måndag 18 juni 2018






             Hur vill stjärnflockan ha det?
                  eller "Learning by doing"

Hos mig och hos de flesta planteras väl stjärnflockan,  Astrantia major i en vanlig rabatt, med god jord? De växer och förökar sig bra där. Om jag dessutom läser vad proffsodlare säger, så vill den ha näringsrik och fukthållande jord. "Underbar i woodland, äng och rabatt".  
Därför blev jag mäkta överraskad och förvånad när jag hittade ett självsått bestånd med jätteblommor och riktigt stora och friska bladrosetter på mitt berg på den tunnaste grusbädden mitt i gassande sol. Och denna sommaren har verkligen bjudit på "gass" utan dess like. De fullt utslagna blommorna är 5cm i diameter. Så stora blommor har jag aldrig sett eller haft och då har en del ändå varit stora, i mitt tycke. Just den här delen har jag inte vattnat heller mer än kanske ett par gånger under de gångna veckorna. När jag läser på hur den växer i sin naturliga habitat får jag veta att skugga till halvskugga och i fuktig mark?! Lustigt att den verkar må så otroligt bra i det motsatta.
En annan växt, som årets solgass har lärt mig att odla rätt, är mitt dubbla gökblomster, Lynchnis flos-cuculi 'Petite Jenny'. Denna ört har rangliga stjälkar som behöver stöd av stadigare växter. Har placerat mina i en vanlig rabatt. Till saken hör att jag "uppfostrar" mina perenner till "kämpar" som vet hur man överlever en torkperiod. Därför har jag inte vattnat perennrabatter en endaste gång - förutom när jag planterar nytt - vilket jag inte har gjort i år. Men, i min uppfostringsiver glömde jag att vissa örter inte utvecklar mer än ytliga rötter. Gökblomster växer i sitt naturliga miljö på fuktiga ställen, så som diken eller våtängar och behöver inga djupa rötter för sin näringstillförsel. Och jag, min grymma odlare, har plågat den stackarn med att "uppfostra" den till något den inte har förutsättningar för. Nu har den dock fått både stödbevattning och massor från ovan de sista dagarna.  

Extremvädren lär oss en del. Där den ena dukar under strålar den andra. 
               Så här fina blad brukar inte de som växer i mina vanliga  perennrabatter ha. 

Stackars gökblomter som jag höll på att svälta ihjäl

Har "uppfostrat" perenner att överleva...;-)

Växthusodlingar är undantagna från sträng uppfostran...har aldrig tidigare fått stora tomater före midsommar...

Krukträdgården likaså

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att den egna erfarenheten är mycket värt. Den kunskapen sitter bättre än den pålästa - åtminstone hos undertecknad. "Learning by doing".
                         Ha det gott!



lördag 16 juni 2018





                                 
      "En surrande trädgård"
Hjälp våra insekter att hitta hem. Många behöver speciella värdväxter för att lockas till oss. Själva mångfalden av "surret" hjälper även trädgården hålla en balans mellan skadeinsekter och nyttodito. Som bekant har insektsbeståndet minskat katastrofalt de senaste decennierna. Jordbruken odlar ensidigt idag där hög avkastning av en gröda är viktigt. Därför behövs trädgårdarnas hjälp att bevara naturens mångfald.
GBG:s Botaniska har gjort i år en storsatsning. Man odlar många sommarblommor i år för att locka olika insekter och pollinatörer till parken. Och de har även publicerat en lista av nyttoväxter som drar olika insekter till trädgården. Hjälp även du bevara och öka surret i din trädgård. Läs om projektet här
                      
                      Ladda ned listan



Här är några gamla bilder från min trädgård
Blomfluga

Grön guldbagge

Har glömt namnet på denna skönhet ;-)


En av mina medarbetare...


                                                                         Bärfis

Ibland verkar en färgglad bordsduk duga :-)! Här en kålfjäril
Humlerestaurang

                      
Om du är med i FB finns där nu en trevlig grupp: En levande trädgård
som du kan gå med i.
                                         Var rädd om surret 
     och bidra även du så gott du kan!

