torsdag 14 maj 2020


            Utnyttja växtens naturliga                   anlag!
I en del trädgårdssajter uppmanar folk att inte odla någon växt för att den har "oönskade" egenskaper. Det man klagar mest på är de som sprider sig för mycket. 

(Då menar jag förstås inte svartlistade arter publicerad av Naturvårdsverket)

Det jag menar är att en del av våra kulturarvsväxter och vanliga trädgårdsväxter har ibland egenskaper som upplevs som jobbiga, tack vare deras spridningsbenägenheten. De trivs i blygsamma förhållanden, men i våra moderna trädgårdar med fin jordkvalité trivs de ofta extra gott. 
Nu pratar jag inte om växter som traditionellt kallas för ogräs, utan jag pratar om kulturväxter.
Jag själv är rätt förtjust i vissa rotaggressiva växter. De har precis det som krävs för att kunna odla dem i krukor. En sådan är rönnspirea, Sorbaria sorbifolia. En buske som jag inte kan låta få fritt utspel på min 800 kvm stora odlingsyta. Men, i en stor kruka står den ute året om. Börjar vegetera tidigast av alla buskar och är vacker och frodig i ett hörn där inget annat skulle trivas. Dess spridningsglada rötter ger fräscha och fina nya skott varje vår. Nu har den stått där i minst 10 år. Ett gott exempel på hur man kan dra nytta av ett i allmänhet negativt egenskap.
En annan växt som jag är mycket förtjust i är jätterams, Polygonatum hybridum som på "fel" ställe förökar sig ymnigt med sina tjocka rotstockar och som då upplevs som svår att hålla i schack. Den är erhörd vacker i woodlandmiljö där den kan få bilda ett hanterbart bestånd. Hos mig växer de i i en "grop" under stora rododendron. På så sätt tycks beståndet begränsas naturligt. Den skulle nog också trivas som utekrukväxt på det där skuggiga stället. Det man måste tänka på i så fall att inte låta jorden i krukan torka ut.
Och till slut ännu en som folk tycks avsky, penningblad, Lysimachia nummularia. Själv är jag glad när den hänger fint över kanten eller blommar på den fula grusiga delen av berget. Den är lätt att begränsa så som man vill för att den har tunna, ytliga rötter.
Vad jag försöker säga här är att oftast är det inte fel på växten utan ens egen förmåga att odla den rätt, eller ens ta den i trädgården om man inte har en plan.


Det gula partiet till höger är ett bestånd av blommande penningblad. Den döljer ett fult parti och egenskapen "spridningsbenägen" är en önskvärd egenskap här.
Ett annat sätt att utnyttja livskraften av två skönheter med lust att ta för sig.

Rönnspireans roskottbildning är en absolut fördel i en kruka. Dessutom är härdigheten från 1-6 (minst) vilket gör att den kan stå där den står året om.
Jätterams, Polygonatum x hybridum har inte slagit ut ännu - förmodligen p.g.a. sista tidens kyliga nätter. Hos mig växer den rätt mörkt och har spridit sig något vid idegranshäcken och under rododendron - väldigt lagom! 
Vippramsen står något ljusare.och brukar blomma ymnigt. Beståndet har blivit endast mariginellt större på 10 år.

Alltså bara några exempel på hur man kan omvandla "dåliga" egenskaper till något önskvärt och bra. Mitt råd är således att visst ska du plantera "invasiva" växter, men gör det rätt! Placera inte jätterams i en rabatt! Där tar den lätt över. Det är inte heller lyckat att plantera rönnspirean på gräsmattan som solitär. Den bildar snart en "häck". 

                       Med önskan om att alla har god hälsa och mår fint!
                                                                                         Och tack för titten!
                          Anja
                           Länkar till  TrädgårdsFägring

15 kommentarer:

  1. Rätt sak på rätt plats, detta uttryck kan kanske passa bra här.
    Ha det bra!

    SvaraRadera
  2. Hei Anja.
    Endelig en mukighet til å ha Rognspirea igjen. En stor krukke er tingen! Mye som havner i krukker hernå. Vi har en type bambus som sprer seg med laaange rotskudd.Ypperlig i krukke.
    Takk for fint innlegg/Eirin

    SvaraRadera
    Svar
    1. krukodling utomhus är ju så bra om man odlar sådant som inte behöver flyttas in över vintern. När jag planterade min bambu för snart 20 år sedan grävde jag en grop och satte dit en stor hink som jag planterade bambun i...:-)

      Radera
  3. Anja!
    Precis som Du är jag väldigt förtjust i penningbladet. Har visserligen bara den gulbladiga varianten men fin är den och med lite tillsyn sköter den sig bra även om den är planterad i en rabatt.
    Ha det gott och trevlig helg!
    Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ju också bara den gulbladiga. Den är fin som marktäckare och lätt att dra upp om den får för sig att erövra områden man inte gillar att ha den på.

