måndag 18 maj 2009
Att odla vildinsamlat frömaterial eller "ättlingar" till vildinsamlade växter från världens alla hörn känns som en både exklusiv och exotisk hobby för mig.
Själv har jag aldrig varit och samlat några fröer från Kina eller Afganistan, men jag köper dem av odlare som har haft expeditioner till alla möjliga biotoper i världen som Göteborgs botaniska trädgård eller The Scottisch Rock Garden Club. Naturligtvis finns det många fler, men jag har valt just dessa som mina huvudsakliga fröleverantörer.
Att odla växter i en klippträdgård har vissa gemensamma drag oavsett om det handlar om en akademisk botanisk trädgård eller privatträdgård.
Själva ordet skvallrar om att växterna bör odlas i bergigt landskap i klipprevor, klippavsatser o.dyl. Har man inte dessa naturligt får man skapa det så gott det går.
Idealet är naturligvis färdiga klippor på tomten eller att man med maskiner forslar stora klippblock som placeras naturtroget och som ger en illusion av inalandsisens framfart under istiden.
Det är dock få av oss som kan kosta på sig något sådant.På min tomt kommer man inte ens in med maskiner så att all lös sten är handsläpad hit av maken som lyckligtvis går på gym och är stark som en oxe;))!
På mitt Berg är allt artificiellt uppbyggd av makadam, grus, stenar och torvblock. Det senaste på mitt Berg är planteringar i ren mineralisk sand - så som Peter Korn förordar.
Förebilder till klippträdgårdar är ju biotoper på höga höjder från soliga och torra rasbranter till skuggsidor av en alpäng. Alltså innehåller apina odlingar många olika växtmiljöer där en sten eller vädersträck framför eller bakom stenen kan göra stor skillnad och skapa olika föruttsättningar för växternas livsvillkor.
En porlande bäck kan skapa en fuktäng även på höga höjder.
Det gäller att ta reda på så mycket som möjligt om varje växt och ge dem en plats som liknar i möjligaste mån den de är vana vid.
Stora träd passar inte i en klippträdgård - vinden och solen måste få fritt spelrum.
Därför odlar jag bara dvärgträd på mitt Berg.
Klippvide eller styvervide som den också heter har små söta "kissar" på vårvintern och bladutspringen ser ut som små silverrosor. Stammen är pinad och knotig.
Denna art är en spontanhybrid - tror man - och det är osäkert vilka har varit föräldrar
till detta vackra vide.
Grekgranen kan bli uppemot 34 meter , men min variant blir i bästa fall en halvmeter hög.
Har haft min nu i fem år ochjag ger den ingen extra näring och jag vattnar den heller aldrig.
Med denna svältkost bör den inte ens bli 50 cm utan hålla sig runt de 30 cm som den är nu.
Den har en utbredd krona och stadig stam.
Variation i trädodling skapar jag genom att odla härdiga träd i kruka. Där blir de aldrig stora.
Lärk är ett vackert träd som kommer snällt år efter år och är drygt en meter hög.
Hur många av er har hört talas om dvärgetapel? Inte jag i varje fall innan jag skaffade min för tio år sedan. Odlade den först i kruka - hade ju inget stenparti ellere dyligt då.
Denna lilla alpina buske på tre cm ö.h. tappar bladen på vintern. Den kan även blomma, men det har jag inte upplev ännu. Dvärggetapeln kan bli 10 cm hög om den bildar stam.
Ännu en dvärgform, dvärgbalsamgran är väldigt uttrycksfull med olika barr beroende på åldern på dessa och de små, söta kottarna.
Att odla på Berget är ingen "paradisisk" syn för den som vill ha perenner i samstämmiga färger och ymnig blomnig. Snarast tvärtom - små växter som inte gör så mycket väsen av sig. I sina riktiga hemmiljöer utsätts de för mycket tuffa förhållanden och varje växt tjänar på att vara liten, med små näringsbehov. Starka blomfärger under den korta blomningsäsongen lockar till sig de pollinerande insekterna.
Mycket av de naturliga biotoperna går att skapa artificiellt, MEN, det är svårt att klara snösmältning på våren utan snö.....Dessutom tar många växter skada på mitt Berg när våren är så extrem som den har varit i år med barfrost på nätterna och soligt, varmt och torrt på dagarna.
Hoppas att min serie om alpin- och stenpartiodling inspirerar dig som har orkat att läsa ända hit;))!
Opedagogiskt och dålig "tajmning" med tanke på att de flesta begränsar sin tid framför datorn så här års, men det är nu jag kan fotografera och det är lättare att berätta samma dag man fotograferar. Så är det för mig i alla fall.
fredag 15 maj 2009
Varför en vit adonis heter på svenska blåadonis förtäljer inte historien - åtminstone känner inte jag till den.
Det var Birgitta i Glädjekällan som hade tänkt på mig när hon besökte en trädgård med rara växter även till salu. Tack söta, gulliga Birgitta!
Nu, när Berget börjar blomma dras jag som en myra dit. Hannele i Hanneles Paradis på Hisingen tyckte att mitt Berg var nästan lika fint som hennes! Det är väl duktigt av mig?!
