PLANTMARKNAD I RÅDA SÄTERI

Va det allt?

13 nya växter på ett bräde är väl inte så illa, som t.ex. denna ursöta sippruta?

Eller denna ljuva blekgula sockblomma. Nu har jag några arter och sorter bara för att jag "tycker om"

Och, det finns det ju hur många violer som helst och en fågelviol fick landa i kassen

Inte kunde jag komma hem utan en tandrot till, Kaukasisk tandrot. Har redan två arter i rabatten..

Vårgentiana är ett måste och denna sort var ny för mig med sina violettskiftande blommor
                                 

Klockliljor kan man inte ha för många av. Själv har jag inte haft tur med odling av släktet men envist gör jag om försöket. Många tål inte sommarfukt.

Den räknekunniga ser att det fattas några för att vara 13 växter. De är ännu inte så roliga att fotografera men, en dvärgrododendron, en orkidé, ännu en sockblomma och vårgentiana, guldrams /sorgklocka), tibetansk julros.

Det här den shopping som är alltid lika rolig. Man blir inte trött, tvärtom!

Nu måste jag lära mig att även sälja själv. Jag har några arter som jag tror kan bli sålda på någon plantmarknad.

Håll upp ögonen för plantmarknader där du bor.  Trädgårdsamatörernas marknader är ofta roliga och du hittar så mycket roligare växter än vag Blomsterlandet och liknande gardencenter erbjuder.Eller din lokala trädgårdsförening. 

Ha fortsatt trevlig dag!

VIOL - ID

Vän viol
Vad kan den heta? 
      

Och en närbild på vit doftviol

 God dag önskar jag!

MAJ

Välkommen sköna MAJ!

Kall men solig morgon möter mig. Träd och buskar tvekar och vårens blommor huttrar i kylan. April har bjudit på långblomning av blommor som lurades ut i kylan av en mellanvärme, medan andra stannar "inomhus" i väntan på några fler plusgrader. Lyckligtvis har termometern ändå visat temperaturer över 0-sträcket.
Det är stor skillnad mot förra årets 1 maj då det mesta hade slagit ut och vårblomningen passerade revy blixtsnabbt framför ögonen. I år är takten t.o.m. för mig i det långsammaste laget. Men,jag njuter och trädgården bjuder på små pärlor trots kylan.
Lackpionens och rosenpionens blomning blir bara ett bonus lite senare! 

Hjärtbergeniornas tid är nu. En favorit med alla de sorter. Själv har jag skaffat några olika. Här, en av dem.

Önskar alla en skön Valborg och 1 maj!

Du hittar fler bidrag  om 1 maj i Blommig Fredag

THE STORY

Eller berättelsen om herr 'Gartendirektor Rieger'

För många år sedan  när jag började göra i ordning rododendrondelen ville jag skaffa något jättevackert. Någon riktigt skön rododendron som skulle överraska mig varje vår med ett blomflor utöver det "vanliga". Hade aldrig ägt en själv men sett i botaniskas Rhododendrondal många fina.
På den tiden fanns inte Blomsterlandet eller Plantagen. Däremot fanns det en del läckra, fina plantskolor som kunde "allt" om odling och vars utbud av växter var varierande. Var och en hade sina sortiment och det var en fröjd att botanisera  bland olika plantskolors buskar, träd och perenner. 
I en,numera nedlagda plantskola, hittade jag den vackraste rododendron. Blanka, lite rundade blad.Utsökta klockformade blommor i nästan vitt med en rosa anstrykning och rödprickig svalg. Den blommade många år i min egen rododendronås och växte sig större och finare för varje år - tills....jag upptäckte missfärgade blad som gulnade och trillade av småningom.  Jag var förtvivlad. Plockade bort alla fula blad i tron om att rädda den. men inte hjälpte det. Jag  nästan grät när jag såg hur min älsklingsrododendron började tyna bort. Det tog ett, par, tre år. 
Då beslöt jag mig att gräva upp den och ställa den varligt i skogen och se om den kunde hämta sig där i skogens mull.
Den vägrade faktiskt att ge upp helt. Till slut var den bara en pinne men med fem jätteblommor på våren. Då bestämde jag att den får flytta in igen, i min då nyanlagda Skogskorridor.
Så här ser den ut idag ;-)! Den var min första rododendronkärlek någonsin.  Här får den stå i all framtid oavsett hur den ser ut. I år vill den bjuda på tre blommor och några alldeles friska blad. Dessutom ser jag en  ny liten gren!

