Ja, så har det hetat när jag har bott i Sverige. I min barndoms Finland hette det lilljul (pikkujoulu).
Strunt samma. I mitt tycke en rätt härlig tid då mörkret förvandlas till ljusfest av slingor, levande ljus och ibland även av kalla stjärnnätter.
Jag gillar när julrekvisitan kommer ner från vinden. Roligt att leka med prylar som i övrigt skulle kanske ha stämpeln av kitsch och dålig smak ;-)?
Hela hemmet får lite av festkaraktär och när glöggen avger doften av julkryddor känns allt lite "som förr".
Visst finns det något "visst" över traditioner? De är inte till för att följas slaviskt utan som en fingervisning att här får du idén att fira. Förverkliga den på ditt sätt. Gör adventet till det du själv tycker om utan "måsten". Jadå. Jag vet. Lättare sagt än gjort för många.
Även om prylarna från vinden är viktiga i advents- och julfirandet så är blommorna det allra viktigaste. I år - och kanske aldrig mer - kommer jag att ha den rosa julbegonian. Förklaringen är att odlarna tycker att den är svår (ja, det är den!) och de vill hellre satsa på säkrare kort. Därför hade inte t.ex. Blomsterlandet några alls förra året.
Men, det finns många andra! Min gardenia blommar oförtrutet sedan i somras. Hyacinter har redan slagit ut i krukor hos mig. Och en fantastisk amaryllis har precis skjutit upp två knoppar ur löken...gladsuck! En miniträdgård inomhus och ute i Krukträdgården.
Vi har på plussidan på dagarna så att både julros och hyacinter trivs ute. På natten tar jag dem innanför dörren.
Klätterhortensians blomställningar är en av mina dekorationsfavoriter
Krukträdgården börjar jag pynta "inifrån" - alltså det jag ser från köksfönstret
Övrig trädgård pyntas av naturen själv - en pyntkonstnär som överträffar mig med många hästlängder....typ;-)
Önskar Alla en fin början av december! Ha det riktigt gott!
