Kontraster
                         är mitt signum i trädgården, tror jag.

När jag vandrar runt så ser jag hur mycket jag har av kontraster i färger och former ...

... växtmiljöer och

även  odlingstyper.

Hoppas att det säger något positivt om mig. Läste nämligen ett ordspråk som löd så här:

"Trädgården är en form av självboiografi". 

Kanske är det därför det är både spännande och lite läskigt att visa upp sin trädgård för andra. Tänk om folk inte gillar det de ser? 

Själv har jag som ambition att kunna öppna porten efter mitten av augusti i en eller två dagar. 

Men, jag är inte där ännu så att det är än så länge bara en ambition.

Meddelar någonstans i början av augusti om trädgårdsvisningen blir aktuell. 

Ha en bra dag!

Dagen har blivit kortare

Grönskan och blomningen mot kvällen ser nästan exotisk ut.

Krolliljorna är väldigt sena i år, men 'Norrland' har äntligen slagit ut.

Min mörkbladiga katsura stöttar en kinesisk riddarsporre. Ett fint par :-)!

Juli har bjudit hittills lagom väder.i min smak. Har kunnat jobba en del i kapp i trädgården från försommarens olyckor och dåligt väder , men det återstår en del innan det är fint överallt.

                                       Ha det gott! 

Juveler
Det vimlar av juveler på mitt berg ,-)! En till och med heter 
blå bergsjuvel!
Igår hittade jag den. Har ingen aning hur den hamnat där, men det måste ändå ha varit undertecknad själv som satt den. Men,  har absolut inget minne av att ha gjort det ;-))?!
Den kan bilda ett riktigt bestånd, vilket jag hoppas på att jag får se, men än så länge är den en liten tanig, bladförsedd stjälk med två utslagna, blå blommor och de typiska vita ståndarknapparna som riktigt lyser mot kronbladen.
(Undrar vad det är för "fel" på mig som går i gång på dessa små, trots att jag har många andra, mer spektakulära och iögonfallande blommor, så som till exempel rosor som blommar överdådigt just nu. ;-)? )

Jag är på ständig spaning efter vad som slagit ut på berget.
Nyplanterad för i år är  elisabetblära eller tyrolenblära som den också heter. Ingen överdådig blomning ännu, men jag är så glad åt det lilla ;-)! 

Att ha många olika slags blommor i trädgården ger också många små liv en överlevnadschans. Det pratas mycket om humlorna som håller på att försvinna. I min trädgård har jag observerat många olika arter av dessa gulliga burr!
Här är en som fullständig berusar sig på nektar i en passionsblomma.

Men oavsett vilka växter jag gillar bäst är ändå växtmångfalden en garanti för  olika insekters överlevnad.

En trädgård utan surr och dofter i luften är väl en öken? Halva nöjet med trädgården är alla olika livsformer som får sin näring där. Att titta på en dagsländas äventyr i luften eller se den lilla salamandern svischa mellan tuvor vid dammen, eller små grodor som kämpar sig upp på ett näckrosblad och flitiga spindeln som alltid har så bråttom. Ibland möter jag en stor, fet och grann larv på väg någonstans och jag vet att snart är en ny fjäril född.
Visst finns det även sådant som jag inte gillar men så är livet även i en trädgård.

                          Var rädd om de små liven!
                                 Må gott!
ps
Måste tillägga att även en helsvart snok trivs i våra dammar...
Väldigt trevligt och ofarlig för oss och för katterna
                                                               ds 

Att minnas Bernt Nilsson

Att minnas
Bernt, min "läromästare". Personen med botaniska kunskaper utöver det vanliga om bland annat alpina växter. Det hugger till i hjärtat, när jag inser att Bernt inte finns mer. Vi som bloggar är människor av kött och blod. Våra trädgårdsvänner lika så. Jag vill kunna minnas en betydande trädgårdsmänniska och vad han och hans hustru betytt mig. 
När Anders och jag besökte deras trädgårdar vid olika tillfällen blev vi alltid väldigt varmt mottagna med generös gästfrihet.

Ville jag ha råd om någon växt,  hur jag skulle hantera den, behövde jag bara ringa Bernt och han handledde mig på skorrande halländska. Kanske ville jag veta hur en kruka med trängande och redan blommande art av Androsace skulle hanteras så att de små plantorna skulle utvecklas bra. Då föreslog han att jag skulle skola om hälften i små krukor men att jag skulle se till att inte böja rötterna. I annat fall vad det bättre att klippa dem en bit. Den andra hälften skulle få vara kvar i den ursprungliga krukan.
Det är sådana kunskaper som sitter i. Visserligen hävdade Bernt aldrig att "så här ska det vara" utan han sa alltid: "Vi brukar göra så här.  "Vi" var han själv  och hustrun Gun-Britt.