Den här veckan är det STA Riksmöte i Stockholm. Ska bli spännande att få lite rapporter från den:-)! 

      Trevlig helg önskar jag Er Alla!
     Ta en titt på TrådgårdsFägring och läs andra inlägg

fredag 15 juni 2018




  

    "...där längtan efter naturen gror.”


Så här själfullt definierar två systrar sitt konstnärskap. Vackra ting till trädgården, inspirerad av naturen, formas av järn, bland annat.

Maskrosen, den älskade och hatade. Den som man antingen gör något nyttigt av eller gräver upp frenetiskt för destruering. 
Tänk om den vore sällsynt? Svårodlad? Alltså nu tänker jag på den vanliga, gula som invaderar gräsmattor, gatsprickor, dikeskanter och åkrar. Tänk om just den krävde gröna fingrar? 
Jag hade turen att komma över ett maskrosbestånd som varken sprider sig eller stör. Den är inte matnyttig men rena ögongodiset. Jag är väldigt glad över den.
Försommarblomningen är över. Den kom och gick - jag hann knappt uppleva den. Just nu är det mest grönt medan högsommarfloren förbereder sin fest. 
Desto mer betyder krukblomningen, som jag kan styra på ett annat sätt än rabatterna. Skulle jag inte ha dessa hade jag haft endast rosorna, hortensior, stäppsalvior och någon pion kvar att se. Det gläder mig att humlor och bin hittar till krukblommorna.
Längtan efter naturen gror och frodas. I sommar har jag kunnat andas och trivas. Min sollängtan har gjort att jag har bara njutit. Njutit även när torkan och hettan har härjat. Och nu efter 30 mm regn har allt återhämtat sig och naturen och trädgården ler det gröna, lummiga leendet som får mig att må så bra!
"När längtan efter naturen gror"

Tofsliljesläktingen ser ut att trivas i värmen. Stjärnformade blommor slår ut  en efter en.
Inte härdig och förvaras frostfritt över vintern.

Krukblomning som kommer igen år efter år, bara jag förvarar dessa frostfritt

Aah! Glömde att den vita krolliljan har slagit ut - äntligen. ('Norrland' håller däremot hårt på knopparna).

              Ja. Då återstår att önska trevlig helg!

måndag 11 juni 2018






                                         Man är den man är...?
Vet inte varför, men trots att vi har stor altan med bord och stolar så dras jag aldrig åt det hållet. Vi sitter där bara när vi har gäster och ibland, vilket är mycket sällan, om vi vill sola benen lite ;-). Gillar inte att steka mig i solen, men ibland får jag ett ryck och tänker att benen skulle bli snyggare med lite färg...
;-) "Man" är väl fåfäng...men resultatet visar att de där fem minuterna räckte visst inte..;-)
Däremot dras jag som fjärilen till blommor till min Krukträdgård. 
Där sitter jag gärna i min lilla trädgårdssoffa för två: katten och mig, en soffa som egentligen är mer dekorativ än bekväm...Sitter och  betraktar mina arrangemang, filosoferar, pratar med katten 😂,grillar på kvällarna, äter, lyssnar på fågelkvitter, ser alla lågt flygande småfåglar och förbereder mig mentalt för kommande samtal med maken. Samtal som alltid handalr om politik eller världsläget totalt - väldigt lite om trädgård... Från klimat till "vad Trump har hittat på idag" ventilerar maken hellre än trädgårdsprojekt:-).
Sitter och betraktar oväsentligheter, småsaker som jag ibland måste rätta till...onödigheter som stör mitt öga just ett visst ögonblick. Undrar ibland varför jag är kroppad så? Det hade jag inte medvetandegjort när jag började anlägga trädgården. Det är något som har kommit mer och mer och som uttrycker mej som person.
Gjorde faktiskt en personlighetstest på nätet. Många frågor att svara på och jag försökte vara så uppriktig jag bara kunde. - Du är personlighetstyp protagonist ?! blev svaret. Läste på vad det innebär och kom fram till att förvånansvärt mycket stämde. Men inte får jag ihop det med min detaljnördighet.  
Gjorde samma test på maken som hade en chefs egenskaper! Inte undra på att det slår ibland gnistor mellan chefen och huvudrollsinnehavaren ;-)!