      Radera
  4. En kollega när jag började i försäkringsbranschen brukade säga - var sak på rätt plats, skridskorna i isskåpet...

    Jag är less på att läsa, de verkar inte kunna hålla inne och reflektera är det här rätt sammanhang eller har någon annan redan skrivit det här, kommentarer om - giftig!!!, den spriiider sig, svenskt namn???! eller zon????? De sista skrivs som vore dem poliser vars tid är mycket mer värdefull än min.

    Det måste tydligen vara många frågetecken och utropstecken också.

    Jag tittade på min amerikanska rams häromdagen och tänkte - nu min vän får vi allt hitta en mer lämplig plats till dig. Inte sjutton vill jag slänga ut den eller någon av de andra. De är vackra - jag behöver bara fundera över en bättre plats. Ditt tips om en grop bland rhododendron ska jag testa...

    Ledsen att jag gnäller men de sista dagarna har jag lackat ur på en del kommentarer. Jag tänker att det är såå enkelt att hitta information nuförtiden. Jag är moderator i en grupp och häromdagen svarade jag på en fråga - Vilka buskar av X kan ni rekommendera och var kan jag köpa dem i stor storlek... Jag svarade att vi är få administratörer och vi har egna jobb och trädgårdar, underförstått vi är inte rådgivare, Mölnlycke Garden center kan hjälpa dig.

    Så tack för ett klokt inlägg med bra tips :)

    Ha det gott! Carina

    SvaraRadera
  5. Hej Carina! Jo, här får man "gnälla". Det gör jag ofta själv. Det lättar på trycket.
    Alltså det där med grop blev lite missvisande på så sätt att roddarna växer på upphöjda bäddar och på just i det aktuella stället i en L-form. Då liknar marken en grop.
    Jag tror att vi är allesammans lite "lack" och ur gängorna. Det är enerverande med isoleringen och många vill "prata" för att lätta på sin egen ensamhet - tror jag...
    Ja, vill man veta något idag är det bara att googla på! Helt otroligt! Men, samtidigt saknar folk kanske kommunikationen och är man i riskgruppen så måste man reducera fysiska besök.
    Hoppas att du mår lite bättre idag!

    SvaraRadera
  6. Hej Anja!
    Vilket bra inlägg. Jag väljer växter beroende på om jag gillar dem eller inte. En del tar för sig alltför mycket, men då är det bara att rensa bort. En växt som trivs bra och sprider sig mycket hos någon, kanske inte alls gör det i en annan trädgård. Det gula penningbladet har jag i min trädgård, vet inte hur den hamnat där, men den har jag varit rädd om, för den är fin. Den håller sig på ett ställe. Rönnspirean hade jag för många år sedan, men den tog jag bort, för den var precis överallt till slut. Att ha den i kruka är perfekt, den har vackra blad. Har nyss tagit bort en hel del av den blå vintergrönan, den trivs för bra. Gillar de vackra blommorna så lämnar några exemplar, och flyttar de andra till en plats där de får sprida sig.
    Ha det bra och var rädd om dig.
    /Marika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Marika! Vi är olika :-) Och tur är väl det! Din metod är säkert hur bra som helst, men jag vände mig särskilt till dem som tycker att man inte ska skaffa en särskild växt bara för att den beter sig invasivt hos någon.

      Radera
    2. Jag kanske var otydlig, men tyckte inte annat än det du skrev.
      Ha det bra /Marika

      Radera
    3. Jag måste nog också ha varit otydlig. Jag förstod hur du menar, men i korta meddelanden glömmer man ibland att folk är inte tankeläsare :-)

      Radera
  7. Vilket bra inlägg, Anja! Det gäller att känna sina växter och sedan ge dem rätt förutsättningar, Jag har också en del växter som beskrivs som "aggressiva" men genom att plantera dem så att de inte kan sprida sig så undgår man problemet. Skulle man undvika allt som sprider sig (eller allt som är giftigt för den delen) skulle våra trädgårdar bli fattiga!
    Önskar dig en fin helg i din vackra trädgård!
    Kram Nora

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Skulle man undvika allt som sprider sig (eller allt som är giftigt för den delen) skulle våra trädgårdar bli fattiga!"
      Så klokt sagt Nora!

      Radera
  8. Anja!
    Tittar in igen för att önska både dig och Anders en riktigt Glad Midsommar!
    ZZZ
    Birgitta

    SvaraRadera