Bernt hade också bitande humor och många roliga metaforer.
Inte kunde Bernt säga att man skulle behöva böja sig ned för att se den lilla växten. Nej, man skulle "buga djupt".
Någon halvskugga vad det aldrig tal om utan "flytande ljus" m.fl. uttryck.

Bernt är borta sedan över ett år. Hans långa och tuffa kamp mot sjukdomen lindrades lite av hans passion till trädgården och dess "inneboende". Sällan har jag träffat en person med sådan oförfalskad kärlek till varenda växt i trädgården. 
Ofta tänker jag på honom när jag  behöver prata om eller få råd om  någon växt. Jag kände mig alltid välkommen med mina frågor.

Gun-Britt, hans fru, driver nu ensam deras sista trädgård vid Nissans strand och jag funderar på om det inte vore dags att få till ett besök där. Måste ringa en dag och höra hur det står till....
Bernt och Gun-Britt Nilsson kallade sig för Alpinodlarna.
I olika trädgårdsforum hade Bernt signaturen Rupestris.

Många växter har jag fått under årens lopp av Bernt, här , chilensk nattljus eller"Rapportblomman", som Bernt kallade den. Denna art fick heta så därför att förr började Rapport klockan 19.30 och denna slog ut på en minut vid halv åtta:-)! Bern tyckte att just denna art var en bra "snackis" i trädgården.

"Vi kallar denna växt för silverkudde" (Convolvulus boissieri), sa Bernt...
Det gör jag numera också.... 
                      Det är inte att leva i det förflutna när man ger en stund till att minnas....

                                  Ha det gott!
                              

GÖTEBORG, MIN GRÖNA HEMSTAD

  
                                                      ( 2 )

Göteborgs botaniska trädgård
en oas och ständig inspirationskälla.

Lite fakta:
Den egentliga trädgården är 40 hektar. Cirka hälften av denna yta är sammanhängande planteringar. Det ingår ytterliga många hektar som omfattas av arboretum och Änggårdsbergens naturreservat, allt som allt 175 ha. 
Man odlar ca 16000 olika arter varav ca 4000 i växthusen.
Botaniska invigdes den 8 juli 1923 i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg

Årets bildrabatt vid Spegeldammen

Den som är intresserad av att läsa mer har hur mycket som helst att hämta via Google. 
Jag bryr mig inte om att visa fler "populära" bilder  - sådana finns att se i Google bildgallerier, bland annat, utan efter dessa två vanliga vyer visar jag några av mina stämningsbilder. 
Hur vetenskaplig botaniska trädgården än är finns där också de bästa kreatörerna, folk med välutvecklat estetisk sinne för miljöer och kompositioner.

Mina steg dras alltid mot Klippträdgården. Med sina ca 6000 arter tar det lång tid att vandra längs de snirkliga stigarna och stentrapporna. 
Tydligen är jag inte ensam om att uppskatta den utan även Michelinguiden  har rankat Klippträdgården med det högsta betyget, tre stjärnor.

Här kommer några bilder från igår. 
Vem vet? Kanske kan mitt inlägg inspirera någon  att besöka botaniskas Klippträdgård eller kanske bli medlem hos Botaniskas Vänner ? 

Har du för många ormbunkar som du försöker bekämpa? Sluta med det och ställ en sittbänk i grönskan ;-). Kan det bli så mycket finare? På väen mot Klippträdgården

Regnbågsbräken på ett inspirerande sätt. Planteringen utanför växthuset vid kopparlönnen, Acer griseum

Många vägar att vandra på

Vattenblänk och dammar

Det finns alltid plats att slå sig ned

Vackert gräs. Lyckades inte fota  namnet, men det fanns "guld..." med i det svenska namnet. Kanske någon namnsort av fjädergräs, Stipa 

Alla naturtrogna planteringar får mig på G! Det är detta som jag försöker härma hemma.

En sagolikt vacker nickklocka

Mellan 2-3 meter hög är denna drottninglilja. Varför köpte jag inte fröerna från Konnässörsklubben när de erbjöds? Otroligt vacker och pampig! 

Denna damkantsplantering med daggkåpa, Alchemilla mollis, måste vara den vackraste jag sett.

