söndag 26 maj 2019




                                     Jag känner dofterna, 
hör bisurret och fågelsången. Gökens  lockläte ekar i skogen och första gurkorna är konsumerade. Alltså lever jag :-)!
Samtidigt har maj varit en hoppjerkamånad med kyla och värme. Just nu upprepar jag smått maniskt: Det är inte hur man har det utan hur man tar det...när termometern visar på 9 grader och en iskall vind sveper igenom altanen - längre ut än så går jag inte just nu...
Som tur är tar växterna det med ro. Blomningen förlängs. Frömjölen har spolats bort  eller blåst hän.
(Dagens bilder är tagna från min blåsiga altan) 

Rosen,'Fruhlingsduft' med underbar doft, är den första att slå ut. Den börjar, efter 17 år att välla över altanräcket - så tjusigt!


             Som sagt,enbart bilder från altanen.





Maija då! Vad har du hittat på? Hon klättrade blixtsnabbt upp tre meter i paraplyalmens krona. Nedgången för kattfan var däremot en ångestfylld resa för henne  med hjälp av husse...;-) 


Näckrospionen har blommat länge nu och visar inga tecken ännu på att ge upp!
  
                       Ha en fin Morsdag 
           eller bara en fin vecka i största allmänhet. 

                           Anja
                                    
                                                 Fler inlägg i TrädgårdsFägring

söndag 19 maj 2019





                                    En levande trädgård
            är vad jag har!
Det pratas mycket om bladens och grönskans betydelse i trädgården. Själv är jag så oerhört glad åt gröna nyanserna som framträder särskilt så här års. Grönskan ger sinnesro.
Men, när min blommande japanska buskrosling, blommande pärlbusken och dito olika rododendron sjuder och surrar av bin, humlor och blomflugor känner jag den där riktigt djupa lugnet i mig: Min trädgård är inbjudande för insekter! Vilken lycka! Och, inte behöver man välja den ena vegetationen före det andra. Det går utmärkt att ha både och.
Jag har satsat ända från början på mångfalden av biotoper av den enkla anledningen att jag ha velat ha ALLT i min trädgård. Och, jag har velat ha så många nyttoinsekter som möjligt. Uppenbarligen har jag lyckats någorlunda, för surret i de blommande växterna bevittnar om en otroligt rikedom av pollinatörer.
I år ska jag reservera dessutom ett litet stycke oklippt gräs med tusenskönor, maskrosor och diverse blommande "ogräs". Allt för att behaga aurorafjäril och andra fjärilar som vill ha värdväxter att invadera. 
Säsongen har varit väldigt pollenrikt. Allt har varit täckt av ett tjockt lager pollendamm utomhus. Men, så fick vi det välsignade regnet som spolade bort det mesta.

(Om du klickar på bilderna får du större behållning av dem)
Regntvättad grönska 
Japansk buskrosling håller på att bli lite avdankad av den gångna kylperioden, men det hindrar inte en öronbedövande surr från den. Hundratals  bin  (?) stressar runt i buskens blommor.




 I pärlbusken huserar blomflugor i en mängd jag aldrig sett tidigare
Kanske gillar de pling-pling lika mycket som jag  ;-)?




    Kan man heta vackrare: 'LoveSong'? En yakusimanumhybrid
                      Ha en supervecka! Tack för titten!
                                  
                              Anja

          Titta in på TrädgårdsFägring och läs flera trädgårdsbloggar

(Jag vill också påminna om vattenkannasmycken som du fortfarande kan köpa till 15 procents rabatt med koden Anja!)

måndag 13 maj 2019



                                                    Altanen
Den fanns här när vi flyttade hit för 22 år sedan. Jag trodde att den skulle bli en riktig favoritplats, men så blev det inte. 
Visst har vi haft några sommarfester där - tom bröllop, men jag har inte lyckats att få någon go' känsla för den. Den är öppen för vindar och sol, vilket inte är så trevligt. Antingen för varmt eller för blåsigt. Parasollen måste passas så att den inte blåser omkull.
Altanen vätter mot tre väderstreck:syd-väst-nord och en liten gnutta av öst. Den ligger också på "andra våningen", alltså förhållandevis högt och vår taklutning skapar en del praktiska problem om man skulle vilja ha alternativ för parasollen.
Jag har i och för sig  haft "lösningar", hur den skulle ha blivit vindskyddad och trevligare att vistas i, men maken har inte varit beredd på att satsa, delvis pga kostnaderna.
Det har retat mig att inte bli vän med 20 kvadratmeter altan. Den är trots allt fin frukostplats varma sommarmornar och så lättillgänglig inifrån.
Men, för att citera känd reklam: Plötsligt händer det! Jag får en idé och ger mig inte förrän den är förverkligad helt! 
Jag INREDER altanen så att jag slipper att uppleva altanräcket som är vitmålad, klumpig och i min smak ful. Inget gör sig mot den. Själva idén är att ge räcket mindre visuellt utrymme. Kan många växter, mattor och en "innovation" för altanräcket räcka? "Innovationen" består helt enkelt att "dölja" räcket bakom ett galler gjord av pilgrenar. Köpta färdiga, för nu har jag bråttom att komma igång. 
Förutom "räckgallret" har jag satsat på några sådana växter, som tål att stå ute året om. Men även lite säsongsbetonade.
Äntligen, efter 22 år har vi fått en altan som jag tror att det går att trivas i.    
Allt är inte helt klart ännu, men det ser redan mer trivsamt ut än förut. 