Hursomhelst. Jag trivs med min "roll" i hop med Krukträdgården. Kanske matchar den mitt grandiosa jag? Vi har liksom hittat varandra och spelar olika "pjäser" beroende på humöret och vädret. Att "föreställningarna" är oftast utan publik gör mig bara mer modig :-)! Ett visste jag dock före personlighetstestet: Jag är inte humorbefriad ;-)!



Att jag är fixerad vid små detaljer visste jag inte förrän jag fick min Krukträdgård

Att grått var en av mina favvofärger visste jag heller inte...Undrar när jag "måste" ändra här...;-)?

Ser nästan militant ut...Va? Inte jag, inte ;-)!

Här har denna "protektionisten" sin show redan nu. Den otroliga, förförande, bedårande (nej, dofter vet jag inte hur man beskriver)doften vilar över två tredjedelar av trädgården. Föreställningen är oftast inte långvarig, men intensiv och efterlängtad varje år. 

                                       


                             Ha det gott 
och om du orkade läsa hela litanian har jag ju dessutom fått en publik ;-!

lördag 9 juni 2018



                     
                               Arla morgon i                          Krukträdgården
            
Som vanligt - numera - tog jag mig uti trädgården vid halv fem. Jag möts av fågelsång och humlesurr, men var är alla fjärilar? På marken snålt med morgondagg och några blommor plirar lite nyfiket på mig. Det blommar rätt sparsamt i perennrabatterna. Krolliljornas knoppar tvekar...har för mig att de varit på samma knoppstadiet länge...?
Ville egentligen fotografera honungsrosen som blommar, men knotteländet gjorde att jag tappade fokus och flydde till Krukträdgården. Honungsrosen som blommar samtidigt med blekta rododendron blommor, är på något sett en konstig syn. Tre veckor tidigare än vad som är brukligt. Nåja. Blomningen fortsätter ännu ett tag. Jag får försöka ta någon bild lite senare.
Jag gillar rumsligheten i min Krukträdgård. Slipper knotten och ser ändå alla stressade småfåglars maträder när de dyker genom luften. Nära naturen men samtidigt en bit ifrån plågoandarna. Höll på att kollidera med en lågt flygande "mamma" när jag hämtade tidningen i brevlådan.
Jag har några små vattenreservoarer för både fåglar och insekter häri. Några besökare har jag inte noterat, men hoppas att de ändå uppskattar vattnet och är besökta av mina flitiga trädgårdsinneboende, även om det sker utanför mitt synhåll.
Det är helt stilla i luften nu. Ännu en fantastisk morgon...men jag är ambivalent. Ska jag vara orolig eller bara njuta...?



Vatten, vatten, vatten...

Egensådda petunior i skiftande nyanser av rosa och persika.


  Som "alla" vet gillar jag pynt....Den grå färgen har för mig som finne en stark symbolvärde... 


Min underbara vidjehortensia har nästan onaturligt stora blomklasar i år. Hoppas att den trivs lika bra i rabatten som den har trivts i kruka. Av den här busken kan jag klippa blommande kvistar och ha i en vas.
                                    ...och inte bara vidjehortensia utan även luktärter …men, oj! Vasen var inte snygg till...får gå genast ut och byta ;-) (tänk vilka enorma bekymmer man kan ha ;-)!)
                                                                          Bättre?
               

            Heliotrop kan jag inte vara utan. Har Du känt på doften?                     

                  Vi är många som bloggar om trädgård!
                              Se HÄR

Sidvisningar förra veckan