LÄNGTAN EFTER EGNA HÖNOR FICK BLI EN STOLT TUPP ....
 ......NU BÖRJAR JAKTEN EFTER ETT PAR HÖNOR....;))!

EN TREVLIG DAG I LISEBERGS TRÄDGÅRDSDAGAR MED EN GOD TRÄDGÅRDSVÄN

Alldrig har jag upplevt LisebergsTrädgårdsdagar så positivt som i år. Utbudet av växter och pynt var stort och det är för mig extra roligt när man hittar växter som inte finns på vanliga planstkolor. Min erfarenhet från tidigare år har varit att allt kostar "dubbelt" så mycket på trädgårdsmässan - växter som man annars hittar billigare överallt. Men. Så var det inte nu.

Jag tar mig kanske en runda på söndag och ger mig i kast med kameran. Igår ville jag bara njuta!

Jag måste ju bara få "skryta" lite: När jag stod och tittade på växter i Peter Korns växtbås frågade helt plötsligt en dam som stod framför mig om inte jag var Anjas Hill! Hon sa att hon kände igen mig från bilden i min blogg och att hon brukar besöka den ofta.

I den allmänna "upphetsningen" över att bli så smickrad som jag gjorde glömde jag var damen hette trots att hon presenterade sig för mig.

Om DU, trevliga damen, läser detta så vill jag bara tacka för de fina orden en gång till. Jag blev så rysligt mallig över din uppmärksamhet!

PLEASE! SAY AFTER ME: HÄMÄ-HÄKKI. GOOD!
ETT MONUMENT ÖVER MINA SUPERDUKTIGA MEDARBETARE

SPINDELN HAR linda  GJORT. (LINDA! DU E' LA' FÖR GO'! )
TUSEN TACK! DEN FÅR BO PÅ BERGET I VÄNTAN PÅ BÄTTRE PLACERING!

BREDBANSHELVETET (ursäkta språket, men jag kokar av ilska över GLOCALNETS  nonchalans och arrogans!) HAR INTE FUNKAT PÅ 10 DAGAR MER ÄN SPORADISKT. GRRRR!

LISEBERGS TRÄDGÅRDSDAGAR ÖPPNAR IDAG OCH GISSA VEM SOM FINNS DÄR F.O.M. RUNT 13.00? JO, JAG!

DET ÄR LJUSET OCH BLOMMORNA PÅ MARKEN ......

.....OCH LITE PYNT....

HA DET GOTT I VÅRKYLAN!/Anja

VAD HAR  ROSMARIN, KARPATERBACKSIPPA, BLÅÖGD VIOLTULPAN OCH PAMIRVIVA FÖR  GEMENSAMT?

JO. ALLA BLOMMAR JUST NU!

( FYNDIGT, VA'? NÅJA. INTE SÅ FYNDIGT, MEN IBLAND ÄR DET SVÅRT ATT HITTA EN BRA RUBRIK, TYCKER JAG.)

ROSMARINEN ÄR ALLTID LIKA TJUSIG NÄR DEN BLOMMAR. EN SÅDAN PERFEKT VÄXT EGENTLIGEN - VACKER OCH GOD ! DEN HÄR ÄR EN KRYPANDE SORT VILKET GÖR DEN EXTRA DEKORATIV.

BACKSIPPA ÄR ETT UNDER AV SKÖNHET - FRÅN ATT DEN BÖRJAR VISA SINA SILVERLUDNA BLADKNOPPAR TILL ATT BLOMMAM SLÅR UT.

DESSA BLÅ ÖGON DRUNKNAR MAN I!

PRIMULA WARSHENEWSKIANA

EN ALLDELES PYTTELITEN VIVA FRÅN BL.A. DEN PAKISTANSKA FLORAN.
BLADROSETTEN ÄR EN CENTIMETER HÖG OCH BLOMMANS STJÄLK LIKA LÅNG.
DEN DAR ETT GRUNT ROTSYSTEM OCH VÄXER NATURLIGT MELLAN 1500-2300METERS HÖJD VID RINNANDE BÄCKAR ELLER I FUKTIG MARK NÄRA VATTENDRAG. PAMIRVIVAN FÅR ALDRIG TORKA UT. DEN MÅSTE OCKSÅ DELAS OFTA FÖR ATT ORKA BLOMMA.
DET ÄR MÄRKLIGT ATT MAN KAN BLI SÅ BETAGEN AV DESSA SMÅ SOM JAG ÄR. KANSKE HAR DET MED MITT ÖDMJUKA SINNELAG ATT GÖRA - JAG GILLAR ATT "BUGA DJUPT"* ;))! (* BERNT NILSSONS FORMULERING ANG. ALPINER)

ANNARS HAR DAGEN BJUDIT PÅ BRA UTEVÄDER OCH TRÄDGÅRDEN ÄR UNDER VÅRRENSNING. DET ÄR MYCKET ATT GÖRA OCH MYCKET ÅTERSTÅR ATT GÖRA INNAN JAG KAN LÄGGA MIG I "HÄNGMATTAN" OCH TA DET LUGNT!
HOPPAS ATT ÄVEN DU HAR HAFT EN BRA HELG!/ANJA

Fråga: HUR FÅR MAN GRÖNA FINGRAR?