Ibland kan relativt lite göra stor skillnad.

Bakom stolarna växer sedan många år en träddödare. Snart syns inte räcket här, grönskan kommer att dölja det mesta. 

En hög, gammaldags ros. I år kommer den att välla över räcket...Romantiskt, värdig vilken kärleksroman som helst ;-)
Fördelen med vår balkongliknande altan har ändå hela tiden varit själva utsikten nedåt. Jag har översikt över halva trädgården. Här är det snart dags att tukta häckar och små träd.

Nu befinner jag mig i den fasen i livet då de där större trädgårdsprojekten får någon annan göra. För mig gäller det att piffa upp tillvaron med mindre ansträngning. Då är fantasin en bra tillgång.

     Ha det gott


fredag 10 maj 2019




                                      Våren åter här
                 Det har varit en prövningens tid med kyla, hagel, snö och regn. Men idag, när jag öppnade ytterdörren, hade allt det där vintriga släppt taget. En smått berusande vårluft svepte in genom dörren. 
Naturen och trädgården har varit tuffare än jag. Endast min variegerade boks blad ser fula ut. Alla andra lövträd och buskar visar inga skador efter alla hagelskurar och kyla, trots att lövträden hade redan vecklat ut musöronsbladen till full storlek. Själv kände jag mig däremot perforerad - till själen åtminstone. 
                Äntligen kan vårbruket fortsätta...eller rättare sagt, börja om från början. Jag tyckte att vi fick mycket gjort under april, men nu, efter mycket väta från ovan har ogräsen tagit ett glädjeskutt och  aprilansträngningarna är som bortblåsta. Gräsmattan som fortfarande för ett par, tre dygn sedan inte behövdes klippas har nu blivit hög och maskrosorna lyser glatt mot solen. Än så länge betraktar jag min trädgård som prydnadsträdgård och då kan inte nyttigheter så som maskrosor ha fest på gräsmattan, rabatter eller grönsakslandet. 
                Jag är oerhört stolt och glad över att kunna presentera Anna Örnbergs underbara smycken i mitt förr inlägg även om jag inte känner henne personligen. Men, inlägget blev den minst lästa av alla, fler år tillbaka...?! Undra varför? Kanske formulerade jag mig så att läsaren uppfattade det som att vara oartig om man inte köpte? Min avsikt var framförallt att få visa dessa smycken som jag själv har saknat i mitt smyckeskrin. Ända sedan jag såg Gunnel Carlson för många år sedan med sitt dinglande vattenkanna i örat har jag velat få själv något liknande. Trodde i min enfald att jag inte var ensam... Dessutom kostar det inget att titta och tycka...
               Nåja. Så är det här i livet eller som Ida sa i Rasken: "Man ska aldri' räkna ut nåt i förväg....".

              Känner mig lite "djup" idag och passar på att servera en mycket tänkvärd aforism av Maya Angelou:(vissa personer har då förmågan att sätta orden så att de träffar....)
                       
                    Jag har lärt mig att människor glömmer vad du sagt och gjort, men aldrig hur du fick dem att känna sig.


Ormhasseln, Corylus avellana 'Contorta' 


Paraplyalm, Ulmus glabra 'Pendula', blommar alldeles otroligt i år.

Pärlbuske, Exochorda sp.

Japansk zelkova, Zelkova serrata 

Variegerad bok med köld- och hagelskador.

Nu är bergets stora show snart i gång. Både stora och små rododendron står i startgropar för att visa vad de går för.

Nu är det bäst att jag går ut och jobbar.

Ta en titt på TrädgårdsFägring för fler inlägg 

tisdag 7 maj 2019




                   


              Vattenkannan -
     den ultimata trädgårdssymbolen.

