Förväntan
Fåglarnas jubel mitt i vårfesten. Stressen för att hinna med allt före midsommaren. Jag och de befinner oss på ungefär samma, halvberusade stadiet av vår- och sommarförberedelser. 
Vi ska hinna under några korta veckor förverkliga den dröm vi närt under det mörka, halva året. 
Ibland kan drömmen vara så förrädisk att det vore nästan bäst att få stanna där...
Det är dock alltid lika spännande att vandra i trädgården. Med viss ödmjukhet ser jag hur "gamla vänner" sticker upp ur jorden.  Blomansikten som vänder sig mot solen i väntan på pollinerande gäster. Men, inte en enda förvirrad humla eller flaxande citronfjäril har jag sett ännu.
Snart kommer konsekvenserna av förra sommarens hetta och torka att visa sig. Har naturen läkt alla sår under vintern? 
För vår del har vi fått för mycket regn - igen. I skogen utanför vårt staket ser jag en våtmark som börjar likna en sjö, och som inte har funnits där under våra 21 år. 
Här följer en namnlös kavalkad av några blommande växter i trädgården. 

                   Det finns en trädgårds-bloggare-portal där du hittar många andra som berättar om sina trädgårdar.
                   Den heter TrädgårdsFägring
                   

                                             Vårbruk!
  Finns det vackrare, mer hoppfullt ord för trädgårdsentusiasten?
Slutet av februari inbjöd redan lite städning av rabatter när julrosor, snödroppar och krokusar stack upp här och var och vädret var vårlikt. 
Det är så oerhört spännande och pirrigt när man ser livsviljan och växtkraften trotsa ömsom hällregn och hårda vindar eller bländande sol men minusgrader på natten. 
Och för varje dag man tar trädgårdsrundan har några nyfikna små blad och skaft tittat upp ytterligare en millimeter eller mer. 
Vissa växter impar på mig mer än kanske andra, så som dvärgaurikeln, Primula marginata. Riktiga konnässörer brukar beskriva den himmelsblå färgen som blaskig...Vilken tur att jag är bara en halvkompetent estet. Jag älskar nämligen färgen! Jag har den i en del krukor men också i rabatter. Just den här lilla har stått ute under bar himmel i allsköns oväder, hela vintern. Bortglömd och nonchalerad i en halvtrasig plastkruka...stackarn. Trots den usla omsorgen knoppas det i bladrosetten bland silvrig farina. 
Vårbruket för mig är inte allena det som finns ute. Även inne syns spår av vårbruk. Att driva magnoliagrenar i blom inne är startskottet till våren. 
Och nu fortsätter trädgårdsarbetet i sakta mak. Det är så när kroppen inte längre lyder snabba order utan levererar i egen takt utan hänsyn till önskemål om snabba vändningar...Det är bara att gilla läget :-)!

Magnoliorna håller på att slå ut i urna inomhus. Mitt första steg i vårbruket.

Dvärgaurikeln, Primula marginata, den försummade, visar inga sura miner

En del rabatter är städade och gödslade

Det var lite bråttom med städning här, för ungersk tandrot hade hunnit långt...

Gyllenlack i fin färgkombo

'Frizzle Dizzle'

Primula med fina färger

Vårstädning måste kantas av vårglädje. Några sekiner satsar jag varje år på köldtåliga glädjespridare. 

Svavelpionen som Gunilla Teckenberg skickade till mig i somras klarade påfrestningen av sommarens hetta. Jag är så glad åt denna. Den har fått en riktigt kraftig rotklump och verkar ha mått bra hela vintern i källarens svalka. Tror inte att jag någonsin kommer att kunna stava till arten utan mall...(hoppas att den är rättstavad nu)

Lilla plasthuset är ännu ouppvärmd så att det blir kallt där på natten vid minusgrader. Men växterna slipper vindar och under soliga dagar är det rena medelhavssemester för dem. Har grävt upp ett antal doftvioler med lite olika sortnamn.

På berget börjar bräckorna, de som överlevde sommaren, att blomma.

Det är NU det är som roligast. Sen när höjdpunkten är där är det nästan över - säger pessimisten ;-)

Ha en fin vårstädningsvecka och ta det lite lugnt!

      😊Tack för titten, förresten💦 
                               Anja 

Flera inlägg om vårbruket hittar du HÄR

                                   Triumfbågens port mot Salen och växthuset


Den lilla trädgårdens "storhet"

