Visar inlägg med etikett 2019. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 2019. Visa alla inlägg

söndag 6 januari 2019



                                    

      Jag odlar för "själen"
          andra för livhanken...
Att försöka vara positiv angående klimatet, betyder inte det samma som att vara helt okunnig. Det går till exempel inte att blunda för multinationella företagens rovdrift, den grövsta formen av kapitalismen. Den tar inte hänsyn för varken miljön eller människan. Dess natur är maximalprofit utan bardon.

Citerar ur dagens GP:

"Elbilar och förnybar energi blir allt viktigare i jakten på en fossilfri livsstil. Efterfrågan på metaller ökar och kräver större och djupare gruvor. I Zambia ser lokalbefolkning tidigare jordbruksmark försvinna till multinationella företag, när gruvan expanderar.
Jakten på koppar tvingar bort bybor från odlingsmark.....
….Dammet yr i luften, hela världen tycks grå bortsett från ett par gula maskiner som ser ut som leksakstraktorer långt där nere. Den ovala gropen är del av Afrikas största koppargruva Kansanshi. Avståndet från ena sidan till den andra kan räknas i kilometer, arbetet är igång dygnet runt och några av maskinerna där nere är svenska.
Tidigare utgjorde den här platsen jordbruksmark för lokalbefolkningen i Solwezi, men sedan början av 2000-talet äger det kanadensiska gruvföretaget First Quantum Minerals rätten att använda marken".


Gick igenom lite bilder från min Växtkatalog, dvs, katalog över växter jag har haft och har. 
Det gjorde riktigt ont att se hur många som har försvunnit under årens lopp. En del försvinnanden får jag skylla på mig själv och min okunskap, men en del har med klimatet att göra. 
Min tillvaro hotas dock inte av svält men trädgården och dess växter betyder ändå mycket. Varje växt är en levande varelse. Att se trädgården frodas och må väl ger näring åt "själen". Växterna blir ens älsklingar som man vill se åter varje år. 
 Men, när trädgården börjar visa tecken på ett annat klimat än den jag har satsat på och trott att jag lever i blir jag rådlös. För vad gör en när fuktälskande bergvallmon, som dessutom vill ha svalt runt rötterna, helt plötsligt drabbas av torr hetta dygnet runt i flera veckor? Där skugga inte erbjuder tillräcklig svalka - bara för att nämna exempel på en växt som antagligen dog ut hos mig i somras.
Jag måste säga att om vår nya "livsstil" kräver ändliga naturresurser för att vara fossilfri så måste det vara något fundamentalt fel på den "nya" livsstilen, lika väl som på den gamla.
Med bävan, nyfikenheten och förväntan ser jag framemot en ny trädgårdssäsong. 


Så här såg vintrarna ut förr. Dessa bilder är tagna 2010-2012.
Idag: Barmark,sol, vindstilla, 4-5 plusgrader. En del buskar både i trädgården och i skogen har rätt stora, gröna bladknoppar...

 Blå bergvallmo, Meconopsis baileyi (tidigare M. betonicifolia). Inte en enda visade sig i somras.

En variant av taggig bergvallmo, M. horridula, lyste med sin frånvaro i somras

Tidig bergvallmo. Inte ett spår av i somras.

Den här blodlönnen har jag inget namn på. Den fanns på tomten, under altanen!!! som en liten planta när vi flyttade hit. Jag planterade den i ett soligt skogsbryn. Vårvintern 2013 ville ha ihjäl den genom frystorka - eller bara frys -  till varje pris. Idag lever den sparsamt

 Frilandshibiskus, Hibiscus syriacus Blue Bird ('Oiseau Bleu') och solbruden trivdes däremot jättebra i hettan.

            Så klart länkar jag till TrädgårdsFägring