Varmkompost

                                                                       

                                               Kompostering
      av köksavfall i varmkompost

Kanske dags för mig att ta till orda när det gäller kompostering av köksavfall. Nu, när Bokashi blivit väldig populärt är det kanske dags att besjunga den vanliga varmkompostens lov. Jag är ingen "expert" och mina teoretiska kunskaper, när det gäller tex kemi, är synnerligen försvinnande små. Men, min metod funkar bra!
När jag läser på om varmkomposteringar på nätet låter det rätt komplicerat att få till rätta proportioner mellan kol, kväve, vätska och syre. Jag känner mig rätt okunnig och dum. 
Men som fördetting inom "pedagogikbranschen" och då i all synnerhet anhängare för metoden "leraning by doing" har jag fått till det med min varmkompost. Den är  fullt med maskar, har snabb förbränning och luktar gott. Och, den bygger som sagt på egen erfarenhet. 

Så här gör jag 
Har en vinterisolerad varmkompostbehållare på 200 liter. Köpt för ca 20 år sedan. Som "ny" fortfarande. 
Den fyller jag regelbundet på, 1-2 gånger/vecka.

Har i köket på diskbänken en lunchlåda med lock. Dit hamnar allt organiskt från köket. Dock inget rått köttavfall eller kycklingben. Vi äter väldigt lite kött och då är det oftast färdiga produkter så som färdigmalet köttfärs eller färdiga kotletter och liknande. Däremot fiskrens,räkskal, och kattmat som hunnit bli ofräscht.Men mest skal av rotsaker, grönt och kaffesump och finfördelat äggskal.
Äggkartonger och kaffefilter går också bra att kompostera, men jag gör det inte. Kaffefilter, även riven, tar lång tid att förmultna och äggkartongerna eldar jag upp.

Den lilla lådan på diskbänken fylls fort. För att slippa att springa ut var och varannan dag tömmer jag  den i en komposthink på fem liter som jag har i grovköket. Den tar fyra-fem tömningar från "lunch"lådan.
Sedan är det dags att tömma hinken i varmkomposten. 
1)Först rör jag om/luftar i komposten med en högaffel (det finns förstås pryl att köpa för ändamålet, men jag är för snål ...). Högaffeln funkar för mig. Jag kommer åt långt ner i komposten och luftar därmed rätt brai den. Maskarna väller fram och ropar: -Blir det käk nu? 
2)Sedan tömmer jag min hink och fördelar lite jämt över hela ytan. 
3)Strör över  ett par nävor köpehönspellets (har inga egna hönor)  och 
4)överst färdigköpt strö, för att mota spyflugor från att vilja bostätta sig där.

Fördelar
Snabb förbränning men massor av maskar. Maskarna har flera "våningar" att bo i. De letar den lämpligaste beroende på tillgång till föda och temperatur. Jag tömmer min varmkompost varje vår. Då är den ren mylla bortsett ifrån några plommon- eller nektarinkärnor.
Ett "bekvämt" sätt att kompostera med toppresultat. Bokashi använder jag endast vid sträng kyla.

Bilden är tagen idag

Lagom fuktig kompost. Tog bilden idag och försökte få bilder på maskar som är alldeles under ströet, men icke.

Problem 
Om komposten blir för torr kan den invaderas av myror på sommaren. Då får man vattna och se till att temperaturen ökar kraftigt.
Temperaturen höjer man genom att först lufta ordentligt (röra om i komposten) och sedan fylla på med avfall och hönspellets eller räkskal så att förbränningen kvickstartar. Räkskal tycks ha en "tändningseffekt" på komposten. Maskarna dör inte utan försvinner i kompostens öppna botten, där det är svalt. Vad som händer med myrorna vet jag inte. De försvinner i varje fall.
Min kompost har dock aldrig drabbats av att vara för blöt. 

Har inga ambitioner att försöka verka "rätt" eller vetenskaplig utan endast redogöra hur jag bekvämt tar tillvara köksavfallet. Hur tråkigt kan bli smått lustfyllt. 
Komposteringen jämte sopsortering gör att vi har sophämtning endast en gång i månaden.

              Dillen älskar kväverik näring.


Det känns rätt i själen när det växer nya grödor i den jord jag själv har tillverkat. Jag blandar kompostjorden i grönsakslandets befintliga jord. Jag har för mig att genom att tillföra extra kväve i form av hönspellets får jag en näringsrik kompost. Förbränningen lär tära på kvävet och utan extra tillförsel kan komposten bli kvävefattig.

 Vitlöken är mycket näringskrävande. Man måste fylla på extra näring, utöver komposten, under säsongen.

Även om mitt inlägg är långt så är den kort i förhållandet till ämnet. 
Hoppas att någon får glädje av inlägget och det går förstås att ställa frågor. 

                        Ha det gott!
                    Anja
                                                  
                                     Glöm inte   Trädgårdsfägring