måndag 8 september 2014

Jag roar mig
      med storstädning inne 
          och rotning bland släktklenoder

Ett antal hyllmeter med dessa kräver sin kvinna när allt skall befrias från damm och spindelväv. 
Ytterligare ett utrymme hemma som ser civiliserad ut nu.


I storstädningens spår dyker det upp roliga saker som jag förlorar mig totalt i. Jag är helt tokig i dessa gamla släktklenoder. Förutom affektionsvärdet är de dessutom så vackra! 
Titta t.ex. på dessa fotoramar! 
Framsidan
Baksidan (Man trycker ned baksidan av trä i spåren mellan ramen och glaset)
Glasram med tryck
Den kan stå eller
hängas på väggen

En vacker liten skrivbok från Eringsbodafolkskolans syslöjd 1894
med stickningsbeskrivningar
 Julstämning har jag hunnit njuta av redan nu. 
Helt sagolikt påkostade tidningar med lösa litografer av kända målare och mycket både roligt och spännande läsning.
Av olika anledningar har trädgården och jag tagit en paus från varandra i ett par månader.
Hoppas att hösten ger mig motivationen att städa och rensa även i trädgården.
Fast, just nu, går mina tankar till en Vän som nyligen påbörjade  vandringen  till sitt Ursprung.
Sommaren har varit tung.

Varje dag är en gåva som skall förvaltas på bästa sätt. Själv är jag alls inte duktig på sådant, men jag ska försöka bli bättre.

Önskar Dig en bra dag!

onsdag 3 september 2014





Så här kan det också se ut!
(Eller "orm" i Paradiset!)


???????!!!!!.....

           .....jo, grävlingsbesök ("ormen") fjärde gången på två veckor!!!!

             Tänk om grävlingen å jag kunde samarbeta....vilket team vi kunde vara ;-)))!

               Ha det gott och tack för titten!

söndag 31 augusti 2014



Brutalt 
slut på sommaren!
Från den mest underbara sommaren till ett ihärdigt "höstande" med allt vad det innebär.
Ska höstanemonerna hinna slå ut? 
Så mycket av blomningen får glädja trädgårdens djurliv - själv tar jag bara en hastig fotorunda. Har ingen lust att rota i rabatterna eller vara ute någon längre stund. Trädgården ser inte inbjudande ut just nu. Omkullblåsta växter i rabatter. Döda, slemmiga blad här och var. Gulnande, inte-vackert-vissnande växter glor håglöst på mig - kanske lite uppfordrande: Nå??! När tänker du göra något åt detta? Jag vänder bort blicken fegt. Och - det regnar ännu mer!
Här är några tappra blommor som försöker hålla upp skenet av det blommande paradiset ;-)))!


 En "namnlös" klematis med frilandshibiskus
Eldkrassen tycks gilla läget
Rosen 'Louise Odier' utan minsta tecken på svartfläckssjuka, första året på  på 13 år! Men, har tagit paus från blomningen.
Lilla fröken 'Johanna'  känner sig lite desorienterad i tiden
Klätterstormhatten 'Red Wine' frösår sig rätt ohämmad. Här har den valt en klädsam plats över den vackra mattan av plister.

Hoppas att löftet om en högtrycksrygg besannas i veckan. Jag behöver sol nu!
Då kommer nog även höstanemonerna att bidra till paradiskänslan.

Ha det gott och tack för titten!

lördag 30 augusti 2014

Det här gräset är så underbart vackert, men jag vet inte vad den heter.Köpte den förra året i Göteborgs botaniska trädgård - utan namnskylt.


HUOMIO Feejit!
Suomalaiset pornosivut eivät jätä minua rauhaan! Joka päivä ilmestyy uusia lenkkejä Feejit -sivulle. Yksi niistä on Forums.t25  !!!!!
.Feejit support ei vaivaudu  vastaamaan kirjeeseeni, kun olen valittanut tästä.
Tietysti lopetan Feedjitkäytön tästä lähtien, ikävä kyllä!

