Anjas Hill

                                     
                      Att leva i trädgården
Finnas här dygnet runt. Gå ut i ottan och ta ett varv. Studera varenda kvist, minsta lilla blomma som blommar om och försöka överlista koltrastens nästa demoleringsobjekt, är att leva i nuet.
Mer "nu" än så  här kan det inte vara i fredstid och utan andra dramatiska faktorer inpå. Lugn och frid. Bara katten och jag och svalt morgonbris. Koltrasten har lämnat sitt visitkort i form av trasiga torvkanter. Försöker muta dem med persikor. Hoppas att det funkar. Gör det inte det så är "fredstiden" snart slut och jag förklarar krig mot sabotörerna.

Ingen besökare skulle väl lägga märke till denna kombon? En variegerad bok 'Marmorata' bildar kuliss till blå bergvallmons kapslar. Snyggt, tycker jag, men inte iögonfallande.

 Lilla vivan, Primula minima, har kommit med ett par blommor som knappast någon skulle lägga märke till. Den borde inte blomma nu.

Rabatten är så het att ingen undgår att lägga märke till den.

Jag brukar få peka särskilt för besökarna min lilla nyzeeländska skatt. - Titta vad jag har här! Då berättar jag hur den "dog" 2013 och nu har återuppstått och har till och med visat ett par blommor i år. Blir det stora ovationer så som jag förväntar mig? Nej, tyvärr. En förstulen gäsp däremot...;-))Och jag, alltid lika entusiastisk över att få berätta...;-)
Vilken tur att jag har så många ljusa timmar till mitt förfogande och kan njuta av denna sötnos. Ta in hela dess skönhet med den silkesludna pälsen och en pigg liten blomma som nästan ler mot mig. Jo, jo! Jag begriper väl att Du tycker att jag har gått och blivit helgalen. Vem vet? Jag kanske inte "blivit" det utan varit det alltid. Men, jag är helt ofarlig för omgivningen ,-)))-ja, till och med ofarlig för koltrasten...

                                  Till sist en underbar liten klipplilja. Birgitta gav mig en liten planta i våras som nu har vuxit till sig.

                           Ha det fint!