fredag 9 november 2018



                                                       
       

                                                     Vitflockel
           (syn. rostflockel)
                                                    Ageratina altissima'Chocolate'
                                                 
                                            (syn. Eupatorium rugosum 'Chocolate')


Tunna, eleganta, lansettformade blad i skiftande nyanser av rost och purpur med silverskiftningar. Välförgrenad med massor av blomknoppar - stora som knappnålshuvuden. Plantan kan bli uppemot 1.2 m hög. Föredrar mycket fuktig jord.
Det är redan november men, grenarna som är kvar i rabatten med några knoppar, har inte svällt och jag kommer aldrig att få se blommorna utslagna ute.
Som tur är har jag skaffat denna kraftiga perenn mest för bladens skull. De fyller upp i rabatten och liksom lyfter upp andra mer solitära växter. Vitflockel är lite som operakören bakom solisterna.
Eller, så får den själv vara solisten. En fin solitär på rätt ställe.
Har varit liiite besviken på att aldrig få se den att blomma - fram tills i höst. När oktoberregnen och stormar, kuling och hårda vindar avlöste varandra tog jag resolut fram sekatören och klippte av nästan alla grenar med blomknoppar och ställde dem i en vas inne. De har stått så fantastiskt fint och blomknopparna, trots deras litenhet när jag tog in dem, har slagit ut. 
Nu är jag dubbelt så nöjd med den. I rabatten en fin fyllnadsväxt och på senhösten en fin snittblomma.

Ageratina altissima härrör från östra och centrala Nordamerika. Där växer den i skogsmarker - förmodligen rätt blöta sådana eftersom den vill ha fuktigt eller t. o. m. blöt mark. Gärna soligt eller halvsoligt. I sydligaste delar av Sverige kan den eventuellt hinna blomma. Härdigheten B = En perenn som kan odlas över hela landet, men kräver en skyddad och väldränerad växtplats för att utvecklas bra. 
Giftig växt vars mölksaft innehåller tremetolen .
Buketten inne
Utslagna blommor. Dekorativa, "annorlunda" blommor

Trodde inte på fullt allvar att dessa små knoppar skulle orka slå ut.


           Länkar som vanligt till TrädgårdsFägring. I veckan med temat Vackert i november

                       Ha en fin helg!

24 kommentarer:

Gunilla Teckenberg sa...

God morgon Anja!

Den växten kände jag inte till men nu gör jag det efter din noggranna beskrivning. Jag uppskattar verkligen att du förmedlar en kunskap också runt de växter som finns i din trädgård. Korrekt namngivning är en dygd Anja!

Kram!

Glädjekällan sa...

Anja!
Alltid roligt med nya bekantskaper och sådana hittar jag ofta hos dig. Har under åren som gått fått några sådana av dig när vi träffats och numera får jag nästan dåligt samvete för att flera av dem inte trivts i trädgård utan vandrat vidare till sällare jaktmarker. I fredags såg jag däremot en som fortfarande håller sig kvar i livet, Ypsilandra thibetica. Hur vill den ha det för att verkligen trivas?
Fortsatt trevlig helg!
Birgitta

Anja C. Hill sa...

Gunilla. Med "ålderns rätt" blir jag slarvigare, har jag märkt. Inget jag strävar efter - tycker som du ang. växtnamnen - men jag har ertappats med galna namn...;-) Håller jag på med en växt men ska skriva om en annan så blir det ibland otur med tänket ,-).

Anja C. Hill sa...

Så är det rätt ofta med växter man får som present. Oftast är det ett ex. man får och då får man ha antingen väldigt bra kunskaper om växtens villkor eller jäkla tur att den hamnar rätt. Din Ypsilandra har ju ändå inte hamnat helt fel eftersom den lever. Min växer direkt i ett torvblock, norrvänt.
Så här står det i Elforas Flora of China: "....* Forests, moist places on hillsides, shady slopes along valleys; 1300--2900 m....."

Team TrädgårdsFägring sa...

Jag har ett antal av den växten. Så sägs det i varje fall. Jag visste inte vilken flockel det var i från början då jag fick ett antal.
Sedan har "kunniga" satt ett namn på den och det "ska" vara just den. Den blir riktigt rostbrun så fort frosten tagit den och står vackert så hela vintern. Blommorna är lika men dock så går mina i blom varje år och då kan det ju inte vara den, trots allt!?

