lördag 17 oktober 2015


Persisk höstkrokus
Omvärldsorientering
med hjälp av en liten växt:

Som alla redan vet är många av våra inomhus- och trädgårdsväxter invandrare från länder, långt ifrån våra domäner.
För mig är det bland det roligaste att studera och se varifrån mina "invandrare" kommer. 

Vem har  hört talas om provinsen Guilan/Gilan i nordost i Iran? Inte jag i varje fall. 
Men, eftersom min söta, persiska höstkrokus, Crocus gilanicus har gilanicus som artepitet så måste jag läsa på vad det betyder. Snart får jag reda på att det betyder att denna lilla krokus härstammar från provinsen Gilan. 
Att hitta kartor, bilder och allmän info är verkligen lätt idag.  Fantasin skenar iväg i kapp med underbara bilder i Google bildarkiv. Därifrån har jag lånat några bilder. Naturbilden kanske representerar miljön där min  krokus en gång växte och  kom till Sverige med den norske botanisten Per Vendelbo. 
Han jobbade bland annat ett tag för Ariamehr botaniska trädgård i Teheran. 1965 blev Vendelbo prefekt i Göteborgs botaniska trädgård fram till sin död 1981. Han la grunden till lökträdgården i Botaniska. 
Tänk att jag, som resultat av en liten lökväxt har blivit beläst i Irans geografi och om botanisten Per Vendelbo!:
Nu vet jag var provinsen Gilan ligger i Iran. Att Teheran har en botanisk trädgård som heter Ariamehr. Att norrmannen och prefekten för Gbg botaniska tog tjänstledigt 1974-76 från sin tjänst som prefekt  för att leda utbyggnaden av botaniska samlingar i Ariamehr. Under denna tid ledde han även växtexpeditioner till otillgängliga områden i Iran. 
Min söta krokus är ett resultat i direkt nedstigande led av dessa expeditioner. Den är endemisk i provinsen  Gilan och har sin habitat på betesmarker och öppna skogsgläntor där. Den lämnas ifred av betande djur, ungefär så som smörblomman lämnas ifred av kreaturen på betesmarkerna i Norden. 

Nu mina vänner! Nu gäller det att kunna "läxan" även om tre månader....;-)!
Blomman är inte stor. Kronbladen har spetsiga uddar med en anstrykning av lila. 



                                                               
                                                            Tack för titten! 

10 kommentarer:

  1. Intressant och informativt - det tycks finnas en spännande historia bakom nästan alla våra trädgårdsväxter.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan du ger dig på: Inte en enda trädgårdsväxt saknar en spännande historia :-)!
      Trevlig helg själv Anna!

      Radera
  2. Alldeles underbart Anja! Sånt gillar jag, att borra mig ner på detaljnivå när något intresserar mig och så får man så mycken kunskap utöver det man specifikt letar efter. Och visst känner man ödmjukhetens vindar när en liten växt som växer i trädgården har så mycket att berätta om sitt ursprung och de människor som bidragit till att den just nu får visa upp sig i någon trädgård i Sverige.

    Ser fram emot flera intressanta historier.

    Ha det så gott Anja!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Historia är inte på något vis mitt starka ämne men är inte sämre än att jag kan lära mig. Jag har dock alltid varit vansinnigt intresserad av mina elevers historia - eleverna har varit från hela världen. Visst är det otroligt spännande att få veta hur en människas eller växts berättelse ser ut?! Jag är omåttligt stolt varje gång jag lyckas att få en "invandrare" att trivas i min trädgård. Lika olycklig blir jag när det går åt skogen. Oddsen att lyckas är förstås lite högre om man vet hur de har det i sin naturliga miljö.

      Ha det gott själv Gunilla!

      Radera
  3. Att känna historien bakom en växt är mervärde och denna lilla lök har ju en hisnande historia. Visst blir man bra sugen på att se den i sitt naturliga habitat också när man ser bilderna från Irans gröna sluttningar. Ser att du har den i kruka och funderar på om jag gjort bort mig med mina höstkokrusar. Har satt fem sorter i en sandslänt som jag tänkte skulle vara perfekt, men inte minsta lilla livstecken syns.
    Ha det så gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anette
      Av den här lilla krokusen har jag bara en enda lök och vill att den blir fler innan jag planterar ut några, med risk att möss eller andra läckergommar käkar upp dem ;-)! Mina övriga, nyköpta höstkrokusar har jag också i krukor i år i växthuset, bara för att jag hoppas att de ska hinna blomma i höst. Jag planterar nog ut dem efter blomningen - dvs om blomningen är över före december. Annars får det vänta till våren - så fort tjälen har släppt. Att dina inte visar sig ute i backen tror jag är normalt. De håller på att etablera sig och kanske uteblir blomningen då i år. Men Anette! Jag är ingen expert på lökväxter och "pratar" ur en allmän erfarenhet och hoppas att jag dragit rätt slutsatser. Dock ser jag att många är på G i växthuset. Hoppas att jag har något att visa innan det är för sent för säsongen. Mina tidlösor, sedan flera år tillbaks, börjar visa sig så smått först nu. Samtliga står för skuggigt antagligen. Får flytta på några till soligare ställen.
      Att odla i kruka är alltid trevligt. Man får växten i ögonhöjd och kan studera dem/den i nära. Allt man har i krukor kan antingen grävas ner i jorden i krukan eller fritt. Jag gillar att prova. Förvånansvärt ofta funkar det även om man får ta bakslag också. Så som i själv livet ;-)!
      Ha det bäst!

      Radera
  4. En helt fantastisk historia! Inte mår man dåligt av lite extra geografi och historiska kunskaper heller ;) Inspirerande! Sen är den lilla krokusen helt bedårande. Jag har faktiskt gått och fått habegär på tidlösa och höstkrokus så jag borde nog också läsa på lite. Tycker det är så kul med något som blommar vid den här tiden.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det fint med blommande växter nu. Jag är också lite av en "nyfrälst" när det gäller höstlökar.

      Ha det gott själv Ulrika!

      Radera
  5. Kan det bli lite saffran av/från pistillerna kanske?
    /Eva Linnea

    SvaraRadera
  6. Fin liten krokus som är helt ny för mig. Inte så konstigt i och för sig eftersom det finns ca 75 vilda arter att välja bland. Fin och rolig presentation som du gör. Man blir sugen, men kanske inte den lättaste, varken att odla eller att få tag i. Jag hittade lite om den på Tony Goodes krokussidor. Troligen den bästa och fullständigaste presentationen av krokussläktet på nätet: http://www.alpinegardensociety.net/plants/Crocus/

    SvaraRadera