måndag 18 maj 2009

MIN KLIPPTRÄDGÅRD - LÄSNING FÖR DIG SOM VILL BLI INTRESSERAD ;)!

Att odla vildinsamlat frömaterial eller "ättlingar" till vildinsamlade växter från världens alla hörn känns som en både exklusiv och exotisk hobby för mig.
Själv har jag aldrig varit och samlat några fröer från Kina eller Afganistan, men jag köper dem av odlare som har haft expeditioner till alla möjliga biotoper i världen som Göteborgs botaniska trädgård eller The Scottisch Rock Garden Club. Naturligtvis finns det många fler, men jag har valt just dessa som mina huvudsakliga fröleverantörer.

Att odla växter i en klippträdgård har vissa gemensamma drag oavsett om det handlar om en akademisk botanisk trädgård eller privatträdgård.
Själva ordet skvallrar om att växterna bör odlas i bergigt landskap i klipprevor, klippavsatser o.dyl. Har man inte dessa naturligt får man skapa det så gott det går.
Idealet är naturligvis färdiga klippor på tomten eller att man med maskiner forslar stora klippblock som placeras naturtroget och som ger en illusion av inalandsisens framfart under istiden.
Det är dock få av oss som kan kosta på sig något sådant.På min tomt kommer man inte ens in med maskiner så att all lös sten är handsläpad hit av maken som lyckligtvis går på gym och är stark som en oxe;))!
På mitt Berg är allt artificiellt uppbyggd av makadam, grus, stenar och torvblock. Det senaste på mitt Berg är planteringar i ren mineralisk sand - så som Peter Korn förordar.

Förebilder till klippträdgårdar är ju biotoper på höga höjder från soliga och torra rasbranter till skuggsidor av en alpäng. Alltså innehåller apina odlingar många olika växtmiljöer där en sten eller vädersträck framför eller bakom stenen kan göra stor skillnad och skapa olika föruttsättningar för växternas livsvillkor.
En porlande bäck kan skapa en fuktäng även på höga höjder.
Det gäller att ta reda på så mycket som möjligt om varje växt och ge dem en plats som liknar i möjligaste mån den de är vana vid.

Stora träd passar inte i en klippträdgård - vinden och solen måste få fritt spelrum.
Därför odlar jag bara dvärgträd på mitt Berg.
Klippvide eller styvervide som den också heter har små söta "kissar" på vårvintern och bladutspringen ser ut som små silverrosor. Stammen är pinad och knotig.
Denna art är en spontanhybrid - tror man - och det är osäkert vilka har varit föräldrar
till detta vackra vide.

Grekgranen kan bli uppemot 34 meter , men min variant blir i bästa fall en halvmeter hög.
Har haft min nu i fem år ochjag ger den ingen extra näring och jag vattnar den heller aldrig.
Med denna svältkost bör den inte ens bli 50 cm utan hålla sig runt de 30 cm som den är nu.
Den har en utbredd krona och stadig stam.

Variation i trädodling skapar jag genom att odla härdiga träd i kruka. Där blir de aldrig stora.
Lärk är ett vackert träd som kommer snällt år efter år och är drygt en meter hög.

Hur många av er har hört talas om dvärgetapel? Inte jag i varje fall innan jag skaffade min för tio år sedan. Odlade den först i kruka - hade ju inget stenparti ellere dyligt då.
Denna lilla alpina buske på tre cm ö.h. tappar bladen på vintern. Den kan även blomma, men det har jag inte upplev ännu. Dvärggetapeln kan bli 10 cm hög om den bildar stam.

Ännu en dvärgform, dvärgbalsamgran är väldigt uttrycksfull med olika barr beroende på åldern på dessa och de små, söta kottarna.

Att odla på Berget är ingen "paradisisk" syn för den som vill ha perenner i samstämmiga färger och ymnig blomnig. Snarast tvärtom - små växter som inte gör så mycket väsen av sig. I sina riktiga hemmiljöer utsätts de för mycket tuffa förhållanden och varje växt tjänar på att vara liten, med små näringsbehov. Starka blomfärger under den korta blomningsäsongen lockar till sig de pollinerande insekterna.

Mycket av de naturliga biotoperna går att skapa artificiellt, MEN, det är svårt att klara snösmältning på våren utan snö.....Dessutom tar många växter skada på mitt Berg när våren är så extrem som den har varit i år med barfrost på nätterna och soligt, varmt och torrt på dagarna.

Hoppas att min serie om alpin- och stenpartiodling inspirerar dig som har orkat att läsa ända hit;))!
Opedagogiskt och dålig "tajmning" med tanke på att de flesta begränsar sin tid framför datorn så här års, men det är nu jag kan fotografera och det är lättare att berätta samma dag man fotograferar. Så är det för mig i alla fall.

