VARFÖR ÄR DET SÅ FASCINERANDE
MED EN MINIVARIANT AV VÄXTER?
För mig är det alltid lika stor glädje när gruset på Berget blommar. Ta t.ex. aklejorna. De svävar alldeles underbart lite varstans i trädgården - i rabatter och i gångar, Och det finns nog inte en människa som inte uppskattar dem. Men så kommer det upp en liten på Berget.
En som man nästan måste veta att den finns där för hon drar inte blickarna åt sig i första taget. Jag har sått den som en italiensk akleja, Aquilegia bertolonii, men jag tycker inte att den är helt lik de bilder jag hittar på nätet.
Min variant har lite vitt i kronbladens spetsar.
Den är 9 cm hög och blomman är stor till förhållandet till plantans längd: På det 'bredaste' stället är blomman 4,5 cm 'bred'.
En annan liten avvikare från de stora, iögonfallande trädgårdssmörblommorna är denna, just nu 6 cm höga, vita "minismörblomma", Ranunculus crenata
Och, till sist - i denna session - lilla punkiga glim. Ingen aning vilken art av Silene. Rufsig och charmig, 19 cm hög
Nu lockar utelivet igen efter en stund vid skärmen!




