Kram

Carina sa...

Vilken fin reklam du gör för en växt som verkar urläcker. Den åker upp på listan över önskeväxter. Tyvärr är det väl en av de där jag inte kan ha inne pga allergi så blomningen får jag avstå men vackra blad räcker för mig.

Ha en fin söndag och tack för tipset! Carina

Anja C. Hill sa...

Undrar vem som frågar?

Anja C. Hill sa...

Kul att kunna bidra med något...;-)

Villrose sa...

Fint med en lang, mild høst, ja!

God søndag!

Kenneth Karlsson sa...

Den kan faktiskt blomma även i våra trakter. Jag har en bild på den med blommor från 31 oktober 2006. Men jag får hålla med om att det är sällsynt. Jag kan inte minnas att den blommat fler gånger, och nu är den saligen avliden. Men 2006 var sensommar/höst också ovanligt varm. Rekordet för medeltemperatur i Göteborg för september slogs med rejäl råge det året. September var då varmare än en normal juli här. Oktober var också mycket varm, näst varmast någonsin. Bara 1961 har varit varmare. Betydligt varmare än i år.

Maribel sa...

Hej Anja!
Så fint du beskriver, och härligt att den fick stiga fram och bli solist, söta små blommor.
Ha det fint /Marika

Anja C. Hill sa...

Hej Kenneth! Det var ett tag sedan sist. På tal om att komma ihåg alla möjliga väder så har jag en son som är lite som du: Han vet inte bara om föregående års väder utan siar gärna om även kommande - med blandat resultat. Ett är i alla fall bergsäkert: 1964, den 4 i april, klockan 14.00 gick jag i sommarklänning och plockade vårblommor på dikeskant. Sommaren i övrigt blev helkass.
Ha't!

Anja C. Hill sa...

Härligt Marika när någon har lust att boosta mitt klena ego ;-)! Tack för komplimangen, med andra ord :-)!

Anja C. Hill sa...

Javisst är det! Ha en go' vecka!

Anita sa...

Anja! Så vackert du beskriver den ... "operakören bakom solisterna", det är poesi det. Och bara man släpper fram någon ur kören och ger den rätt förutsättningar så klarar den av att brista ut i sång. Precis som dina avklippta grenar gjorde inomhus. Väldigt vackra i sin enkelhet. Din näst sista bild är lika poetisk som ditt inlägg.

Kan också säga att jag skrattade gott åt ditt inlägg med förflyttingen av den stora tunga och framförallt fina växten.

Önskar dig en fortsatt fin vecka!
/Anita

Anja C. Hill sa...

Anita, otroligt att du skriver så fina ord.
Skulle du smygtittat på oss när vi höll på (vi måste alltid smågräla om sättet att bära) skulle du haft svårt att låta bli att gapskratta.

Veronica sa...

Det är bara jag :) Glömde logga ut så det blev fel adress :)

Kram // Veronica

Anja C. Hill sa...

Denna växt vissnar ned under vintern. Vi talar alltså inte om samma växt.

Susie på Stjärnarve... sa...

Den del växter är verkligen perfekta som solister - och en del passar bättre i den stora kören!
KRAM/Susie

Glädjekällan sa...

Den står skuggigt och i jord med mycket torv men jag kanske skall flytta den till torvblockskanten om nu inte den blir för torr?

Lena i Wales sa...

Vad fint!
Du är fenomenal med allt ditt kunnande!
Ha en skön helg!

Anja C. Hill sa...

Mina norrvända torvblock har aldrig torkat.
Jag skulle gärna se den i naturen själv för att helt förstå hur den vill ha det. Men, som sagt, i torvblock har den trivts men före torvblocken växte den östervänt i grusig, torvblandad "jord" och trivdes ypperligt. Jag gillade bara inte de lite blekbruna bladen och ville ha den mer grön, vilket den är nu, men den blommar inte lika kraftfullt som i den förra rabatten. Att du fick en planta var resultatet av att jag delade den ursprungliga i fem delar. Själv har jag kvar tre.

Anja C. Hill sa...

.lite symboiskt även om oss människor...:-)...och alla behövs!

Anja C. Hill sa...

Ja, jag är rätt duktig på att läsa innantill...;-)!
Tack, i alla fall!

Skicka en kommentar