En långväga draba från Colorados Klippiga Berg. Tänk att denna lilla, oansenliga vita ört från kålväxtfamiljen har hittat hem till mig via Göteborgs bot. trädgård. Den har silvergrå små blad och ser så 'glad' ut i gruset - jag tror att den känner sig som hemma!
Draba är ett släkte med arktiska eller alpina växter.
Kottegran. Passande namn åt en gran med många, vackra, rosa kottar så här på vår-och försommarkanten!Växtsättet för denna är lite som "buuu, jag vill skrämmas med armarna - buu igen!"
Alla vildsådder är inte populära hos mig. Här har jag satt min alldeles egen 'trädgårsslav' i
arbete! GISSA vad han håller i handen! RÄTT! En GUL maskros! Haa!
Den skall väck med hela släkten...;))!
Fler BLOOMING FRIDAY hittar du hos Katarina
onsdag 13 maj 2009
Lundväxterna ger en känsla av mystik. De är inga "vanliga"
perenner utan växter som vill ha lite avskilhet och skugga. Lite "bättre 'folk'";))!
Krispig och skör med den mest enorma himmelsblå färg är denna turkiska Veronica.
Ingen blyg viol! Kanadensisk viol som har blicken över ägorna med reslig rygg.
Den mäter i god jord si så där 30-35 cm ö.h.! Och den blommar HELA sommaren
Rododendron + barrväxter = sant! Det är ba' såååå läckert - i mitt tycke!
Den här sippväxten har jag bara sett hemma hos mig.
Alla vildsådder är inte välkomna i min trädgård, men det är fjällvallmon!
Här har hon behagat att landa i en kruka! Jag säger bara:"Välkommen "!
söndag 10 maj 2009
(BILDERNA ÄR KLICKBARA SOM VANLIGT)
Mattor på mitt bergsgolv
Grusig rabatt har många smycken som det är för mig med min (dvs makens) kamera svårt att fånga. Får duga som helhetsbild.
De kottelika "sakerna" är blåregnets blomknoppar. I år kommer mitt lilla blåregn vara "nedlusad" med blått blomregn!
Stilleben med tujavägg som kuliss.
Vem älskar inte blått?
Blommar underbart
Till sist, men inte minst: "Mina" duktiga målarbröder Fredrik och Pontus.
De har egen målarfirma och jag kan varmt rekommendera dessa pojkar - flitiga, trevliga och duktiga!
Hoppas att all ni som läser mitt inlägg har haft en skön och avkopplande helg!
fredag 8 maj 2009
Min tålamod har blivit rikligt belönad i år med en blommande gren. Den grenen använder jag sedan för att skaffa mig några sticklingar.
Här finns fler bidrag på Blommig Fredag.
onsdag 6 maj 2009
Den trivs i sur miljö och i skuggigt läge.
Denna småbladiga, låga, alpina rododendron blir ca 40 cm hög och runt 70 cm bred på 10 år.
Mitt ex är ännu bara ca 20 cm hög och 40 cm bred och blommar med dessa vackra lavendelblå blommor med . Bladen är lite grågröna. Var bara tvungen att ta närbild på en endaste blomma för att visa 'individen' i denna blommande buske.
R. impeditum finns naturligt i Yunnan på mycket höga höjder. Från 2700 m. ö.h. till 4900 m.ö.h.
(Niels Sköldberg, Rododendron). Denna blommar ca tre veckor och kan blomma en gång till på sensommaren med enstaka blommor..
söndag 3 maj 2009
.....är det bra med solar i rabatten. Skogsvallmon är en lundväxt med bl.a. japanska som sitt förstaspråk...
Berget gnistrar i kapp med dess juveler! I skrevorna bildas naturliga "fågelbad". Har sett både rödhaken och koltrasten bada i dessa.
Lite mer utslagna blommor än i föregående inlägg. Idag lyser solen med sin frånvaro, men vi har ju en lång sommar ännu framför oss. HA DET GOTT I VÅRVÄDRET!
fredag 1 maj 2009
BLOOMING FRIDAY....OCH TACK TILL NINA!
Vad skulle man göra utan sina bloggvänner! Tusen tack Nina!
En av Bergets juveler och mycket svårfångad med kameran. Har säkert tagit ett 30-tal bilder innan jag lyckades få hyfsad kvalité på ett av bilderna.
Claytonian från Washington har funnit sig tillrätta på mitt Berg!
Treblad är något av lundens kungligheter!
Nykomling till min rabatt på Berget från Spezial Plant är denna variegerade gullflocka. Den har uppstått i Thor Svantessons trädgård - hittar tyvärr inte i brådskan mer info om denne man på nätet .
Kantljung, en underbar växt med de vackra blommorna som lyser likt pärlor.
Odlar dessa i torv halvsoligt
Alpgentianans himmelsblå lyser på Berget.
Sandviolens rosa blommor på korta stjälkar på den i övrigt knubbiga plantan ser så där härligt gammaldags ut
Här har vi vivan som många vill ha. Har lärt mig att gilla den, men någon storfavorit är den inte hos mig.
Att odla liljekonvalj i kruka gör att man får njuta av blomningen tidigare än annars. Får dock lov att säga att det tog en evighet från knopp till utslaget!
Lite roliga vitsippor fyller alltid sin plats!
Fler bidrag på Blommig Fredag hittar du hos Katarina!