Så klart har alla vattenkannor. En del i plast, några har kostat på sig otympliga, men vackra gamla zinkkannor. Själv har jag slagit på stort och skaffat mig kannor i äkta silver. Handgjorda. Med stämplar och allt. Nåja. Dessa duger inte att vattna med, men att hänga i öronen! Gillar man inte örhängen finns den även som hängsmycke och den kan du även vattna med:-)!  Klicka på länken och njut av de vackra "pling-plingen" som Anna Örnberg har skapat. Själv kan jag inte få nog av att botanisera bland alla de fina små konstverken.

      https://aosilver.se/product/vattenkanna-orhange/
                              https://aosilver.se/product-category/hangsmycken/

Just nu kan jag erbjuda Dig vattenkannasmycken skapad av Anna Örnberg med 15% rabatt maj månaden ut! Använd då koden ANJA.
Om du inte tänker utnyttja rabatten, men kommer på senare att det vore kul att ge bort en smyckepresent har jag Annas hemsida på högerspalten.


Till och med på gymmet beundrade en av instruktörerna mina örhängen och ville veta vad jag köpt dem.

             Ha en fantastiskt fin trädgårdsvecka!
                             Anja

             Ta en titt på TrädgårdsFärgring och läs flera trädgårdsbloggar

tisdag 30 april 2019



                                                            Hot
         om vinterväder

Flera väderstationer menar att helgen får vinterväder med snö och låga temperaturer! 
Björkarna har slagit ut. Buskpionens blomknoppar är stora. Zelkovans blad grönskar. Blåregnsblomkottarna väntar på en rätt tid att få dingla med långa klasar. Jag har rosor som knoppar...plus alla humlor, fjärlilar och bin som flyger omkring...inne i fågelbona är det fullt av små liv...
Ja Greta. Jag känner panik.
Men, hoppet sägs vara den sista som lämnar människan. Därför blundar jag och väljer att tro på den snällaste prognosen, den som SMHI än så länge håller fast vid: Några plusgrader dygnet runt och inget snö...!!??
Nedan några blommande växter. 
                                         
Här en liten del av min vårrabatt. Vita och gredelina bollvivor, sjömanshjärta, Dicentra cucullaria
och vita kungsängsliljor. I samma rabatt har jag många olika hybridjulstjärnor och kamassia. Nunneörten har börjat vissna.

                                                    När regnet äntligen kom...
Den dubbla blodörten står rätt glest i år. 

Stor smyckeblomma har slagit ut. En alpin växt från europeiska höga berg.

Skulle vilja fotografera hela lilla blåögsmattan men får inte till det.


      Vi får önska att det inte blir snö och kyla....
                        Ha det gott!
                 Anja
              TrädgårdsFägring
     bjuder på fler trädgårdsinlägg av trädgårdsfolk

lördag 27 april 2019




                                             

                           GRANAR
Även granar har en vårskrud.
Pratar inte om  botaniska, små rariteter utan rejäla, självmedvetna, "tar plats"-träd. Fåglars favoriter. Mina älsklingar som både doftar och blommar...
Mina tre arter hyser matreserver både sommar som vinter till fåglar. En gran hyser miljoner kryp som fåglarna har glädje av.
Dessutom är det många som har sina bon i dem. Mina granar erbjuder även skydd mot rovfåglar och busväder.
Två arter av Abies och en Picea. Vad kan skillnade vara? Abies, ädelgransläktet har rundare, lite mjukare barr och kottarna sitter uppåt. Picea, gransläktet, har vassare barr och kottarna hänger. Detta gäller bara generellt.
Min serbgran t.ex., Picea omorika 'Pendula'   har mjuka barr med rundade toppar.  
Den  pendlar i silverskimmer - barrens baksida har nämligen vita strimmor. Just formen av 'Pendula' har ett smalt växtsätt. Jag var lite osäker på sortnamnet men har fått veta att de kan se olika ut.
I år måste den ha fyllt minst 15 år eftersom den blommar första gången. De smultronfärgade honkottarna sitter tätt i denna långa rese på minst tio, smala metrar upp mot himlen... 
Kottegranen, Picea abies 'Acrocona'  är en annan, lite spektakulär gran. Mycket dekorativ i sitt galna växtsätt och mängder av kottar på alla stadier samtidigt. 
Koreagranen, Abies koreana har varit fågelrestaurangen nummer ett i åratal hos oss. Men, på senare tid även Kurres förråd av kottegott. Denna stolta gran är den äldsta i min trädgård. Den planterade vi 1998.
Ända från början, när jag började forma trädgården, har jag haft i åtanke både fåglar och insekter. Och, när skogsvilt härjade fritt till att börja med i trädgården och mina finska nerver sattes därför på hårda prov bestämde vi att skydda både de finska nerverna och trädgården för skogens konung och rådjur. Det blev viltstaket och plank runt om. Någon kallade min trädgård för Anjas enklav...:-)Må så vara, men jag kan fortsätta att älska skogens djur...vi hejar på varandra på ömse sidor av staketet...;-)


                Fem år gammal bild. Inga kottar här, inte.