Svar: GENOM ATT LYSSNA PÅ OCH LÄRA AV DEM SOM KAN!

Det tycks inte vara Blomster Landets melodi. Gör vi som de rekommenderar köper vi dyra rododenron och planterar dem i skugga. Sedan undrar vi varför de inte blommar eller blommar dåligt och vi får för oss att grannen har grönare fingrar vars rod. blommar.

Min rosenrododendron, R. oreodoxa var fargesii har börjat att slå ut! Den växer i en solig, grusig surjordsrabatt - kunskap som jag har läst mig till.

Förutom rododendron växer där även ljung och balkantibasten i förgrunden. Tibasten växer inte surt utan kalkhaltigt. När jag anlägger rabatter på Berget kan jag bestämma själv hur jordens sammansättning är.
Berget skriver jag med stor bokstav därför att jag har döpt mitt berg till just Berg! 
 Väldigt originellt eller hur;))?

Balkantibasten har öppnat nästan fullt två av sina sex blommor. Synd att jag inte kan beskriva doften för den som inte vet - men så mycket kan jag säga att Chanel 5 kan slänga sig i väggen i jämförelse!

Jag har häcken full som det så "vackert" heter, men jag skall försöka få tid över till att surfa runt och kommentera era inlägg de närmaste dagarna!


Jag önskar Er Alla en underbar vårdag!/Anja

OMSKOLNING AV EN LITEN ALPVIVA

Androsace pubescens är det vetenskapliga namnet på denna lilla kuddformade alpviva.Jag har sått dem från frön och nu är det dags att omskola de små "tuffsarna". Min förhoppning är att varje liten "tuffs" blir till en kuddformig planta.
Som jag skrev vid ett tidigare inlägg är det inte så svårt att få fröer att gro. Det svåra är att ta hand om de små plantorna för omskolning. Jag var tvungen att ringa min vän läromästaren i Alpinodlarna för att få lite tips hur jag har störst chans att lyckas. Jag har verkligen lyssnat med båda öronen och nu hoppas jag att allt är rätt gjort.
Du kan följa själva omskolningsförfarandet i min lilla bildserie. Den är tillämpbar på många småväxta perenner som behöver omskolas i  egen kruka för att utvecklas optimalt före utplantering.
Det karaktäriska för dessa små alpina växter är att ovandelen är ofta liten medan rötterna är långa för att nå fukten i bergsspringorna. Många tror att de skall växa torrt i och med att de ser ut att växa i grus. Gruset har man på ovansidan och under gruset måste man ha sand eller någon jordblandning som håller fukt. Rötterna får aldrig torka på alpina växter.
Att det är väldränerat och grusigt runt plantans ovansida gör att rothalsen inte utsätts för stillastående fukt. Samtidigt skyddar gruset mot torka vid rötterna.

Så här ser de små plantorna ut som skall omskolas




Omskolningskrukan är 8 x7 cm som jag grundar med lite tidningspapper och grus. Papperet förhindrar gruset från att trilla ut genom deräneringshålen samtidigt som sakedinsekter inte tar sig in i krukan och det blir en liten luftspalt underifrån

Jag tar upp en av "tuffsarna" med två gafflar. På så vis skyddar jag den lilla plantans rothals från att brytas och jag får med hela roten oskadd.

Sedan lägger jag plantan mot krukväggen utan att krusa rötterna och fyller på med sandblandad jord 3/4. Gaffeln är mitt redskap när jag håller i plantan och jag använder en stor sked som jordskyffel. Resterande tredjedelen fyller jag på med fint grus och ser till att gruset skyddar rothalsen ordentligt.

Så här ser den nyomskolade plantan ut. Just denna hade t o m hunnit börja blomma.
Dessutom fick några "tuffsar" stanna kvar i sin ursprungliga kruka bara för att jag skall kunna jämföra i slutändan vilken metod som var mest framgångsrik - de omskolade eller de som fick stanna kvar.

Håll tummarna att de blir till fina små plantor!
Alltså: Detta är inte en vädjan utan en order ;-)))))!
Ha det jätteunderbart! /Anja

"FRANSIGA" KLOCKOR

När jag såg första gången dessa spröda, krispiga klockor i Botaniskas surjordspartier blev jag så totalt förälskad! Sådana ville jag absolut ha.


