RHODODENDRON
'GARTENDIRECTOR RIEGER'
En snyfthistoria - hoppas på "Happy End"...
1998 köpte jag min allra första rododendron. Det var nog en av mina första plantskolebesök någonsin. En ny, fascinerande värld som fick mig att gå omkring bland alla växter som berusad av intryck.
Jag fastnade för denna utan att ha någon kunskap eller erfarenhet av rododendronodling.
Kom hem med plantan och läste att dessa vill ha surjord. Jag byggde upp en rabatt av torvblock och fyllde den med torv och rododendronjord - tyvärr! Det visade sig att denna blandning, dessutom på en rätt hög bädd blev svårsmält på våren. Att den nyköpta busken stod även för trångt med enar och andra buskar i närhet gjorde att den efter några år började visa symptom på grendöd förosakad av en svamp. Denna svamp (Phytopthora) angriper försvagade äldre och nya blad och till sist dör hela grenar. Plantan försvagas alltefter som.
Jag gjorde allt i min makt för att rädda denna underbara, rikblommande buske som väckte beundran hos dem som såg den i full blom. Jag plockade bort alla angripna blad och förstörde dem.
Men, till slut var jag tvungen att inse att den hade gjort sitt. Jag flyttade den i skogen och tänkte att då får den en sista chans att klara sig.
Döm om min förvåning nästa vår när denna ynka rest av rododendron med tre blad och lika många blomknoppar slår ut de tre och liksom säger att - Jag har inte riktigt gett upp ännu!
Dock trodde jag att den var sista kampen, men samma sak upprepade sig året därpå. Nu med fem blad och tre blommor.
Skogskorridoren hade fått nya rabatter för just rododendron och jag beslöt att flytta min halvdöda 'älskling' in i trädgården igen i den nya, luftiga rabatten. Jag kan inte påstå att den frodas precis, men kanske, kanske kommer den igen? Jag skall hålla ett vakande öga på den och plocka bort blad som inte ser glada ut och lägga dem i en plastpåse och skicka dem till Renova...
Året jag skaffade denna var 1998. Vi hade bott här ett år då. Att just denna rododendron fått sådan plats i mitt hjärta beror på att år 1998 är ett årtal som jag aldrig kommer att glömma. Ett gråtens år då en underbar buske skulle bli en symbol hur Livet segrar...den såg ju så stor och stark ut....
Inte mycket att skryta över,
men blomman är gudomligt vacker!
Och, ännu en bild på en annan favorit , fänrikshjärta, nu med rätt namn;)! med pärlemoskimmer som blommar hela sommaren i en halvskum, fuktig miljö:)!
ALLT GOTT TILL ER!