Bergvallmo - en skönhet
Att driva plantor av olika arter från frö av släktet
Meconopsis
Att så det där lilla, lilla fröet. Ett mirakel. Minimalt paket av ärvda egenskaper. Anlag till en bedårande vacker planta, men som på mina "breddgrader" inte känner sig hemma. Ändå gör jag ett försök med nya sådder-sju olika arter och en kultivar, M. baileyi 'Sue's Violet' .
Blå bergvallmo,M. baileyi är nog den vanligaste i odling hos oss i Norden, och den finns i många trädgårdar. Hos mig har den funnits i över ett decennium. Den har trivts bra och förökat sig själv. Men, nu har vi haft två år i rad med heta sommardagar och tropiska nätter. Ett helt främmande klimat för bergvallmon. Även den, jämte de andra arterna har tackat för sig och dragit vidare till den blå himmelen...
Det finns minst 54 kända arter i släktet blå bergvallmo. Av dessa har 43 sina biotoper på kinesiska delar av Himalaya. 23 är endemiska, dvs, lokalt begränsade växtområden.
Att verbalisera en upplevelse som bygger på ögats behag är inte lätt. Själv har jag sällan försökt mig på beskrivningar av det sköna utan försökt visa med fotot det tjusiga. Men, kan det vara de silkespapperstunna blombladen som drar blicken åt sig? Eller den vackra bladrosetten? Vissa är silverljusa, ludna och läckert symmetriska, så som hos gul bergvallmo M. integrifolia. Medan taggig bergvallmo, M. horridula, avskräcker säkert en del potentiella konsumenter i naturen. Ja, inte skulle jag vilja stoppa bladen i munnen, men att titta på dem kan jag göra hur länge som helst. Även växter utvecklar "överlevnadsstrategier" som man kan hitta många exempel av i naturen. När naturen stajlar sina kreationer har man här blandat olika "texturer" med taggit mot sidenlent...
När det gäller mitt nya försök med dessa odlingar måste säga att jag har levt över behovet av att visa mig "duktig" i andras ögon. Däremot tänker jag ta till mig andras och mina egna erfarenheter så mycket jag bara förmår. För visst vore det toppen att ha riktigt många plantor att "bolla" med?
Alla åtta krukorna har grott. Fem av dem grodde inom två veckor och resten de senaste dagarna. Sådde dem den 23 januari.
Svag undervärme, växtlampa och lufttemperatur på 12-15 grader.
Nu har alla fått flytta från lilla plasthuset till kallväxthuset där utevädret bestämmer lufttemperaturen. Så länge det inte är en sammanhängande kallperiod med minusgrader får de stanna där.
Jag ser efter dem varje dag och strilar fukt på den grustäckta krukytan. De får aldrig torka ut. Har också "gladpacklock" på varje. Nu följer jag bara utvecklingen och har dem svalt och ljust utan sol (nåja, när såg jag solen sist?.Skolar om dem när det blivit "hanterbara". Men, det dröjer. Jag kommer att skriva om dessa då och då när jag anser att det är värt att "rapportera" något nytt.
Jag har plan B i händelse av torr, het sommar...
Bästa läsare: Håll tummarna för mig så att jag inte klantar mig - är rätt bra på det nämligen...!!!
Visar en liten bildkavalkad av några som jag har haft och som nu har försvunnit.
(Jag ville ha stora bilder så att några ser lite avhuggna ut. Vill du se dem i sin fulla storlek så klicka.Tar gärna emot tips hur man lägger större bilder i inläggen. Ingen har numera lust att klicka på bilderna...så att de ska vara helst stora på en gång )
Önskar Alla en trevlig vecka!
Anja
Klicka på TrädgårdsFägring
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar