Visar inlägg med etikett Växtporträtt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Växtporträtt. Visa alla inlägg

fredag 16 augusti 2019




                                   Doftträdgården
   Japansk konvaljbuske/träd
            Det är minst sagt en upplevelse utöver det vanliga, att se ett träd som aldrig blommat tidigare - nu ha en fantastisk blomsterskrud. Det är mitt vackra japanska konvaljträd
Clethra barbinervis, som efter mer än ett decennium nu äntligen visar vad det går för när det gäller blomningen. Blomklasarna är ca 15 cm långa och hela trädet är täckt av dem. (Är du intresserad av mer fakta - ta och klicka på länken)Hos oss lär den inte bli mer än ca tre meter hög, vilket den har uppnått hos mig.
Helt plötsligt inser jag att detta träd (buske från början)fått ytterligare en attraktiv dimension för mig. Från lite anonym statist till en stjärna, även om höstfärgerna har lyft den  vissa höstar. Verkar nästan som om detta träd skulle ha allt! 
Stammen, barken. De sirliga, tunna grenarna bärs av uppåtriktade kraftiga grenar med blomningen. Höstfärgen och sist men inte minst: Doften. Den sistnämnda kan vara både plus och minus. Doftkänsliga personer ska kanske undvara den, medan vi andra ser att doften är även insktsdragande. 
Japansk konvaljbuske (mitt ex. är uppstammat alltså till träd)härstammar, så som namnet antyder från Japan, bland annat. Där  är den en relativt vanlig buske/träd. Den föredrar något lågt pH ungefär som rododendron och vill ha skyddat läge med sol eller halvsoligt. På sina hemtrakter växer den på soliga, öppna skogsmarker och åsar. 
Härdigheten hos oss är generellt till zon 3, men som alltid - hittar man bara ett skyddat, väldränerat men fukthållande jord kan den klara högre zoner.
Bladen får en mörkgrön ton på sommaren om den inte störs av för alkalisk jord. 
Jag vet inte orsaken till varför den inte har blommat tidigare. Men, jag tror att förra sommarens sol och värme satt igång blomanlagen för årets generösa blomning. Kanske föredrar mitt lilla japanska träd soligt och varmt här hos oss för att vilja blomma. Eller vill den uppnå en viss ålder? 
Mitt ex. växer vid dammkanten och i skydd av en avenbokshäck.

                    Vilken bedårande liten blomma.

Kanske skulle detta kunna kallas för klaselikt knippe av blommor. Ca 15 cm långa.

Barken är sammetslen, flagande, i grå och rosa/ljusbruna toner.
Bilden är från 2018, en solig höstdag.

Höstskrud från 2018


Redan i mitten av augusti...suck!
Ha en go' vecka!
Anja

Se fler inlägg av trädgårdsbloggare i TrädgårdsFägring.

måndag 16 november 2009

FÅR JAG PRESENTERA
Sköldbräckan 'Nana'


Darmera peltata 'Nana' som tillhör familjen stenbräckeväxter. Den har rundade vackra blad som får en fin höstfärg. Den är från V. USA och kallas där för Indian Rhubarb.
Jag har planterat min lite fel och kommer att flytta den vid dammen. Den blommar på försommaren. Ca 40 cm hög blir denna 'Nana'-sort mot den stora som blir dubbelt så stor.

OCH

EN LITEN KÄRRLIJESLÄKTING I TORVKANTEN

När man bygger rabatter med torvblock - så som jag har gjort - så är det trevligt att kunna utnyttja torvens egenskaper och få även annat än mossan att växa där.
Torv har en sur reaktion, håller sig sval på sommaren och är t.o.m kall på vintern. Den håller fukten bra men får aldrig stående vatten. Vid tjäle smälter den långsamt och är inte så bra för växter som vill få en snabb upptining på våren.
En växt som har gillat läget de fem-sex sista åren är min lilla, söta kärrlilje- och björnbroddsläkting som saknar svenskt namn Tofieldia coccinea var kondoi



Hela växten ser ut som en liten grästuva och de små blommorna sitter i en klase på en upphöjd, rödbrun stjälk och de långa ståndarknapparna lyser mörka mot de vita kronbladen. Hela plantan är någonstans mellan 5-15 cm hög. Det enda den inte tål är stark sol och torka, annars är den hur lätt som helst att odla. Den tillhör den japanska (och koreanska?) floran. Den verkar också vara utrotningshotad och är fridlyst i åtminstone Japan.

