Inte vilken som helst
                       dagglök,

utan en underart från Turkiet - trots tauricum, vilket betyder från Krim. Egentligen borde den heta då Allium flavum ssp. taurinum för att berätta att underarten finns på Taurusbergen i Turkiet

Köpte fröerna från Gardens North för många år sedan och då gick de under namnet A. flav.ssp.tauricum Color mix. Nu är det bara "mix". 
G.N. är en mycket seriös och trevlig kanadensisk fröfirma. Den som gillar att driva plantor från frön har en guldgruva här.

I mitt bestånd finns fyra färger: gult, vitt, rosa och ljusbrunt.
De växer på mitt Berg i mycket magra förhållanden. Där blir heller aldrig vatten stående på vintern, vilket många lökväxter avskyr. Den sprider sig sparsamt hos mig. 
             Tack för titten och ha en bra dag!

                               

Ofärg eller vad sägs om grisskärt?
Vissa "färger" (alltså: färger å färger - grisskärt är väl ingen färg?) bara helt hopplösa. Som min lilja, köpt för lääänge sedan. Naturligtvis är den namnlös numera.
När jag skaffade den  trodde jag att färgen var vackert aprikosrosa - så klart! Men, när den väl blommade, med de totalt nedgeggade liljebladen plus den grisskära blomman  fick jag avsmak för hela växten. Fy sjutton att något kan vara så oaptitligt. Då kände jag inte till liljebaggen och dess larver.
Jag grävde bort allt jag såg av denna lilja och slängde dem långt in i skogen.
Men! Året därpå dök den upp igen! Den hade ynglat av sig med smålökar som blommade. Då tyckte jag synd om den och började hålla efter liljebaggarna. Hade hunnit studera om dem under vintern och var förberedd att ta en kamp! Men blomfärgen tilltalade inte mig. Trots att bladen såg fräschare ut  beslöt jag att utrota denna fula lilja " once for all".
Samma jobb som året innan! Men, när det dök upp nya små liljebebisar som absolut vill blomma gav jag upp! Då började jag fundera hur jag kan förvandla grisskär ofärg till en färg som jag kan ta till mig och tycka om.
Det var då som jag kom på att mörka blad har en förmåga att lyfta andra, lite blaskiga färger så att de får glänsa!  Kontrasten mellan den matta liljefärgen mot den mörkbladiga ormhasseln gör att båda tjänar på denna kombon. Det blir harmoni utan att det blir förutsägbart tråkigt. Tycker jag. Vad tycker du?

Det är visst ingen numera som läser min blogg men, OM just du råkar titta in vill jag önska dig en bra dag ;-)))!

Overkligt lyxigt
när druvklasarna dinglar från taket.
Redan förra året fick jag de första smakproven - himmelskt gott, vill jag lova!

Mindre lyxigt är disktrasorna i rabatten efter regnet.... en orsak till varför jag aldrig blir dagliljefrälst...

                                                    "Pröven allt och behållen vad gott är" - så har jag gjort och fortsätter att göra i trädgården - även om Paulus menade något annat....Dagliljan var ett av dessa prov. 
                                                (Paulus första brev till tessalonikerna, 5 Kapitlet, 21)

Det doftar så ljuvligt i växthuset
av pelargoner!

 Både blommor och blad doftar

Blomman har en honungsdoft

Men även en  Fuchsia  med minimalistiska blommor är ljuvlig  trots att den inte doftar, vad jag har känt.

Blommorna är i olika utvecklingstadier

Glad sommar på Er !

          

Värmen och torkan håller mig sysselsatt med bevattning och allt trädgårdsarbete får vänta. Men, det räcker inte långt. Rabatterna är torra så fort jag vänder ryggen till. Ändå låter jag slangen ligga på ett ställe en halvtimme innan jag flyttar den på nästa. Det ser inte roligt ut på sina ställen, men, jag är bara en människa med två händer och dålig värmetolerans. 
Men, rätt som det är så börjar jag gnälla över kyla och regn så att det gäller för mig ändå att njuta av denna makalösa sommar så länge det varar. Kvällarna och mornarna är ljuvliga!
Mycket blommar över fort och mitt trädgårdsarbete ser ungefär ut som två steg framåt och tre steg bak...g
Men vissa växter mår utmärkt i hettan och torkan...

            Allt gott!

  "Undantag"....eller
                      recycling m.a.o!

