Min, högst personliga smak
        eller när tingen får ta plats
Det är svårt att beskriva tingens roll i trädgården. I mångas mening är det bara ett trams. Vet inte. Kanske är det just detta jag reagerar på? I min barndom var allt som inte var livsnödvändigt, trams. 
För mig finns det ett romantisk skimmer över tingen i trädgården. Mina prylar är antingen arvegods, loppisfynd och reseminnen, men även några designsaker av rost...De inga döda ting utan alla vittnar om en svunnen tid eller en historia. De har tillhört ett sammanhang, formad eller använts av människohänder, som nu får ta plats i trädgården och lyfta fram eller komplettera någon växt, ett arrangemang eller bara få "andas ut" av att inte hamnat på tippen...
Dessutom fyller en del grunkor tomma, svårtillgängliga ytor. 
När jag flyttade hit för 22 år sedan hade jag Medelhavets privata, enkla trädgårdar i näthinnan. Då var det framförallt de blåa krukorna och faten som tilltalade. Sedermera har trädgården tagit form och jag utvecklats med den. Nu är inte blått längre en favoritfärg, men de får leva vidare i Krukträdgården där jag lätt kan skapa lite medelhavsk känsla.
Men, framförallt skapar tingens "personligheter" en trädgård, som besökaren inte glömmer. Att "pynta"  är dock ett vågspel som inte får gå överstyr. Ingen vill ha sin trädgård som ett skrotupplag, väl? 
Här visar jag med några kommentarer varför just denna/dessa betyder något för mig. 

Ställningen är en obelix skapad av Two Faces. I den har jag hängt
en liten fågelbur, present för många år sedan, som får tjäna som återvinningsplats för Maijas päls. 

Tunnan i mitten är vattentunna. Behändigt när jag ska vattne mindr krukor.

              Blåa fat som ger lite av Medelhavskänsla.  

        Svärmors gamla mugg som hon förvarade pennor i.

     Våningskakfat med godis som man inte blir fet av ;-)

                          Från Kreta

                     Present från Libanon

Tänk noga över vart du ställer dina små violer...:-)

Inget märkvärdigt, men i mitt tycke lyfter lådan petuniorna och petuniorna gör lådan "märkvärdig". Tänk att många ställer sommarblommor i plastlådor....men, smaken är som den berömda...

 Jag är väldigt förtjust i vackra krukor. Grått är en favoritfärg.

Den vita ramen från Indiska för ca. 30 år sedan. Den grå från en av Finlandsresorna och den lilla, rostiga korgen från Tage Andersen.

Skulpturen från ett gammalt båtvrak, gjord av en konstnärsvän.
Rostig piedestal av Two Faces. Rostig maskroskruka, Stålhetta 

                                 Vattenkannor

En vit, tom vägg är inte så kul att glo på. Grannens garagevägg bildar tillsammans med vår husvägg en innergård. Har fått tillåtelse av grannen att pynta väggen lite...

Här var några av sakerna i trädgården. Lyckades inte just nu hitta en enda av mina egentillverkade. Håller på att rensa bland bilderna och förr eller senare dyker de väl upp. 
Tänk vad det är trevligt när vi är olika och har olika smak. Jag "ojar" för någons "dåliga" smak - och en del andra tycker inte om mina. Så är det och så ska det vara. 

                  Ha en trevlig vecka.
                       

ps
För att återknyta till veckans tema finns det inget, frånsett min egen trädgård, som jag återvänder till så fort jag kan: 
Stora Allvaret på Öland.  Ett säreget paradis på jorden.
                                      ds
                                                                                   
       
    Titta in på TrädgårdsFägring och hämta inspiration.

                                             

                                          Den 1 februari
           Vinterpoesi
Snö. Kyla. Riktig vinter som jag känner igen den. 
Träden fint snöklädda. Marken gnistrar till i solen som en dyrbar mantel.
Fåglarna trängs vid matningsplatsen. Ekorren skuttar runt i granen och äter skickligt av hasselnötterna som jag lagt ut. Katten spinner hellre inne än jagar ute. Lugnet råder trots eviga rapporter om "snökaos". I Göteborg är det alltid snökaos så fort det kommer mer än en halv centimeter.
Kroppen får ett extra gympass med snöskottning för att Maija måste ha små stigar att tassa på i trädgården. 
Just nu en vintersaga som det är svårt att sätta ord på. Ibland kan det vara nog att lämna orden och ta in en känsla.  

        Önskar alla en fin helg! Ta det försiktigt i trafiken!