 Det går inte att i ett inlägg presentera hela denna enorma park/trädgård. Inlägget blir ungefär som mitt besök där - det jag orkar se  på två timmar. Det var ungefär den tiden jag la ned för promenaden i Klippträdgården. Många fler bilder tog jag varav många med dålig skärpa.
Vi som bor i Göteborg kan besöka trädgården så ofta vi vill och Ni andra som kommer långväga: Missa inte Göteborgs vackraste attraktion! Lägg gärna en tjuga vid ingången. Alla bidrag behövs för att underhålla och utveckla Sveriges vackraste park /trädgård (2003- ännu vackrare i år)!

                          Ha en bra dag!
                                  Anja

ps
Du som vill få en  mer strukturerad vandring köper med fördel boken En vandring i Göteborgs botaniska trädgård av Kenneth Karlsson. 
Kenneth berättar även på ett kunnigt och inspirerande sätt om sina växter i bloggen Ottostorparn. Jag har svårt för stunden hitta någon mer kunnig i träd och buskar och rododendron m.fl. 
                                                                                  ds

Dagens drömmar går i rosa

Rosenblund, en sydafrikanska, som är dåligt härdig i Sverige, men kan förvaras som man gör med dahlior.

En liten kusin av vindefamiljen, Convolvulaceae .

Jag kallar den för "silvervindan"  eftersom den saknar svenskt namn. Den klättrar inte utan breder ut sig i en lös liten matta. Som så många andra alpina växter vill den ha torrt på vintern ovan jord och mycket väldränerat under hela året, men rötterna får inte torka ut. Och, till skillnad från alla andra vindor kan man vara överlycklig för varje år den har klarat vintern och blir lite större...

Drottningskon blommar ovanligt sent i år hos mig. Men, är desto finare nu.

När Anjas Hill kan "skryta" över rosblomning - då måste det vara ett riktigt rosår, som i år. 'Coral Dawn' har aldrig varit så här fin hos mig under de 17 åren jag har haft den.

                                Ha det gott!

 Juniblomning blev juliblomning

De kalla månaderna i år, maj och juni, har gjort att det som borde vara överblommat har i stället sin show nu.

                   

          Taggig bergvallmo är en av mina absoluta favoriter bland blå bergvallmon.

                        Makens favvo är den här "vanliga" blå bergvallmon.

Denna lilla kinesiska skönhet, släkt med revsuga, blommar så blått det bara går!

                                                      Tack för titten!

En skön konst - 

                          konsten att pruta

                           

I början av sommaren hade Blomsterlandet precis det jag har varit ute efter länge, nämligen tunnor för att fylla med vatten för bevattning av mindre krukor i växthuset och i Krukträdgården. 

Stilrena  av aluminium som rymmer dryga 50 liter. Men, rena fantasipriser i min värld: 599 kr! Har kastat längtansfull blickar på dem och sett inför mina inre ögon hur snygg en sådan skulle vara i växthuset och  i Krukträdgården.

Då, plötsligt händer det! Affären hade bara två tunnor kvar i veckan och hade sänkt priset med 200 kr, alltså "bara" 399 kr styck. För dyrt fortfarande enligt mig, men ändå lite närmare ett pris jag kunde  tänka mig.

Jag ställde mig vid kassan med båda tunnorna och tänkte att "går det så går det".

Kön hade hunnit bli hyfsat lång bakom mig och vanligtvis tar jag hänsyn till sådant och sinkar inte andras tid med tjafs i kassan. Men, nu struntade jag i det.  När det blev min tur utbrast med klar och stadig röst: - Jag köper dessa om jag får dem för 400 kronor! 

- Jamen de är redan prissänkta, svarade tjejen i kassan, men lade till: - Jag måste ringa min chef och fråga. 

Damen bakom mig hade kanske bråttom eller också tyckte hon att jag var pinsam - hon började skruva på sig lite besvärat.

Chefen var tillgänglig i telefon med en gång och tyckte att jag kunde få dem till mitt pris!!!

Nu är de mina och damen bakom mig i kön började faktiskt le!

Jag lärde mig att pruta i Nordafrika en gång i tiden ;-)! En riktigt skön konst, eller hur?!

   Småkrukor vill jag vattna med små kannor vilka är lätta att fylla direkt ur tunnan.

           Stora krukor vattnar jag med slang eller med stora   vattenkannor.                                         

                  Förresten ;-)!  Både grått och rost gör sig fint mot växter.

                                                         Ha en skön dag!