Året därpå fick jag tag i fröer som grodde bra i ren torv. Men! Sådder är för mig så oändligt mycket mer än få dem att gro. Att ta hand om dem sedan – där kommer själva konsten in och det klarade jag inte av när det gällde dessa små plantor. Jag var för ivrig att skola om dem innan de hade blivit riktiga plantor och de dog. Som tur är för mig har jag vår underbara Botaniska och där hittar man på våren lite allt möjligt fint att köpa så att min första planta av "fransklockefamiljer" fick bli en köpeplanta. De flesta av mina plantor är köpeplantor, men jag har även egensådda…!

Det finns två familjer av dessa "fransiga" klocksläkten: Fjällgröneväxter, Diapensiaceae och
viveväxter, Primulaceae. Själv har jag medlemmar av båda familjer.Jag visar mina i den ordning de slår ut i år. Först ut är:

Liten fransklocka
Shortia uniflora var kantoensis
Surjordsväxt för öppet och hyfsat soligt läge. En tidigblommande art från den japanska floran. Blommorna är mycket känsliga för nattfrost och måste täckas – annars förstörs de. Hela plantan är i år 6 cm hög med blomman och 12 cm bred.


Utvecklingen för "fransiga"klockor från frön är lång och inte alldeles lätt att lyckas med. Då menar jag alla arter från båda familjer.
Därför föredrar jag delning framför frösådder – även om jag har även sådder på gång. Delningen är inte heller helt oproblematisk – de verkar inte gilla att man stör rötterna.
Det är en liten "utmaning" att odla denna japanska "geisha", men kanske ligger halva tjusningen just i detta. Jag känner enorm glädje av att ha lyckats med denna (hittills- är nog bäst att tillägga).

Det finns dock mycket mer som blommar redan....

Ha det gott /Anja

Jag är alldeles tvungen att lägga till denna underbara backsippa. Jag får aldrig nog av att fotografera den!

Vik hädan Kyla!

Nu har du fått härska oinskränkt i månader och jag är så hjärtinnerligt trött på dig Kyla!

 Inatt glömde jag ut mina eldkrasseplantor. Ja. Det är nästan som ett slag i ansiktet! (Nej, inget foto!)

Som tur är - var jag uppe tidigt och lyfte in dem i växthuset. Nu återstår att se om de har överlevt. Jag har faktiskt ingen aning om de tål en liten köldknäpp på några timmar i kruka. Håll tummarna åt mig.

Fast, jag är mer sur på mig själv! Hur kunde jag glömma? Just nu ligger jag inte så högt i kurs i mina egna ögon.



En tröst mitt i eländet är att Annika kommer till sta'n med sin tvåtimmarsföreläsning.Hoppas att jag kan ta till mig att trädgården är en lisa för själen när jag precis har hållit på att få nervkollaps;))!

Hoppas att din dag börjar bättre!/Anja

                     

         JUVELER och .....

....NÅGRA EGENSÅDDA JULROSOR

Den här är kanske den vackraste. Har försökt att dela den, men klarar det inte. Jag skulle behöva använda yxa eller såg. Hur gör du om du vill dela en väletablerad julros?

Trevliga vårblommor som aldrinågonsin har blommat före april hos mig.Ha en riktigt mysig dag!Anja

ps
Jag är osäker på hur jag skall skriva namnet. De är sådda med fröer från Botaniska och med Helleborus orientalis som etikett.Skall jag skriva H. orientalis, vit form; Helleborus sp. Eller annat? Tar tacksamt emot hjälp.                                                ds

VIT KUDDVIVA


Massor av små plantor har självsått sig duktigt och snart har jag en hyggligt stor matta av denna söta, lilla kuddviva. Den är inte mer än cirka fem centimeter hög med blomstjälken, men då växer den också extremt magert.


GARDA-AURIKEL 'NOVA NINDO'


En liten aurikel, 2-5 cm hög. Som det framgår av det svenska namnet har denna aurikel sin utbredning i N Italiens alper.
Vad just mitt ex har fått sortnamnet ifrån vet jag faktiskt inte. Plantan har jag fått som present.
I bilden syns bara en utslagen blomma, men där finns många knoppar som jag fotar när det blir aktuellt.

ELDKRASSE

Eldkrassen har tagit sig fint. Jag tog upp några rhizomer med grönt ovandel i höstas och har förvarat krukorna frostfritt och ljust i källaren över vintern. Det här sättet tycker jag är den mest framgångsrika när det gäller att föröka den. Den har sin hemvist i C och S Chile. Den trivs djup jord och har förökat sig ogräsaktigt. Den har sina modiga 11 eller 12 år hos mig.