Fler inlägg om vinterpoesi och annat hittar du i trädgårds-blogg-portalen TrädgårdsFägring

                                             Gult 
Färger har tilltalat mig alltid omedvetet. Har låtit färgerna välja mig, utan att ha varit medveten om det. När jag började skaffa färdiga plantor till trädgården trodde jag att det var jag som valde växter med gula nyanser. Jag la inte ens särskilt märke till i början att jag kom hem ovanligt ofta med gult.
Nu, efter ett par decenniers odlande är jag mer medveten, men använder fortfarande mest upplevelsen, känslan, när jag väljer färger. Nu undviker jag medvetet att låta mig bara dras till gult om inte nyansen eller formen på växten är något extra.
Gult tycks alltid väcka känslor - positiva som negativa.
Jag vågar påstå att jag var den allra första att skriva om gult i bloggen för ca 10 år sedan. Då var det "inne" att ogilla denna glada, positiva spektra av ljusa nyanser. Jag gillade däremot de soliga nyansernas potential under en regnig sommar. Solrabatten kallade jag den ofta då - min gula rabatt 
Det finns en riktigt fantasilös sägnen/tes om gult -  "Gult är fult" som lika fantasilöst används som antites- "Gult är inte fult". Usch ja!
Vi väljer nog inte våra favoritfärger - det är färgerna som väljer oss utifrån vilka personligheter vi är.
Här hittade jag en beskrivning på vad du inte ska göra med mig, som personlighetstyp gul:"... Försök aldrig att hämma en gul personlighets kreativitet eller framstå som distanserad eller oengagerad." Kunde inte ha sagt det bättre själv :-)
Ta reda på så mycket som möjligt om dina favoritfärger och lär känna dig själv bättre! Spännande och roligt - faktiskt. Och, ibland blir man riktigt överraskad hur väl något stämmer...

Här följer några gula inslag från min trädgård och interiörsblickfång inne.

 
                                              Ha en trevlig helg!
    Läs flera inlägg i TrädgårdsFägring


                                               

                                         Opportunist!
Det är mycket som jag har väldigt bestämda åsikter om, men inte när det gäller växter. Jag vänder "kappan" efter vinden - dock efter mina egna vindar.
Favoritväxten kan bli den där som jag får kämpa med och ändå dukar under. Rätt korkat faktiskt att envisas med sådant som ger så lite tillbaka. Men vissa släkten/arter/sorter förför mig och jag kan inte låta bli dem. Trots misslyckanden. Varje gång tror jag att "nästa gång gör jag så, och så, och då blir det kanske bra...?" 
Dessa misslyckade favoriter tillhör ofta familjen viveväxter, Primulaceae. 
I den familjen finns släkten och arter som är så fina!Som man vill lyckas med...
När det gäller perenner är jag väldigt ombytlig. Ser jag en ståtlig riddarsporre så börjar jag fantisera om att ha många, ja, riktigt många av dem. Flyttar jag blicken över till någon av mina rosor är jag nästan beredd att leja någon att mura en tegelmur där rosorna ska kunna klättra högt och ge bo åt en näktergal...Nej, nej, det är ju bara romantiska fantasier...helt hopplöst. 
Men, jag landar på två kategorier av favvoväxter: De som trivs och de jag för kämpa för...?...Jo, jag ser att påståendet ser konstigt ut...?! 
När det gäller träd och buskar är jag aldrig opportun. Det skänker en enorm glädje att veta att alla mina barrväxter har miljoner insekter som småfåglarna kan mumsa av på vintern och få skydd mot rovfåglar/katter och vädrets makter. Att inte tala om alla lövträd som skänker skugga på sommaren och släpper igenom ljuset på vintern. 
Hur ska man kunna favorisera någon växt framför den andra? Har man skaffat någorlunda "rätt" växter i trädgården blir just den man råkar titta på för tillfället favoriten. Åtminstone för mig.

Berneuxia thibetica tillhör familjen fjällgöneväxer, Diapensiaceae. I den familjen igår även fransklockesläkten Shortia och Schizocodon. Dessa är utpräglade surjordsväxter och trivs bra hos mig.

Ska jag någonsin försöka igen? Jag tycker så mycket om denna art, men den gick hädan i somras.

Alla slags vitsippor tycks trivas här.

Denna söta vivan sparade jag i en kruka på ett riktigt skuggigt ställe. Jag tror att den har klarat sig.

En höög mur till denna...?! Sorry, det finns varken plats för sådan eller ens de ekonomiska resurserna som skulle krävas...;-(

En del bara sköter sig utan någon större inblandning från mig, så som denna klätterhortensia.

Inte undra på att jag drömmer om riktigt många riddarsporrar....de visar sig bara en eller max tre ...ingen hit precis hos mig...;-(

 Ska jag vara riktigt osentimental och pragmatisk så är nog Rhododendronsläktet en riktigt stor favorit. De flesta arter trivs utan större åthävor och jag har dem av alla storlekar och sorter. 