             Den smala serbgranen med den första blomningen/kottebildningen

Picea abies 'Acrocona'


                  

Ett märkligt, oregelbundet växtsätt. Det är så här den får nya grenar. Hela plantan har något spöklikt över sig.


Abies koreana





 Koreagranen, min äldsta gran på tomten. En snörik vinter bodde mindre korsnäbb, både herr och fru, hela vintern där.

Vintergröna träd i trädgården kan betyda räddning för en liten pippi. 

                 Ha en fin trädgårdshelg!
                    Anja
             
                                   TrädgårdsFägring

fredag 26 april 2019




       

             Rhododendron 
             'Gartendirektor Rieger'
skrev jag om för några år sedan här i bloggen. Hade tänkt att länka till inlägget nu, men texten hade försvunnit...?!

Det är alltid roligt att skriva om en växt med "historia". 

Här följer "sannsagan" om 'Gartendirektor Rieger'

Herr trädgårdsmästare Rieger var den allra första rododendron jag köpte. Den tog sig bra i nyanlagd surjordsparti. Jag köpte den i full blomning som stor planta.(Idag skulle jag akta mig för sådant köp ) 
"Han" utvecklades bra med fantastiska vårblomningar under ett antal år. Sedan insjuknande den i svampangrepp som jag inte lyckades hejda trots ihärdiga insatser med att plocka bort alla angripna delar.  Den fina busken krympte och krympte och till slut fick den flytta i skogen, ordentligt nedstrippad från de flesta grenar och blad. Där stod stackarn och tittade längtansfullt in i trädgården och på de andra rododendron som jag hunnit skaffa, som verkade trivas och må väl...
Det gick ett par-tre år när jag fann en tidig majmorgon att pinnen som föreställde f.d. Gartendirektor nu ståtade med tre blad och en blomknopp! Hjärtat tog en glädjeskutt och jag pratade och berömde "honom" för att ha en rikigt fighting spirit! 
Året därpå hade den två blommor och fem blad...och då fick den flytta in i trädgården igen. 
Nu livar den upp  R. bureawii, som tycks stå för mörkt för att blomma och en annan, vars namn inte dyker upp just nu.
G.D. är alldeles kal nedtill men upptill stora, blanka blad som kantar  vackra klockformade blommor...Den tycks ha hittat hem. 

Det är med sorg man förlorar växter i trädgården. Därför är glädjen desto större när någon klarar sig, mot förmodan.


             Från sovrumsfönstret på kvällen
På håll, i svårtfotad morgonsol. Mitt viltstaket i bakgrunden gör att trädgården inte blir uppäten av vilt. Jag älskar djur och vill fortsätta att ha en kärleksfull relation till dem...:-)
                        
                       Ha det supergott!
                              Anja 

tisdag 23 april 2019




                                                     Stjärnmagnolia
             Magnolia stellata
För lääänge, länge sedan - närmare bestämt 20 år svunnen tid - köpte jag en liten kruka med denna magnolia. Som trädgårdsnybörjare tyckte jag mig äga en raritet eller åtminstone en svår växt som jag ville lyckas med till varje pris. Ja, ni vet, har man ingen erfarenhet, läser man på och försöker omsätta det lästa till praktisk kunskap. 
Idag vet jag bättre. Just denna är en av de absolut vanligaste magnolior jämte flickmagnolior, Magnolia Liliifolia-Gruppen) så som 'Susan'.
Min avsikt nu är inte att "föreläsa" om magnolior utan att berätta vad som var den absolut bästa lärdomen när det gäller tidigblommande magnolior. 
Som alla vet kan januarisolen vara stark samtidigt som frosten håller sitt grepp i jorden och åtminstone nätterna är under nollan.
Därför bör man inte plantera den mot öst. Morgonsolen kan locka knoppar till bristning alldeles för tidigt. Min växer skyddat mot norr och blomningen har ännu aldrig skadats av frost. 


          Plockade en liten kvist till makens födelsedagfrukost


                          'George Henry Kern' i väntans tider - men i morgon kanske?

                        Ha det gott!
                           Anja
                
      Vad har andra trädgårdsbloggare hittat på? Kolla HÄR