måndag 13 maj 2019



                                                    Altanen
Den fanns här när vi flyttade hit för 22 år sedan. Jag trodde att den skulle bli en riktig favoritplats, men så blev det inte. 
Visst har vi haft några sommarfester där - tom bröllop, men jag har inte lyckats att få någon go' känsla för den. Den är öppen för vindar och sol, vilket inte är så trevligt. Antingen för varmt eller för blåsigt. Parasollen måste passas så att den inte blåser omkull.
Altanen vätter mot tre väderstreck:syd-väst-nord och en liten gnutta av öst. Den ligger också på "andra våningen", alltså förhållandevis högt och vår taklutning skapar en del praktiska problem om man skulle vilja ha alternativ för parasollen.
Jag har i och för sig  haft "lösningar", hur den skulle ha blivit vindskyddad och trevligare att vistas i, men maken har inte varit beredd på att satsa, delvis pga kostnaderna.
Det har retat mig att inte bli vän med 20 kvadratmeter altan. Den är trots allt fin frukostplats varma sommarmornar och så lättillgänglig inifrån.
Men, för att citera känd reklam: Plötsligt händer det! Jag får en idé och ger mig inte förrän den är förverkligad helt! 
Jag INREDER altanen så att jag slipper att uppleva altanräcket som är vitmålad, klumpig och i min smak ful. Inget gör sig mot den. Själva idén är att ge räcket mindre visuellt utrymme. Kan många växter, mattor och en "innovation" för altanräcket räcka? "Innovationen" består helt enkelt att "dölja" räcket bakom ett galler gjord av pilgrenar. Köpta färdiga, för nu har jag bråttom att komma igång. 
Förutom "räckgallret" har jag satsat på några sådana växter, som tål att stå ute året om. Men även lite säsongsbetonade.
Äntligen, efter 22 år har vi fått en altan som jag tror att det går att trivas i.    
Allt är inte helt klart ännu, men det ser redan mer trivsamt ut än förut. 

Ibland kan relativt lite göra stor skillnad.

Bakom stolarna växer sedan många år en träddödare. Snart syns inte räcket här, grönskan kommer att dölja det mesta. 

En hög, gammaldags ros. I år kommer den att välla över räcket...Romantiskt, värdig vilken kärleksroman som helst ;-)
Fördelen med vår balkongliknande altan har ändå hela tiden varit själva utsikten nedåt. Jag har översikt över halva trädgården. Här är det snart dags att tukta häckar och små träd.

Nu befinner jag mig i den fasen i livet då de där större trädgårdsprojekten får någon annan göra. För mig gäller det att piffa upp tillvaron med mindre ansträngning. Då är fantasin en bra tillgång.

     Ha det gott


12 kommentarer:

  1. Hei Anja.
    Deilig når ting faller på plass:-)
    Håper du får brukt terrassen mer nå, og at du vil kose deg der. Flott utsikt over hagen!
    Spennende å se senere i sommer/Eirin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag ser lite mer än halva trädgården från altanen :-)
      Jag tror att vi kommer att trivas där mycket bättre nu :-)

      Radera
  2. Hej Anja!
    Det ser trivsamt ut på altanen, vi har en altan som inte går att sitta på, när det är soligt och varmt, inga växter trivs heller. Men då sätter vi oss ute i trädgården i skuggan i stället. Gillar dina pilgaller, har inte sett sådana, de är perfekta för växter att klättra på.
    Nu får vi tömma allt runtom huset så målarna kommer åt, skall bli spännande att se om vi valt rätt färg.
    Ha det gott /Marika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så har ju även vi fungerat, men att ha 30 kvm (maken säger att den är 30) oanvänd yta känns lite väl slösaktigt och även fantasilöst ;-)

      Radera
  3. Härligt att du hittade en lösning. Det känns så dumt med de där platserna som man inte vill utnyttja och som ju dessutom tar upp yta...

    Jag får ofta idéer och lösningar när jag gör något annat idiotjobb. I veckan har jag malt grenar i kompostkvarn och plötsligt landar en och annan blixt :)

    Ha det gott och njut på altanen! Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Poängen egentligen med inlägget är att det behövs inte rivas och byggas nytt för att få det att kännas som nytt ;-)

      Radera
  4. Vad härligt när man helt plötsligt får en ah-upplevelse och vet hur man sak göra.
    Det har hänt mig, men tyvärr inte alltför ofta,hi,hi.
    Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Själv störs jag jättemycke av all sorts slarv. När jag lyckas bemästra någon av dem känner jag mig riktigt nöjd. Jag jämställer även oengagemang med slarv. Allt halvhjärtat stör;-)

      Radera
  5. Trevlig uteplats och trevlig blogg du har!
    Kram Raina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Tänk att ibland är det bara lite som behövs för stor skillnad. Tack för komplimangen.

      Radera
  6. Hej Anja!
    Det låter som om polletten ramlat ner, såklart du fixar detta med din goda smak och fingertoppskänsla för inredning. Jag håller med dig om den vita färgen, vitt är en riktig avvikande främling i våra gröna trädgårdar, det lyser som en värstinglampa och blicken dras omedelbart till det vita. Det blir nog fint med att trolla bort färgen..

    Däremot avundas jag dig att från din upphöjda plats kunna blicka ut över trädgården, det är något jag alltid drömt om. Lite vyer får jag genom fönstren på övervåningen men det är inte samma sak som att sitta på en altan och blicka ut.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehhee Gunilla. Apparaturen i huv'et håller på visst att rosta, så att det är mer sällan polletterna rasslar ned ;-). Men, man får vara glad åt det lilla ;-)
      Ja. Altanens förtjänst har varit att kunna blicka över ägorna! ;-)

      Radera