Snacka om kärlek! Snacka om nostalgi!

Älskade herr Gartendirektor Rieger! Ni har Er hemvist i Skogskorridoren så länge jag lever - minst ,-)

                                                       Orkade du läsa allt? Tack för det!

Spridningsgskräck och -glädje och en Primula

Ogräs behöver inte vara fult, tvärtom!
Men bildar man kraftiga jordstammar och dessutom  sprider sig med revor och fröer då är man definitivt ett ogräs på en villatomt. Kanske är livsvillkoren för dessa violer  tuffa i det vilda så att alla upptänkliga sätt för överleva är viktiga. Hos mig är denna en av de violer som vållar  ständiga bekymmer med sin aggressivitet.
Men, så vansinnigt söt och blomvillig. Blommar nästan jämt.  När den dyker upp så som på bilden, utanför en kantsten eller där den inte stör andra växter har jag inte hjärta att ta bort. Jag gillar ändå det lite vilda inslagen i trädgården.

En som däremot får "röda mattan" utrullad är vita kuddvivan.
Denna lilla grusvivesläkting poppar upp lite varstans inom några kvadratmeter från moderplantan som inte behagar blomma just nu.

Och armenisk majviva  som började blomma för en vecka sedan - d.v.s. i april trots namnet ,-)! Den är ca en decimeter hög. Bladen och stjälkarna "mjölade" i attraktiv vit farina.
Som namnet också skvallrar om har den sin hemvist i den förra Sovjetrepubliken Armenien i Kaukasusbergen.

Det är kyligt både på dagen och på natten men vi slipper dock frost. Fördelen med lägre temperaturer är att vårblomningen varar  länge. 

                                                 Ha en fin dag!

NÄR DET BLIR FEL

Fel men charmigt

Det är ofta mycket man vill när en ny trädgård ska fyllas med växter.

Själv led jag av köphysteri för många år sedan när min vildvuxna  tomt skulle så småningom förvandlas till en trädgård. Ivern över  att  plantera var så stor att jag glömde ibland att läsa på hur stora de nyköpta träden och buskarna  blir om 10 år ...typ;-)!

Ormhasseln var meterhög och stjärnmagnolian ungefär lika stor. Själv tyckte jag att de blev planterade väldigt långt ifrån varandra, men se idag, 16 år senare....De går nästan inte att se var den ena slutar och den andra börjar. Helt fel planterade. Det finns idag inget att göra såvida man inte sågar bort den ena, men det vill jag inte. Det jobbet får någon annan göra när jag har flyttat...Helt fel kan bli ändå väldigt charmigt....

Ett annat misstag gjorde jag att jag  inte sparade etiketter i början. Det kändes inte viktigt då för många år sedan. Visserligen förstod jag att det var galet rätt fort  men skadan har varit svår att reparera i vissa fall.

Som att få veta vad min söta pärlhyacint heter. Har inte lyckats med googleletandet heller.

Men under åren lär man sig ett och annat, vilken tur! Då blir erfarenheterna till en ovärderlig kunskap. Till slut blir man rätt säker på vissa odlingar. 

Ett som jag är mycket förtjust i är krukodlingar. 

Här min söta rosenblund som har hängt med i många år nu. Den sover vinter i källaren. Ovandelen försvinner helt för att tidigt på vårvintern börja skjuta upp små gröna "spik" och sedan blomma i månader i sträck.