                        
NOTE Feedjit!
Finnish porn sites do not leave me alone!  Every day new links appear on Feejit page. One of them is  Forums.t25 !!!!
Feedjit Support will not bother to respond to my mail, when I complained about this!
Of course I leave Feedjit from now on  and will not use it any more.

                                         What a pity!

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

torsdag 28 augusti 2014


Kontext
Lite funderingar runt ärvda prylar i samband med storstädning och smårenovering hemma. 
När andra springer på loppis (nå ja, det gör jag med någon gång!), så har jag en mindre skattkista  ärvda saker att "leka" med.
Häromdagen hittade maken  originalreceptet på våra underbart goda mandelmusslor. Originalrecept så tillvida att receptet är nedskrivet för mycket länge sedan av makens mormor (född 1877) och har kopierats inom släkten. Varifrån det kommer ursprungligen vet vi ju inte.
Svärmor brukade göra dem till jul och även jag har bakat dessa. Det handskrivna receptet  låg i en kartong efter svärmor, kartong som vi inte hade tittat igenom.  Oj vad jag blev glad över fyndet! 
Jag ramade in det gulnande pappret och nu står den bland andra minnen från Färgeriet i Eringsboda. Färgeriet var släktgården på min svärmors sida. Även jag tillbringade där många somrar plus alla helger medan huset var i hennes ägo.
                                              Skålpund som viktenhet används här

Färgeriet är inte längre vårt, men minnena kan ingen ta ifrån oss. Allt som står på den här hyllan är från det gamla huset. De har inget ekonomiskt värde men ett stort affektionsvärde och jag tycker dessutom att de är vackra. Annars skulle de ha hamnat i en kartong på vinden...;-)
                                                      Bilder från Färgeriet från lite olika epoker.


I den höga burken brukade Ingelöv, som min svärmor hette, använda till mandelmusslor och i den låga engelska pepparkakor.
                                                                             Ärvt dalaskåp

Det är en ynnest att få pryda sitt hem med ärvda saker. Att de inte är några dyrbarheter är bara bra - då vågar jag använda dem. Jag älskar att ta på saker som jag vet att mina släktingar har rört vid - i kanske generationer. Det ger en känsla av något meningsfullt,  ett sammanhang där även jag ingår.  Kanske viktigare för en immigrant som jag än för andra .......?
                                   

Undrar du vad allt detta har med min trädgårdsblogg att göra? Jo, det har haglat, regnat, åskat, stormat och regnat igen i ca två veckor. Jag har inte kunnat göra något alls i trädgården, men fick sådan lust att försöka få vårt "kyffe" att likna ett hem. Därför impulsköpte jag väggfärg
för att ta itu med matrummets lite solkiga väggar.
Det är mycket arbete med att ta bort allt från väggar och golv. Tvätta och spackla och sandpappra. Klä kanter med maskeringstejp....pust! Och sedan måla allt två gånger. Sy gardiner. 
Men! Sedan kommer det roliga! Att hänga upp de nysydda gardinerna och pynta och göra "fint"
                                      Även det gamla slagbordet kommer från Färgeriet.
                                          Knypplade och handvirkade gamla spetsar
Ett vackert dekorerat gratulationskort var bland många kort i en låda på en skänk i Färgeriets sal. 
      Kornischen snickrade jag i början på 90-talet till vårt förra boende där vi hade ett burspråk. Därför är den bruten i mitten.

Det är roligt att ha fått ärva en massa "bråte". Till skillnad från loppisfynden känns dessa så levande! Jag vidrör tiden bakåt, där jag har blivit inflätad  i nutid.


Trädgården får vänta till veckan som kommer. Nu ska jag klä stolsitsarna och då är matrummet som nytt - fräscht och fint trots att allt är mycket gammalt - jag själv inkluderad ;-)))! 

                                                   Må gott och tack för titten!

onsdag 20 augusti 2014

                 Variegerad skuggviol som självsått sig i gruset. Den kommer överallt och det får den. Har aldrig sett den blomma ännu trots att jag haft den i många år.