Förr i världen fick gamlingar som inte orkade med ett dagsverke flytta till en mindre stuga på gården, på undantaget.
När det gäller min gamla skänk i massiv furu, en gammal trotjänare från början av 80-talet,  har den gjort sitt som inomhusmöbel. Men, precis innan maken skulle leka motorsågmassaker med den för att kunna transportera delarna till dumpning, fick jag separationsångest och såg hur den skulle kunna tjäna mig ännu ett tag. En kär gamling skulle få leva vidare på undantaget...på ett självklart sätt! 
Nu kan jag gömma alla mina plastkrukor för ett par grannar som har full insyn till min arbetsplats. Jordsäckarna kan stå lite snyggare under takutsprång, nästan lite gömda för allmänheten.  Maken gjorde en hylla ovanför och jag kommer att hänga småspadar, saxar m.fl tillbehör som jag annars lägger överallt och hittar "aldrig" under hyllan när jag har fått krokar på plats. Översta lådorna får hysa trädgårdshandskar, pennor, namnetiketter och annat smått som alltid är på vift hos mig annars. Suck! Jag tror att detta blir riktigt bra.
Någon kanske undrar hur länge den kommer att hålla i alla väder? Ja, det undrar jag med, men hoppas på ett par- tre år... Så länge den hänger med gör den mig ändå gladare än om den skulle ligga i sågade bitar på återvinningsstation.

Den står under bar himmel. Idag kommer jag att impregnera skivan för att den ska kunna stå emot väta lite bättre. Har DU något bra förslag på hur jag skulle kunna skydda den mot vinterväder utan att det ser fult ut? Jag belönar ett bra förslag med någon växt (som vi får återkomma till om det blir aktuellt)
Har tagit bort lådorna i mitten så att det finns plats för en stol och skräphink

Nu slipper jag att skylta med allehanda krukor för grannarna. Hoppas att de också tycker att min "innovation" ser bra ut.

Håll tummarna för mig så att jag är lika positiv efter en kall, snöig /regnig stormig vinter! Hur ser den ut nästa vår? Äsch! Den tiden - den sorgen! Just nu är den jättefin!

När jag kikar in i Krukträdgården över skänken, på andra sidan muren, har jag en annan möbel som har klarat sig bra i fyra år. Men, den lyfter jag in i källaren över vintern. 

Den här sanslöst vackra pelargonen står där på byrån . Den delar jag i höst så att jag kan ha en även på min arbetsskänk nästa år.

Lite dekorationer återstår att göra också på min förnyade arbetsplats. Få se vad jag hittar på under sommaren! Den här är från husväggen och får fortsätta att vara där ;-)!.

Mitt budskap i detta inlägg: Ge gamlingarna en chans till ;-))))! Tänk först innan du slänger grejer. Kanske går de att återanvända på ett "produktivt" sätt, vilket är en stor skillnad mot att bara samla på sig gammalt bråte.

                     Hej och ha't! 

Färgkulla, Anthemis tinctoria ('Wargrawe'?)
en älsklig men även en ståtlig rabattglädje i min Gula rabatt!
Glöm att den skall ha mager jord, tål torka och att den är kortlivad - så står det i de flesta beskrivningar!
Mitt bestånd är 10 år och och visar inga tecken på utmattning. Blomstjälkarna  reser sig till 70 cm höjd. Den blommar hela sommaren till långt in i höstmörkret så länge det är frostfritt. Den här sorten av färgkulla är en perennfavorit hos mig med sin milda framtoning trots det omfångsrika beståndet.
Så här har jag gjort för en lyckad odling:
Växtplatsen är solig och väldränerad. Rabatten  lucker och djup. Rabattjorden är näringsrik.
Varje vår tillför jag ett tjockt lager med kogödsel. Vattnar vid behov - den tycker inte om torka. Jorden skall vara fuktig men inte blöt. 

       Här behagfullt lutande mot hakonegräs, Hakonechloa macra 'Aureola'

                                        Gula rabatten skymtar i den soliga springan....
                                            
  Hoppas att du bli inspirerad av min gula vurm! Gult är så mycket mer än bara EN färg!

                                       Ha't i sommarvärmen!

Att odla små blommor i kruka

har andra krav på jorden än om de växer på friland.

Murbinka och rosenblund är  exempel på sådana. Båda vill ha ordentligt näringsrik jord - gärna med långtidsverkande näringskulor i eller att man vattnar vid varje tillfälle med en liten droppe näringslösning i bevattningsvatten.
Dessa två står i Krukträdgården långt ifrån berget.

Därför blev jag så förvånad när jag såg några taniga murbinkor sticka upp på en av bergsrabatterna! Hur har fröerna hamnat där? Det måste handla om fröplantor. Det verkar alldeles fantastiskt att fröer från plantor vars hemvist är Venezuela och Mexiko skulle kunna overleva vår vinter  - även om den var mild. Vi hade ändå en två veckors köldperiod med några minusgrader dygnet runt.