Jag förstår inte barrväxt"hatare"! Kan man tycka illa till exempel om min kottegran? Honkottarna är som små smultron! Det här trädet med sitt oregelbundna, lite spökaktiga växtsätt har hamnat helt rätt! Den kan sväva ut i ett "buu" utan att störa grannväxter.

           

                                                        Ha det gott!                             

                                    

Att inte konkurrera ut varandra
borgar för vänskap även mellan växter. De  bästa vännerna  i rabatten är de som ger utrymme även för den andra att växa.

Dessa är  förtroliga vänner!

Små kuddformiga bräckor ryms hur många som helst på  berg eller alp...;-)! Trots att jag har smygkollat så har jag aldrig hört dem gräla med varandra ;-)!

Se vad andra har som bästa vänner i trädgården här.

                               Tack för att just Du tog dig tid!
                                     God helg!

PRIMULA

Samlare eller "tycker om"

Birgitta fick mig att inse skillnaden mellan samlare och att "bara" tycka om i gårdagens inslag i tv.

Det  är precis så jag känner det. Jag tycker så vansinnigt mycket om Primula. Gärna de lite svårodlade eller egentligen lättodlade om  de hamnar på rätt ställe ;-)
Därför skaffar jag så många arter och sorter jag bara kan komma över. Ibland misslyckas jag totalt med dem, men ofta blir det bra. 

Tänkte ha en liten presentation av några jag har allt eftersom de slår ut i blom.

De som har ett svenskt namn, som jag kan hitta i litteraturen skriver jag förstås här. Andra får bara sitt vetenskapliga namn i bilden som vanligt. Bevare mig, men jag har också sådana som jag har slarvat bort namnet på - dem visar jag inte :-))!

Små, men starka i renaste vitt!

                                                            Primula hirsuta var excapa

3 cm över havet når denna rosenaurikelhybrid 

                                  Den här blommar för första gången i tråg. 2-3 cm hög.

                               Har visat tidigare dvärgaurikel och Göteborgsviva 'Johanna'

                  Fortsättning följer. Jag besvarar frågor om odling m.m.  för den som vill veta. Jag tar också hemskt gärna emot råd och rättelser - jag är ingen allvetande, utan snarast allnyfiken.

                   Har nu en bra dag! Själv tänker jag ägna lite tid åt vår nya grönsaksland.

VÅREN ÄR SÅ MYCKET MER ÄN PENSÈER!

Kan man köpa kärlek för pengar?

Jag blev förälskad och köpte den för 500 spänn ;-))!

Håll tummarna för mig så att kärleken inte blir ensidig ,-))!

En doftande magnolia som intog min blick på plantskolan totalt med sin färg och form.

Tepalerna (så kallas magnolians "blomblad" eftersom man inte kan skilja på kronblad och foderblad) har en elegant utvikt kant i en ljusare nyans.

'Genie' är en  hybrid skapad av  Vance Hooper på Nya Zeeland.

Efter blomningen ska den få en solig och skyddad växtplats i jorden hos mig.

Har en gulblommande 'Yellow River' som antagligen står alldeles för mörkt och har inga blomknoppar - vilket den borde ha nu. Den måste jag flytta på trots att magnolior generellt inte ska flyttas. Nöden har dock ingen lag.

Det finns också "kärlek" som inte kostar ;-) Den, som växer i dina egna rabatter! Gratis är vackert, härligt och generöst!
Så mycket man kan plocka upp när jorden är fri från tjäle och plantera i krukor för att efter blomningen återigen förenas med myllan för bästa tillväxt till nästa vår. Blomsäsongen förlängs med ett, par, tre veckor . Själv har jag blivit något av en "expert" på detta.
Penséerna i all ära men det finns så mycket mer att ha i vårkrukor, då längtan efter blommor och grönt är som störst.

                                   Ha det gott och njuuut!