Ett ogräs!
Hur definierar vi ogräs ? 
Ett långt inlägg om violer.
Den  vanligaste definitionen, tror jag, är när en växt  envist förökar sig trots otaliga utrotningsförsök oavsett om det handlar om en trädgårdsväxt eller vildväxande växt -ickeönskade tuffingar som intar lömskt vårt paradis likt den berömda ormen...;-)
Jag har många sådana oönskade, så som liljekonvalj, maskros, groblad, åker-och ängsfräken, örnbräken...pust! Ja, ni hör vilka plågor som jag har att brottas med. Alla har de djupgående rötter och alldeles omöjliga att utrota för gott. De flesta av dessa sprider sig dessutom  med både rötter och fröer, förutom ormbunken vars sporer sprider sig med vinden och ingen plats är för trång eller mager för dem. Rötterna går att förstöra genom att trampa på bladen vid basen så att de bryts, men inte går av. Då försvinner just den plantan så småningom, men då har miljoner sporer hunnit hitta nya groplatser....
De flesta ogräsen  går att hålla  på en acceptabelt nivå, men att bli av med dem för gott går inte.  Naturens vilja är oändligt mycket starkare än alla mina ambitioner och arbetsinsatser.
Vissa ogräs har jag dock blivit kompis med så som kirskål. Ett vackert ogräs som går hålla efter någorlunda.
Men de tre sista åren har jag fått ett gissel som man inte kan tro ska vara något större problem. Men, den är en lite djävul i väna, vackra "kläder", nämligen purpurviolen  (Viola riviniana 'Purpurea'  syn. V. labradorica 'Purpurea' ).

Efter ett par år har en planta utvecklat ett ohyggligt rotsystem. Råkar den då ha hamnat bredvid någon av mina älsklingar på berget, t.ex., så river den upp allt inom en diameter på 20-30 cm!
I rosbänken får den även riktigt djupa rötter som måste grävas och grävas...för att få upp!
Hur kan något så vacker vara så vidrigt?! Kanske bara ytterligare ett bevis på att Naturen och jag tänker  och tycker olika....?...;-)))!
Och kan Du förstå: Jag älskar violer!
Har inte tagit en enda bild på  purpurviolen, men googla om Du inte vet hur den ser ut!
Även andra violer tycks gilla min trädgård, men de är hyfsat lätta att ta bort där jag inte vill ha dem.
Rosa sandviolen poppar upp lite varstans. Jag rycker bort den där den blir "too much"

Denna vita fjärilsviol förökar sig ohämmat - men åker väck där den inte platsar

Luktvioler tar jag upp och placerar så att jag kan känna deras doft och njuta av dem i ögonhöjd.

Luktvioler är verkligen stora favoriter för mig på vårkvisten! Vilka glädjespridare!

Violer och penséer i växthuset april - maj

Molly lyckas jag aldrig övervintra. Den köper jag ny varje vår. Men, den blommar från tidiga våren tills frosten kommer om man klipper ner under sommaren av de långa revorna.
Jag klipper inte bort qallt på en gång utan pö om pö så att den blommar hela tiden.

HeHeHe står inte för skratt utan för Henrik Zetterlund, Henrik Sjöman och Henning Pettersson som samlade in violen i Kina 2008. Kul att veta, eller hur?

En endemisk art från Sakhalin och Hokkaido som blir fler och fler till min stora förtjusning.

Vet inte riktigt om den här har blivit en korsning mellan ett par olika arter eller om den bara ser lite annorlunda ut tack vare växtplatsen som är skuggig.

Här ser Du hur galen jag är i violer! Du, som läser min blogg då och då har säkert sett många av bilderna jag visar nu i våras. Men, jag räknar "kallt" med att du har redan glömt det ;-)))!


Har inte hittat något svenskt namn till denna populära viol, men kallas ibland för murrevsviol eller för australisk viol. Tacksam att odla hela sommaren från tidiga våren till frosten. Denna är lätt att övervintra frostfritt. Och den blommar nästan året om!


Kommer inte ihåg just nu vad denna heter. Den blommar nu och har gjort det hela sommaren.

Ja. Här var några av mina violer. Väna små varelser som väcker stora känslor av både förtjusning och aversion.

                                       
                                                           Ha det så gott och tack för titten!