Önskar alla en bra vecka!

Titta in på trädgårdsbloggar-portalen

TrädgårdsFägring

                                                Inspiration
Den här tiden på året är min favorittid. Vi är på rätt sida av året. Julen är bortstädad. När vädrets, för det mesta otrevliga, humör växlar ute och kvällarna är ännu mörka, kostar jag på mig att bläddra och läsa på Elmia Garden på nätet. Jag låter mig inspireras av spaningen av årets trädgårdstrender. Alla härliga vårmånader  ligger framför en och tiden går så fort att rätt som det är - är det ändå midsommar ;-)! 
I år är miljön och klimatet en viktig tråd. Mycket av årets trend är sådant som vi trädgårdsfolk redan har tillämpat, så som att odla från fröer, skott, sticklingar och kärnor. Men, nu är det "inne" att samla kottar, ekollon och/eller bokdito, låta dem spira och ha som dekorationer både ute och inne. Ett miljövänligt sätt att skapa vackra blickfång. 
(Det enda som jag inte har provat ännu är att låta en tallkotte spira. Har sett bilder på den i Printerest och de ser ut som små bonsaier. Riktigt snyggt.) 
Det nya är alltså presentationen. Inte köra bara på gamla, vanliga rutiner utan hitta på lite nya sätt att odla och dekorera. Jag personligen tycker om att försöka hitta ett nytt sätt att använda gamla saker. Kanske en helt ny användning för fat, skålar och burkar som man redan har hemma? Att dekorera ute är mitt sätt att berätta min trädgårdsstory. Ibland undrar jag om inte mitt sätt att vara trädgårdsmänniska egentligen är ett obstinat uttryck för att tillåta mig allt det som en gång i "fattigfinland" var förbjudet.      
Visst är det är märkligt att just ordet/begreppet trend väcker känslor av "fnys" bland folk. Går man på konstutställningar eller konstmuseer ser man olika epokers "trender". Ännu har jag inte träffat någon som fnyst åt dem...;-) Vad är det för skillnad mellan att skapa trädgård eller en tavla? I min enkla värld är det bara materialen som skiljer dem åt....eller? 

Här följer tre bilder som jag har kopierat från nätet.

Titta så fint det ser ut när tallkottar börjar grönska! Bilden är tagen från Printerest



Från Elmia Garden:

Kanske kommer detta att tilltala någon? Själv är jag mera vän av ordning i min trädgård.

Vilt är vackert i trädgården under 2019. Vi odlar på friland som mer liknar en prärie än en trädgård och använder oss av de vilda som finns i vår omgivning i maten. Det är dags att damma av gammal kunskap om vad man kan plocka i naturen och använda till både mat och dryck. Vi välkomnar också både den vilda floran och faunan in i våra trädgårdar samtidigt som friluftsvärlden integreras allt mer i trädgården, både när det gäller praktiska funktioner och material.

Foto: Helena Kaasik

Då är den perenna ängen mer i min smak.

Den perenna ängen - rabatterna blir sömlösa och växterna planteras för att efterlikna den vilda naturen så mycket som möjligt. Inom det begränsade rabatten gör det ingenting om växterna frösår sig och blir fler, så länge det inte är en sort som tar överhand. Trädgårdsdesignern Marika Delin arbetar gärna med det här formspråket när hon designar trädgårdar. Bilderna är från hennes trädgård utanför Stockholm.

Foto Helena Kaasik.

Dessa två är bara två av många. Är du intresserad av att veta mer registrera dig HÄR.

Sist vill jag också nämna att enligt Elmia är "fredagsbuketten", den köpta, på väg ut. Istället satsar vi på krukväxter eller buketter av torkade växter och mer hållbara blommor på grund av miljön.

Jag låter mig inspireras av trädgårdstrender. Har väl aldrig tagit efter något men ändå haft dem i bakhuvudet om jag har skaffat något nytt.

Den starkaste trenden 2019 är tanken på miljön och att vi ska tänka efter hur vi använder våra resurser. Hur vi lever och konsumerar är egentligen ingen privatsak. Våra handlingar har konsekvenser som berör vår jord.

Det här är fullständigt gratisreklam åt Elmia Garden. Har inte haft kontakt med dem, men tycker om att titta in på deras hemsida och ta intryck av deras trendspaning.

Min trädgård vill jag helst inte ha vild, men jag har nära till den Stora Trädgården skapad av Naturen själv. Vår "egen" Långevatten i Gunnilse.

                           Tack för titten!

                            Ha det gott!

              Länkar som vanligt till Trädgårdsfägring