onsdag 12 oktober 2011

                                                                 


                            HJÄLTAR
                    I FOLKTANDVÅRDEN I ANGERED
                        Ej trädgårdsrelaterat

 
                     Jag har tillhört gruppen  tandvårdsrädda. Hysteriskt rädd, faktiskt. Nja. Egentligen har jag suttit här i väntrummet och känt hur skräcken över att vara utlämnad åt en främmande persons rotande i mitt gap i en bakåtvänd tandläkarstol har varit liktydigt med kvalificerad tortyr. Ofta har jag lyckats att försätta mig i ett glasartat paralytiskt tillstånd och gått som i en dimma in i tortyrkammaren.....(Har jag någon med mig som känner/har känt likadant eller är jag en ensam galning?)
Ett år blev jag remitterad till Enheten för tandvårdsrädda på Odontologen. Ingen hit för mig. Jag kom ut ännu räddare och kände mig dessutom ännu dummare än innan. Men, tänder måste skötas och jag hamnade i en situation som gjorde att jag åter igen var tvungen att försätta mig i detta vidriga paralyserade tillstånd och snällt söka tortyrkammaren igen. Nä. Inga smileys den här gången i inlägget. Det VAR INTE roligt. Det fick bli Folktandvården i Angered....
Dessa två, tandläkaren Cina och sköterskan Eva, insåg rätt snart att de har fått en utmaning utöver det vanliga när jag klev in som patient .
Med empati, engagemang,humor och tålamod har dessa två underbara yrkespersoner lyckats få mig att tycka att tandvård inte är tortyr utan ett nödvändigt ont som jag kan hantera idag. Jag sitter numera i väntrummet och ser framemot att träffa både Eva och Cina! 


Inga blommor i världen räcker som tack vad Ni Två har gjort för mig. Det får bli en blomma från min ännu blommande krasse i växthuset som jag räcker till ER! Ni är riktiga hjältar för mig som klarat av att bota min skräck på några få gånger! Det klarade inte de som hade specialiserat sig för tandvårdsrädda!


                               Med kram till Er Båda! /Anja

16 kommentarer:

  1. Har precis som dig varit skräckslagen innan tandläkarbesök, jag gick t.o.m. till en som sövde ner mig för många år sen. När han la av så gick jag inte på 10 år, tills gubben min blev utsatt för "oprovocerat våld" i Stockholm och bl.a. fick en av sina vackra framtänder utslagen. Han hamnade på akuten där han träffade på en fantastisk kvinna som sedemera fick ta sig an mig också. Numera går jag precis som du till tandläkaren med ett leende på läpparna!

    SvaraRadera
  2. Men vad underbart att höra att det finns såna människor som kan ge en tid och göra en obehaglig upplevelse mindre svår. Tandläkare är inte riktigt min favorit heller men det är ju ett nödvändigt ont.. Ha en fin fin dag/Gela

    SvaraRadera
  3. Så fint att du nu fått träffa dessa två som lyckats bota din skräck.Har även jag en bra tandläkare som en gång till och med ringde mej på jobbet för att höra hur jag mådde efter behandlingen dagen före.Jag hade fått inflamation i tandnerven och hade jätteont.

    SvaraRadera
  4. Du är också värd en blomma, Anja! Du är ju också en hjälte!!! Vad skönt det måste kännas.

    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
  5. Drahá Anja?OOOOOOOOOOOOOOOch zubní já mám private,on vše bez bolesti ale je drahý ,moc peněz!!! Ty jsi statečná,neboj se Daja.

    SvaraRadera
  6. Kan tala om för dig Anja att du är INTE ensam om att ha tandläkarskräck. Har också haft turen att "få" en underbar tandläkare som verkligen tar mig och min rädsla på allvar. Hon flyttade från folktandvården till "eget" i Stenungsund för några år sedan och jag följde efter:) sedan flyttade hon tillbaka till folktandvården och jag följde efter igen:) Nu fasar jag över den dagen hon går i pension, men den dagen den sorgen:) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  7. Tusen tack Anja för att vi fick möljighet att hjälpa dig. Du vet att du alltid är välkommen tillbaka.

    Eva o Cina

    SvaraRadera
  8. Så skönt att du känner dig trygg och törs går dit. Jag har varit i en liknade sits. Fick t.o.m lugnande...Nu går det mycket bättre, fast ingen favorit sysselsättning;)Snarare ett måste!
    Sköt om dig!

    SvaraRadera
  9. Kiva kun olet päässyt pelosta.
    Minäkin oli samanlainen nuorempana.
    Sanoin että synnytys oli helpompaa kuin hammaslääkäriin meno.
    Nykyään on minulla myös hyvä hammaslääkäri ja on hauska mennä sinne, vaikka on hirmun kallista.
    Mukavaa keskiviikkoa sinulle Anja.

    SvaraRadera
  10. NÄÄ du är inte ensam om den panikartade rädsla. Här är det en till som är panisk rädd. Jag går numera på sjukhustandvården där jag i början fick lustgas,fast visst är jag fortfarande rädd!!
    Ha det gott!!

    SvaraRadera
  11. Oh nej inte är du ensam om din rädsla. Jag var likadant men en fin tandläkare hjälpte mig och nu går jag dit utan problem.
    Förstår att du är jättetacksam mot dessa två som hjälpte dig.Är glad för din skull.
    Ha det fint.
    Anje

    SvaraRadera
  12. Grattis till att du övervunnit din skräck hos tandläkaren! Bra jobbat av dig och den goa tandläkaren&sköterskan.
    Kram på dig!
    Maria

    SvaraRadera
  13. Visst ärdet pirrigt att gå till tandläkaren . Jag har bara ett i huvudet ,ta bedövning och slappna av:o))
    Vilken tur att du hamnade i rätta händer och att de tog väl hand om dig.

    Byggnationen : Det stod två stycken granar där för flera år sedan. Gubben kapade av dom i den höjd som stolparna är och byggde ett"spaljetak" för klätterväxter. Så det är rotfast.

    Ha det gott
    Gunilla.

    Jag kikar varje dag på roddisarna. "Inte röra,bara titta" Det är riktigt spännande.

    SvaraRadera
  14. Det är alltid skönt att bli av med rädslor......
    kram Mimmi

    SvaraRadera
  15. Du är absolut inte ensam Anja om att känna så.
    Tur att det finns underbara personer som kan och förstår att hantera sina patienter.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  16. Jag var också Livrädd...men så fick jag möta Underbara Cina o Eva,jag med.Förut fick jag panik, o bara satte mig i ett hörn el gick in på toaletten(för att ingen skulle se mig)o grät hysteriskt är så Tacksam för att min rädsla har blivit mycket mindre,nu släpper jag inte taget igen.

    SvaraRadera