Björnbrådd Tofieldia pusilla (klicka på länken om du vill vea mer om denna svenska vildarten*) och

kärrlilja T. calyculata (*) är de svenska, vildväxande släktingarna.


Det är roligt att presentera växter som inte är vanliga i trädgården, som tar liten plats och som "förvrider" lite synen från olika trender. Jag är inte okänslig för trender inom trädgården själv, men tycker att ens trädgård skall spegla personen bakom trädgården och då vill, åtminståne inte jag, bli kallad för "trendnissa";)))! - om ni förstår hur jag menar;)! Men, vem vet?!


HA DET GOTT !

onsdag 6 maj 2009

En medlem ur den japanska floran som saknar svenskt namn. Blommornas krispiga pärlemoglans och kjolarnas sirliga fransar är overkligt vackra och de kommer bäst till sin rätt i skymningsljuset eller i soluppgång. De blanka bladen skiftar från grönt i olika nyanser till rött.
Den trivs i sur miljö och i skuggigt läge.

Denna småbladiga, låga, alpina rododendron blir ca 40 cm hög och runt 70 cm bred på 10 år.
Mitt ex är ännu bara ca 20 cm hög och 40 cm bred och blommar med dessa vackra lavendelblå blommor med . Bladen är lite grågröna. Var bara tvungen att ta närbild på en endaste blomma för att visa 'individen' i denna blommande buske.
R. impeditum finns naturligt i Yunnan på mycket höga höjder. Från 2700 m. ö.h. till 4900 m.ö.h.
(Niels Sköldberg, Rododendron). Denna blommar ca tre veckor och kan blomma en gång till på sensommaren med enstaka blommor..
En lustig blomma av koreansk pipranka. Vill du läsa mer om denna fantastiska, storbladiga klättrare så finns lite fakta här
Röd sockblomma svävar som i en dröm bland rododendron.

Hängsilverpäronens vita blommor syns knappast i starkt dagsljus bland de silverfärgade bladen.
Däremot när ljuset blir lite skumt syns de bättre.

söndag 19 april 2009

DET BLÅSER ISKALLA VINDAR IDAG......En 18-årig kärlekshistoria håller på att ta slut...

Min kära Skruttan förra sommaren. Hon doftade timjan efteråt...

Skruttan i sin alldeles egna korgstol i höstas inbäddad mot kalla vindar....

Ännu fler bergsjuveler! (Klicka på bilderna om du vill veta namet)


Trots etiketten "växtporträtt" så är det ju inte mycket till beskrivning av släktet, men jag kanske kompletterar under dagens lopp om jag orkar. Annars får det bli en annan gång med andra bräckor.Idag sveper kalla vindar över trädgården. Den känns extra kall idag, när jag håller på att ta farväl av min älskade Skruttan.

Hoppas att dessa bilder kan värma Er!

torsdag 16 april 2009

DET GÅR FORT NU!


(BILDERNA BLIR ROLIGARE OM DU KLICKAR PÅ DEM)
Pälsklädda damer ;)!
Backsippa som blommar innan bladen utvecklas. De mycket håriga blommorna och blomskaften skvallrar om en växt som trivs i kallt klimat. Har haft denna i några år nu och den har trivts bra trots många rätt milda vintrar. Den trivs bra i lite fuktig grusrabatt i sol eller halvsol.
Även hos mig har denna trevliga buske börjat blomma. Magnolia stellata, stjärnmagnolia var namnet! En av de mest lättodlade magnoliorna. Upptäckte att den hade börjat blomma när jag skulle skaka sängkläder ute i kväll .

