måndag 31 december 2018






              Snart är vi här - tiden går fort!
Sista, skälvande stunden av året
För varje år som passerat har man någon eller några minnen som stannar kvar i medvetandet när det gäller vädret. 
Själv kommer jag rätt smärtsamt ihåg den första riktiga "klimatchocken" 2013. När trädgården svalt och förfrös under sju svåra veckor på vårvintern - våren. Dagarna var soliga och på plussidan medan nätterna var kalla med flera minusgrader. Inte en droppe nederbörd på dessa sju veckor. Rododendronen glodde bladlösa i skogsbrynen och blåbärsstjälkarna var brunbrända. Alla mina vårblommande ljung dog. De återhämtade sig aldrig. Ändå hade jag tur jämfört med många andra. Det mesta kom igen och magnolian blommade i juli. Samtidigt som trädgården lyste med frånvaron av växter väntade jag på två busslass Trädgårdsamatörer...
Sedan har påföljande år bjudit på diverse överraskningar. Kan bara konstatera att varje år har bjudit på något extremt. Hos oss för det mesta regniga somrar.
Undantaget var detta år. Jag personligen njöt lite skamset av värmen och solen. Samtidigt såg jag hur mina minsta växter på Berget inte pallade för hettan och det extremt torra luften.
Sommaren slog till i maj då vi hade fortfarande några smådrivor av snö bakom hörnen någonstans. 
Så småningom började rapporterna om skogsbränder och katastrofalt låga grundvattennivåer vara huvudnyheter. Många tvingades sluta att vattna trädgårdar. Bönderna hade svårt att få mat till djuren. Man fick inte grilla ute.
Hur kan man kunna ignorera denna, allra viktigaste frågan idag från den politiska agendan? Den som rör oss alla på ett eller annat sätt? Klimatet kommer att vara den viktigaste frågan länge oavsett politikeroviljan att ta tag i den. 
Jag skulle ibland önska att vi nordbor hade lite mer av civilkurage och gemensamt skulle ryta till åt makthavarna: "Ha klimatfrågan som nummer ett i dagordningen och håll inte på att syssla med ickefrågor så som invandring som någon slags huvudfråga. Låt inte SD,  klimatförnekare och maximalprofitörer styra agendan för viktiga reformer."
Själv efterlyser jag ett kollektivt miljöansvar. Hur kan man uppnå det? Som f.d. lärare har jag tilltro till utbildning. Klimatet kan inte vara en privatsak typ: "Äsch, spelar väl ingen roll vad jag gör? Människan aktiviteter spelar ingen roll för klimatet." Jag tror och hoppas på att denna attityd beror på okunskap mer än ren slöhet. En obligatorisk medborgarutbildning där man för lära sig orsak och verkan. Redan förskolebarn kan lära sig att förstå vad miljön betyder för jordens framtid. Den kunskapen går att lära in först med rent praktiska aktiviteter i skogen och vattendrag för att komplettera den senare med även "bokkunskap". 
Vi vuxna  måste lära oss på ett positivt sätt att det går ingen nöd på oss även om vi handlar ibland begagnat eller inte tokhandlar nytt bara för att det är billigt. 
Vi,i "världens mest individualistiska land", är paradoxala. Titta bara på att samtidigt som vår personliga integritet med allt vad det innebär är superviktig, typ "sköt dig själv och skit i andra"-attityden, har vi motsatsen, den andra ytterligheten: Allemansrätten. Kanske har svensken fått därför problem med identiteten 😉? Men visst är detta också en generalisering. Det finns folk som bryr sig även i Sverige. Fler och fler börjar inse att var och en måste ta sitt ansvar. Som förstår med hjärna och hjärta betydelsen av en mer kollektiv syn på vår mest kollektiva "ägodel" : Miljön.
Jag tror att de flesta av oss kommer att komma ihåg 2018 på grund av vädret.
På min önskelista,högst uppe står: Obligatorisk klimatutbildning på alla utbildningsanstalter och en medborgarutbildning till oss andra. Kunskap ger verktyg att hantera ens egen insats för miljön. 


                  Vi hade en snörik vinter f.o.m. februari



Ännu i april hade vi mycket snö

I början maj fick vi en vårblomning som heter duga! Blomrikedomen var enorm

De fula vattenslangen bytte jag mot en snyggare - den fick ju vara framme hela tiden (usel  miljötänk!).


Parasollen var uppfälld i nästan hela sommaren. Men, från mitten av augusti fick vi vädret vi känner igen - REGN! Och regn och regn och r...
                         Gott NYTT 2019!
                    
 Ta en titt på andras inlägg i bloggportalen  TrädgårdsFägring 
                           

3 kommentarer:

  1. Bra tema! Kanske är vi slöa men jag upplever mer att vi ser hotet men inte upplever det som något tillräckligt reellt. Och när det dessutom krävs att vi gör obekväma förändringar tror jag det är lätt för många att något skamset fortsätta som förut. Tror vi ska börja med barnen för de flesta föräldrar har problem när barnen börjar ifrågasätta föräldrarnas beteende.

    God fortsättning på 2019! Carina

    SvaraRadera
  2. Miljön är viktig och Sverige ligger så så, så långt fram jämfört med UK där jag bor. Vi är så bakom att det nog är svårt för många att förstå, dåliga kommunikationer på landsbygden, få leder runt städer, utan trafiken står och sprutar ut avgaser i köer, massor av användande av plastpåsar, t o m stora plastpåsar för att lägga alla små avfallspåsar i p g a att vi inte har soptunnor, började betala för plastpåsar i affärer för bara några år sedan, skedde i Sverige för 30 år sedan.
    Mer behövs naturligtvis göras för miljön i Sverige, men här är det katastrofalt.
    Trots allt; God fortsättning på det nya året!

    SvaraRadera
  3. Hej Anja,

    Ditt inlägg väcker tankar...

    Jag hoppas verkligen att vädret kommande säsong blir lite ner normalt men att ni slipper regnet i mängder. Det kan väl bli lite lagom?

    Vi får hålla tummarna :D

    Kram

    SvaraRadera