INGEN DRÖM ÄR FÖR STOR

Redan har våren dokumenterats i veckor
                                             för i år går våren långsamt.
Allt utvecklas i lagom takt. Lagom för en som vill hinna med att se och njuta varje knopp, varje skiftning. Mig gör det inget att det ännu inte har exploderat till  storvulen  crescendo av blomning och bladknoppsutspring i trädgården.

Mina "medarbetare" i den ouppvärmda delen av växthuset har vaknat och börjat spinna  väv - väven som i sin skönhet ändå är livsfarlig fälla för flygfän som fastnar där. Ett grymt drama  utspelas ibland på sommaren när jag  för sent upptäcker hur någon grann dagslända har kämpat förgäves...Men i vårens motljus glömmer man det....

Vårälväxing tillsammans med vit kungsängslilja. Vackra namn på vackra växter som förhöjer vårkänslan i krukarrangemang. 

Belöning av vinterns frösådder på vårkanten: Stora, kraftiga tamarilloplantor. Hur kommer frukterna att smaka?

Potatis på groning av överbliven "ätpotais". 

Men! Hos oss är ändå "PALMEN" den stora, riktiga vårhändelsen. När maken högtidligt bär den från källarens liggställning till Krukträdgården är det VÅR! Där får den hålla till, tills novemberkylan och ståtligt räta ut  sina dryga tre meter  stam och rufs. 
Vi kallar vår syddracena  för palmen, trots att denna sparrisfamiljemedlem (Asparagaceae)  är allt annat men inte  en palm! Men visst är den palmlik, vårt vårlöftesrika   Cordyline australis 'Atropurpurea' ?!Varje vår hoppas jag: Tänk om jag fick se den blomma i sommar! I år, kanske?! Reklamen säger ju att ingen dröm är för stor ;-))!

Fler inlägg om våren hittar du i Blommig Fredag

Ha det bäst!

Nu startar skadeinsektstiden 
                           bland övervintringskrukor

Att ta fram av skadeinsekter förorenade "dammiga","vitpudrade" krukväxter från källaren är ingen hit. Ser väldigt oaptitligt ut och utan särskilt piggt växtkraft. På vintern försöker vi, hemma hos oss, hushålla med elen så gott det går och då har jag inga extra arrangemang för övervintrande växter än lysrörsljus.
De starkaste överlever. Jag gillar inte heller att vara i källaren på vintern så att det är inte många droppar vatten eller annan tillsyn  dessa arma övervintrare får.
Det otroliga är att de flesta överlever ändå. Kanske beror det på att när de väl hamnar i "underjorden" på senhösten är alla vid mycket god vigör, vilket hjälper överlevnaden under viloperioden. 

Det första jag gör så här års är att flytta ut dem i friska luften. Blir det för kallt, d.v.s. nära nollan på natten får de fiberväv över sig. Skadeinsekter gillar inte kylig frisk luft. Men, sedan gäller det att snabbt ta hand om växterna så att de bygger upp ett bra försvar mot angrepp. Växter som står ute på sommaren får sällan angrepp. De som angrips trots utevistelsen  står ofta i väldigt vindstilla och varma lägen.
Efter en vecka utomhus, eller två i värsta fall,  byter jag jorden i  tvättade krukor. Då blir jag av med eventuella ägg i jorden och all ohyra har försvunnit från den vegetativa delen av växterna. Jag klipper bort döda delar. Vissa, så som pelargoner, får flytta in  i växthuset i sin nya, fräscha jord och "outfit"  ett tag tills nattemperaturen blivit lite högre och vegetationen har satt igång ordentligt.  De flesta hamnar sedan utomhus, under takutsprång på pelargontrappan.

De vanligaste skadeinsekterna i övervintrade krukväxter är 
vita flygare, spinn, sköldlöss och sorgmyggor. Även en och en annan snigel eller snäcka kan ha gömt sig i krukan.
Här kan du läsa Blomsterfrämjandets råd om bekämpning av olika skadeinsekter.

Här en grupp utmärglade stackare!

Julrosor och andra uteväxter behöver inget mer än en städad rabatt;-)!

                                                                    Ha en fin dag!