Den här har också dykt upp senare år utan att jag har något minne av att ha planterat den. Men, så klart har jag gjort det. Undrar om den heter Erigeron aureus, guldbinka? Någon?

Krukodlade blommor behöver jämn näringstillförsel under hela blomningsperioden - annars orkar de inte blomma. Här har jag Viola 'Molly Sanderson' som gillar verkligen maten jag serverar den tillsammans med "drycken" ;-) 

Paradisklematisen har långtidsverkande näringskulor blandad i jorden. Den verkar trivas med det.

Till sist, men verkligen inte minst en alldeles underbar patagonisk oxalis eller som den också kan heta mattoxalis. Den här söta plantan fick jag av ett alldeles underbart litet sällskap från Småland. Jag tror att jag delar plantan och odlar den andra halvan även  fortsättningsvis i kruka. Den här undersköna blomman måste jag kunna se ppå riktigt nära håll vilket blir lätt när jag kan lyfta upp krukan i ögonhöjd ;-)! Tack, snälla Ni!

Sedan känns det som om undrens tid inte skulle vara något förlegat! Jag trodde inte för ett ögonblick att jag kunde vara uppkopplad när jag befinner mig i skarven mellan två internetleverantörer! Men, än så länge är jag det och den 9.7 är vi lovade en ny!
Med andra ord har jag inte haft någon ofrivillig bloggpaus! Får se om det håller i sig fram till den 9:e !?
                                                         Ha det gott - gott Folk!

En ofrivillig paus 
blir det från bloggen och nätet
Kanske lika så bra att bli arrogant och nonchalant bemött från vår nya internetleverantör Tele2. Ingen uppkoppling = mer tid för trädgården!
Här följer en liten kavalkad som det ser ut just nu från den mer städade sidan.
Från och med imorgon börjar jag städa den andra delen. Jag vill så gärna ha lite öppet i augusti för besök. Får se hur det hela utvecklas!

Även om jag inte var med i Tusen trädgårdar hade jag några modiga, trevliga och generösa personer dagen innan, på lördag, som förgyllde min tillvaro!
Tack snälla Ni, Lasse med tre damer! 

Som sagt kommer mitt internet försvinna när som helst och jag tänker inte deppa bara var ARG! Hm. 
Rätt som det är - om några dagar eller veckor är jag här igen!

                            Ha det så himla gott så länge!

Preteritum(det föregångna)-presens(närvarande)
eller hur en parkeringsplats försvann och dog... 
Ja, jag väljer grammatiska termer bara för att jag hittade inte på någon roligare rubrik ;-)
Före - efter är  vanligare sätt att presentera ett inlägg som detta. Jag gillar grammatik och dramatik ;-)))!
Varsågoda! 1997 / 2014 i lika blött väder. Inspirationen hämtade jag från Anna Vattenkanna som gör en mer omfattande reportage från sin trädgård.

Inte så illa fixat, eller hur?

                                                          1997 

28.6 -14

             Den före detta parkeringen har varit en svår nöt att knäcka med sin korridorliknande karaktär. Med begränsade resurser har jag fått vara så påhittig som möjligt. Visst kan allt bli alltid bättre, till och med mycket bättre, men jag är nöjd. Krukträdgården  är trots allt trivsammare än den forna parkeringen....

Här hittar du alla Tusen trädgårdar imorgon 

              Ha det så trevligt!

Det går inte fort - men, det går;-)!
Nu är hälften av trädgården sommarfin. Alla häckar i den halvan är klippta.Rabatter rensat  putsat, fejat och pyntat  men framförallt: VATTNAT!
Ojoj vad det är torrt hos oss. Till och med ogräset vissnar...!
Suck!  Nu är det "bara" resten kvar ;-)!
På söndag åker jag och tittar på några trädgårdar.  Härligt att få ha halva trädgården stökig hemma medan jag får njuta av andras fina skapelser.
Även jag kommer att ha det fint  - i augusti, förhoppningsvis :-)!

Krukträdgården har fått bland annat nya ovandelar till slipers. Våra är  gamla och fula på ovansidan. Men, för att slippa byta ut allt på en gång kan vi ta det lugnt tills det känns ok - eller strunta i att byta dem alls. Nu ser det fräscht och fint ut.

                                  I år provar jag rosa lavendel. Rätt gulligt, faktiskt.

Pionblomningen är helt enorm i år och jag kan kosta på mig massor av buketter.

Salsrabatterna är snyggast när de ackompanjeras av klippta buxbom och liguster.

Berget är nästan klart. Hoppas, trots torkan, att jag slipper regn just nu så att även Berget får ett städat avslut.

                               Kanske ses vi i någons trädgård på söndag?