14 kommentarer:

  1. Mycket intressant att läsa om dina tankar kring klippträdgård och (alpin)odling! Även om jag själv inte odlar dessa växter (ännu) kan jag tänka mig att det är både roligt och spännande att skapa miljöer och odla växter som i vanliga fall växer i helt andra länder. Att få dem att växa och trivas är ju fantastiskt! Sen vet jag ju att du har hörn med mer lummiga och gröna planteringar också. Vilka fina och spännande träd du har på berget!

    Kram Karin

    SvaraRadera
  2. Här har du en framför datorn ;-). Mycket intressant läsning, nu förstår jag mer av allt det enorma arbete du (och man, inte att förglömma!) gjort. Jag blir fullkomligt fascinerad av att två sidor på en sten kan erbjuda helt olika livsvillkor. Jag förstår vad du menar med att det är långt från en trädgård med svällande perenner. 3 cm höga växter kräver att man inte bara stannar upp, utan också böjer sig ner till deras nivå för att uppleva dem.

    SvaraRadera
  3. Här finns en till:) 3 cm!!! Det gäller att veta var man har dem och ha glasögonen på! Fascinerande läsning Anja! Vilken kunskap du besitter! Jag antar att det måste finnas många intressanta växter här i det bergiga Minas Gerais men de har nog andra levnadsbetingelser. Frost är ju inte så vanligt här även om det förekommer ibland. Tack för en intressant lektion!
    Må så gott!

    SvaraRadera
  4. Säger som de andra jätteintressant, och jag har tid att läsa för jag fängslades av din berättelse.. då tar man sig tid *ler*. Tänk så olika trädgårdar ser ut, tänker på min visning idag.. en platt med mycket grönt, och din lite karg o så fina och skapade med all kärlek kan de ju inte bli fel utan alla är ju fina på sitt sätt. Vet att några var hos dig förra året och jag önskar att vi kan träffas där hos dig i år också så jag får en chans att komma med, om jag inte missminner mig var det i skolslutstider sist och hade svårt att komma ifrån. Jag sitter här o fundrar på om jag skulle kunna ordna lite berg och alpint i min mycket platta trädgård... ja det går säkert men kräver en del planering. Ha en skön kväll.. Kram/Monica

    SvaraRadera
  5. Jag ler när jag läser ... Berg är så fint... så heter jag.
    Har tittat och läst igenom det jag missat denna gångna vecka då jag varit med familjen i Tunisien och det är så kul med alla udda växter och en del man känner igen.

    Jag förstår vad du menar att alla människor inte är på samma trappsteg här i livet. Men att förlåta och respektera andra syn sätt är otroligt viktigt. Jag har aldrig haft något "större" husdjur än fiskar så jag har svårt att sätta mig in i den skand du måste känna men jag försöker och sänder dig en extra kram.

    /Maria Berg, MB

    SvaraRadera
  6. Dvärgbalsamgranen var ju jättecharmig och dvärgetapel hade jag inte hört talats om heller ska jag medge.

    SvaraRadera
  7. Väldigt intressant att läsa om- både hos dig & tex i TA. Dock blir jag nog aldrig någon total-freak på den sortens växter. Dels faller jag för så många sorters växter- kan inte behärska mig!;-) Men så är ju rosor och nävor min stora passion.
    Men oh, som sagt, vad jag njuter när jag ser dina & andras bilder & läser era beskrivningar!

    SvaraRadera
  8. NINA! Så roligt att vi är olika och gillar olika saker! Dret är DET som mångfalden bygger på!
    Enfald är inte kul!/Anja

    SvaraRadera
  9. Jag är ju ingen trädgårdsmänniska egentligen men tycker om alla dina vackra bilder:)

    SvaraRadera
  10. Så mycket kunskap du har. Fantastiskt. Och tack för att du delar med dig. Kul, även om jag inte är någon "alpinmänniska" så är andras intresse alltid spännande.

    SvaraRadera
  11. Är inte heller någon "alpinmänniska". Men tycker väldigt mycket om att läsa och se dina vackra bilder om alpin och stenparti odlingar. Du är väldigt duktig och vilket tålamod du måste besitta.))
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  12. Intressant! Jag förstår, att när man väl blir biten, så blir det en utmaning att testa ännu mer exotiska och ännu svårare växter. Vet själv hur glad och stolt jag blir ibland när jag lyckas med någon växt som jag inbillar mig är svår (men som inte alltid är det). Ha det gott! /Ruben

    SvaraRadera
  13. Man kan inte ha bråttom när man rensar ogräs om växterna är så små, jag kan komma på efteråt att jag nog fick med mer än jag ville och en glömd perenn från förra året försvinner på väg upp.
    Otroligt arbete ni verkar ha lagt ner.

    SvaraRadera
  14. Vilka söta granar, tack för lektionen

    SvaraRadera