Blandade känslor
Både glad och ledsen
Sommarens besökare har definitivt lämnat djupa spår i mig.
Många fina möten med både nya och "gamla" ansikten. Möten med andra trädgårdsintresserade ger nya perspektiv. Jag lär känna min trädgård lite med andra ögon. I år har jag varit hyfsat nöjd med vad jag åstadkommit. Det känns lite vemodigt att kanske inte orka göra samma jobb nästa säsong - men den tiden, den sorgen .
En alldeles ny dimension har dock gett sig tillkänna i sommar. Jag har blivit lite rädd. Vågar jag ta emot trädgårdsbesök något mer? Det har visat sig att alla visar inte förståelse för att de besöker en privatperson i en privat trädgård.
Att jag öppnar mitt hem - min trädgård - för besökare för ett ömsesidigt möte är ett åtagande av båda sidor, enligt mig,där jag som värd bestämmer om hur det är hemma hos mig. Men, gudarna ska veta att jag gör mitt allra bästa för gästerna. För mig är det självklart att det ska vara så trivsamt som möjligt när man nu tar av sin tid för att besöka Anjas Hill.
Ändå tycks det vara svårt att respektera mig för den jag visar att jag är och hur jag har det. Otroligt nog så har jag bett om ursäkt för det...???!!
Det gör jag aldrig mer. Ber inte om ursäkt vem jag är för att jag är varken otrevlig, ovänlig eller ogästvänlig.
Inser att mitt inlägg är smått tabu. Den bjuder jag på dock utan att gå in på några som helst detaljer. Inlägget får läsas som ett generellt beklagande. Blogg- och trädgårdsvärlden är som livet i stort - både glädje och tårar även om ingen annan berättar om tårarna...
Det känns ibland som en låtsasvärld. Allt är inte bara underbart jämt...inte ens mellan trädgårdsfolk...Vi är som folk är mest...
Att skottkärran syns på bilden ger liv. Den visar att trädgården behöver någon som sköter den.
Ofta glömmer jag plocka bort den där fula hinken med ogräs
Än är det grönt i trädgården även om skogens björkar börjar släppa gula löv
Tack för titten! Ha det gott!
Hej Anja!
SvaraRaderaJadu..."vi är som folk är mest" så sant så fast som trädgårdsälskare så tror vi att detta inte gäller då vi har så mycket gemensamt, som om vi känner varandra.
Vi har haft visningsträdgård i många år (inte nu längre) och här har passerat massor av människor och jag har fått så många nya och trevliga bekantskaper både i Sverige och andra nordiska länder. Men det finns också andra minnen, mindre trevliga och jag undrar fortfarande om de som uppför sig så illa tänker på att de faktiskt är gäster i mitt hem. Någon återvände också och grävde upp en växt när vi var borta.
Men trots allt så överväger det positiva!
Kram!
Jisses! Komma tillbaka och gräva upp, va! Det finns f-n folk till allt. Inte klokt.
Radera/Eva Linnea
Så himla trist att du har fått uppleva tråkigheter när du visat upp din trädgård :( Själv har jag (tack o lov) förskonats från sådant, har aldrig haft en otrevlig människa eller oärlig för den delen heller och det är jag oändligt tacksam över :)Att öppna trädgården för allmänheten har i stället bara givit oss positiva erfarenheter. Kram/Monne
SvaraRaderaDitt inlägg är sååå jäkla bra! För du skriver det precis som det är! Det är ibland en "pålåtsasvärld" tycker jag! På alla bloggar är allt så jäkla perfekt och vi Trädgårdsnördar" är så himla fantastiska... Men det är inte sant!
SvaraRaderaJag är än så länge ganska förskonad för ingen har varit direkt ifrågasättande till mig men jag har en magkänsla om vissa som varit här .... Och den känslan är inte alltid bra :(
Jag tycker att du ska fortsätta visa din vackra trädgård. Om inte annat så för mig :) Jag kommer till Gbg i oktober och tänker INTE acceptera ett nej <3
Kram
Ha det gott själv Anja!
SvaraRaderaKram från Eva Linnea, Evatorp, Västergötland