att fastna i negativa tankebanor nu när solen är en bristvara.
Jag försöker, med varierad framgång, ta fasta på glädjeämnen i trädgården hur små de än må vara.
Här om veckan stod det att läsa i GP att om hundra år vill ingen bo i Göteborg på grund av allt regn som bara blir värre med åren. För min egen del känns det som att nu har jag fått nog. Hade jag inte barn och barnbarn i krokarna skulle jag flytta snarst möjligt - till Östkusten kanske...;))))!
Kryddbuskens blomma
Stormbyarna knäckte en stor gren i min kryddbuske. Den har fått sitt namn av bladen som avger en behaglig kryddoft när man är nära den.
Den brutna grenen står riktigt fint i en urna med vatten mot tujahäcken. Bladen bleknar och faller av så småningom.
Den här busken kräver en skyddad växtplats med sol.
Så glad jag blev när jag såg att lilla palettlijan, som jag fick i somras av Alpinodlarna, visar sitt vackra jag. Den är kvar i krukan och får så vara över vintern. Övervintras frostfritt.
P. australis, vit
Klippte bort blommorna från bägge pelargonerna när jag tog sticklingar. Blommorna är fina och står sig länge i vas ute.
Jag är glad åt min 'innegård', Krukträdgården, som tillåter en förlängd sensommar under bar himmel trots vädret. Vi har rätt breda överhäng i taket så att intill väggen trivs pelargonerna bra än så länge. Snart får nog alla mellanlanda i växthuset innan det blir dags att sussa sött i källrvärmen.
Ha det gott - gott Folk!
