En
vit treblad (eller ett vitt treblad?).Lundväxterna ger en känsla av mystik. De är inga "vanliga"
perenner utan växter som vill ha lite avskilhet och skugga. Lite "bättre 'folk'";))!
Krispig och skör med den mest enorma himmelsblå färg är denna turkiska Veronica.
Ingen blyg viol!
Kanadensisk viol som har blicken över ägorna med reslig rygg.
Den mäter i god jord si så där 30-35 cm ö.h.! Och den blommar HELA sommaren
Rododendron + barrväxter = sant! Det är ba' såååå läckert - i mitt tycke!
Den här sippväxten har jag bara sett hemma hos mig.
Naturligtvis har många andra den också men så där jättevanlig är den inte och du hittar den inte i vanlig plantskola heller.
Alla vildsådder är inte välkomna i min trädgård, men det är fjällvallmon!
Här har hon behagat att landa i en kruka! Jag säger bara:"Välkommen "!
Allt i Livet är till låns. Allt!
Det gäller att njuta av varje dag, varje stund! Om imorgon vet du inget.
Jag berör tabubelagt ämne, men som trädgårdsägare lever man med denna verklighet varje dag.
Som pensionär påminns man om Livets förgänglighet ett par gånger om året.
Det är så svårt att förstå att Livet är något objektivt. Varken gott eller ont.
Att sörja vänner, föräldrar, mina katter, min hund Bamse, förlorade relationer p.g.a. missförstånd och nu senast min Skruttan. Så är det. Hela Livet är en riskprojekt och nu har t.o.m.min vinranka gett upp!
Det värsta jag vet är folk som inte kan förlåta. Att inte kunna förlåta är som att gå på tunn is utan räddningsutrustning. Hur kul är det när isen brister....?
Alla befinner sig inte på samma "trappsteg" samtidigt, men om du får leva kommer även du på detta trappsteg som jag befinner mig nu...