Fransklocka, Shortia uniflora trivs så förträffligt i ren torv i lodrät position. Har placerat dessa mot norr. De skall absolut inte plågas av middags- eller eftermiddagssol.
Denna japanska pärlemoskimrande klocka är vintergrön och fin året om. Den är rel. lätt att föröka via nya rotskott. Att föröka den från frö är lite knepigt - sådden måste vara fuktig hela tiden. Själv lägger jag en bit torv i genomskinnlig plastpåse och öppnar den bara om jag måste vattna - typ en gång på året. För mig tar det två år att få så hanterbara plantor att de går att skola om i egna små krukor. Jag väntar ytterligare ett år innan jag planterar dem ut.
En solgul Draba. Vet inte om den är en D. rigida (fröerna hette så) eller D. aizoides (tycker att utseendet stämmer bättre).

Varje dag bjuder på något nytt i blomväg och jag blir aldrig mätt på att bara titta på dem...glömmer alldeles bort ibland att jag är ute för att städa i trädgården...

måndag 13 april 2009

Stenlandskapets juveler börjar showen med Saxifraga x elisabethae 'Boston Spa'
Kuddbräckorna vill ha mycket väldränerat och gillar inte vinterregn.

Väldoftens drottningar är tibasterna. Här blommar för första gången
Daphne blagayana, balkantibast hos mig. Skaffade den för två år sedan
som en väldigt liten planta.
Den här måste vara förökad med rotstickling (avläggare) efter som den redan
blommar trots att den är så liten.
Kommer att föröka denna med avläggare själv så att den får ett mer buskigt
växtsätt.
Balkantibasten sätter knopparna på hösten.
På vårkanten när den vill börja slå ut kan blomman
skadas av sen nattfrost.
Den vill ha väldränerat, mullrik och solig växtplats. Min växer på Berget där
en naturlig ådra med nästan ständigt rinnande vatten finns under växtbädden.
Inte så märkvärdiga - men dock! Vill du veta vad de heter så klicka på bilden.
Jag svarar också gärna på frågor i den mån jag vet själv!

söndag 12 april 2009

VEM HAR TID ATT LÄSA BLOGG DESSA DAGAR?

Antagligen inte så många som ens har lust!

CARDAMINE GLANDULIGERA, ungersk tandrot; en lundväxt som likt vitsipporna blommar april - maj. Den förökar sig sakta och blir aldrig till ett invasivt besvär och rötterna hindrar inte andra örter att trivas.

Den är oerhört vacker med sina klockformade, rosa, nickande blommor.


Den gör inget väsen av sig med sina 20-30 cm höga stjälkar. Bladen är glänsande och vissnar ned under försommaren. Den blir aldrig skräpig.

Den har alla goda egenskaper för en trädgårdsväxt.

Har dock inte hittat den ännu i vanliga plantskolor. Min skaffade jag genom Gbg:s botaniska trädgård för ca 10 år sedan. De första åren trodde jag att den hade försvunnit, men efter ett par år började den visa sig.

Crocus 'Negro Boy' - något otidsenligt namn. Själv fastnade jag inte för denna mörkt lilablå skönhet p.g. a. namnet utan för utseendet!

Stor nunneört - en av tidiga vårens budbärare .

Min 'bottenlösa' skogstjärn....

......gömmer Adalminas krona med pärlan (pärlan syns tyvärr inte i bild) i sitt djup...
Läs denna sedelärande saga om Adalmina för dina barn. Sagan är skriven av Zakarias Topelius. Sagan tycker jag är aktuell idag då unga tjejer värderas mycket utifrån ytliga kriterier - precis som i sagornas prinsessevärld. Z. topelius skrev denna saga på 1800-talet.
Peikkomuori, dvs. trollmor äe min trädgårdsskyddsande - ja, ni ser! Barnasinnet har jag kvar- fast det tycks inte impa på någon numera ;))!
Om ni störs av texten som ligger lite tokigt så ber jag om överseende med detta. Rättar till det så småningom, men just nu har jag fullt upp!
Ha det gott i påskglädjen!