Har man ca 800 kvm att skapa trädgård på vill man kanske också få den att se större ut. 
Min trädgård har många rum. Har försökt att avgränsa dessa på lite olika sätt så som olika häckväxter och plank. 
När rummen är relativt små finns det en risk att intrycket blir plottrigt. Sättet som jag har försökt att motverka rörigheten är att:
1) varje rum har egen karaktär,
2) ska ha ett eller flera tydliga blickfång,
3) avgränsas med häckar eller plank
Jag har sett annan typ av rumsindelningar där övergångarna från det ena rummet till det andra sker mjukt och nästan obemärkt. Hos mig är rummen alltså tydliga. 
Efter några år i trädgården fick jag mitt stora växthus. Det är på dryga 23 kvm. När det väl var på plats (har inga bilder från den tiden) såg allt lite oproportionerligt ut. Växthuset stal uppmärksamheten. Och bakom växthuset grannars byggnader. Växthuset blev som en magnet som man rusar emot från porten, genom  éntregården (Krukträdgården) och spaljégången utan att kasta en enda blick på vägen. Det ville jag ändra på. På 800 kvm trädgård vill jag att man stannar upp ända från porten och skyndar långsamt framåt.
Jag fick en bild framför mig i fantasin. Här behövdes en riktigt pampig vägg som återställde jämvikten mellan boningshuset och glashuset. Vi har inget pampigt hus så att växthuset såg nästan pompösare ut än vår enkla boning. Det vanligaste rådet en växthusspekulant får av experter är att det ska matcha boningshuset...jag lyssnade inte med det örat...men då måste andra lösningar till!
Det fick bli en "designad" häck av Thuja occidentalis 'Brabant' - en synnerligen vanlig häckväxt som knappast får någon att spinna av hänföring. Men, den dolde rätt bra växthuset, vilket var avsikten.
Tujan växer som bekant fort och efter ett par år var den hög. En grön vägg, en kuliss, sommar som vinter och en doft som jag tycker är härligt aromatisk. Många kommenterar den vid besök hos oss. En trädgårdsbesökare gav den namnet Triumfbågen.
Tuja kräver en riktigt stor arbetsinsats på våren (eller hösten) om man vill hålla den snygg och välansad. Har läst väldigt olika råd om hur man ska klippa/putsa/beskära en tuja. Själv har jag slagit dövörat åt alla råd och gjort beskärningen på mitt vis. Hittills med gott resultat. En kanske lite udda sak som jag gör med den är att jag dammsuger bort allt visset och torrt.
Alltså: En kompakt,stram, välansad, hög, grön vägg kan bli en av trädgårdens finaste prydnader som inger dessutom "värdighet" och karaktär åt ett parti som annars skulle se oroligt ut. 
Min lilla trädgårds storhet blev Triumfbågen, gjord av 10 tujor. 
Det är dessutom inte bara jag och tvåbenta besökare som gillar den. Även våra bevingade vänner har hittat tujan som en relativt trygg  boplats. Därför måste jag beskära och putsa den tidigt på året eller på hösten. 
Bilderna nedan har jag haft på bloggen tidigare, men nu kommer de i ett enda sammanhang. Idén till min Triumfbåge har ni inte fått läsa om förr ;-)

             

             Huset och nuvarande Krukträdgården 1997 när vi flyttade in

                                                                         

                                                                                   

                                                                          2018

                                                             Den 1.3.2019 mitt i friseringen

                                         Önskar Er en trevlig helg!
                    Anja

         Fler idéer hittar Du i  trädgårds-bloggportalen  TrädgårdsFägring !

                                         Mars

"...Blixtra i solen, gyllene bleck, dåna pukor, vissla flöjter, låt era toner regna, otaliga fioler; ty den tysta, bruna, gröna trädgården, har börjat sin triumfmarsch" (Karel Capek, Mars) 

Instämmer! Nu börjar trädgårdssäsongenpå riktigt oavsett eventuella bakslag i vädret. 

Snökrokusen har aldrig blommat så här tidigt, dvs, redan i februari

Den allra första julrosen slog ut i slutet av februari

        Önskar Alla en fin trädgårdsmånad!
                     Anja
                Vad håller andra på i början av mars?
                     Kolla i Trädgårdsfägring 

                                                          Budbärare 
       av kommande säsong
Visst är det alldeles underbart när snödropparna tittar upp. De är vårens allra tidigaste tecken. 
Men, just nu ser jag efter vad annat kommer upp ur fjolårsprasslet. Rosa är kanske inte den där optimala färgförälskelsen för mig i vanliga fall - men nu! Så vackert att jag skulle kunna just för ögonblicket bli rosafrälst! 
Och sen, mina kära bloggvänner: Vad ska jag med min nya anskaffning till? För stor, för vräkig, men till ett bra pris...jag är visst oförbätterlig...;-(
Eldfat som jag inte tänker elda i utan plantera i...Jag får ta detta huvudlösa köp som tecken på våryra...Just i köpandets ögonblick hade jag någon diffus bild/tanke, som försvann så fort jag fick hem åbäket...
Om någon tror att "människan måste ha för gott ställt som köper utan en vettig tanke" så har ni fel. "Människan" får avstå från något annat för 800 spänn... ;-( 😥 Men, nu när jag har fått gråta ut, känns det lite bättre. Den kommer att pryda något ställe och kanske bli riktigt fin till slut. Hoppas på det, gör jag.

En brunnäva med vackra blad. Just denna tid så vackert tecknade i rosa  och lime. Jag tror att den heter 'Springtime' men är långt ifrån säker. På en beskrivning läste jag att dessa blad skulle vara gulaktiga så här dags...?

Samma färg som mitt första, i lönndom köpta, läppstiftet i min tidiga ungdom. Då var Brigitte Bardot på ropet...;-)

Att mandeltöreln trivs blev en överraskning. Den skulle ha "tveksam härdighet", men har nu prytt min Gula rabatt i fyra år. Och förökat sig med frö. 

...och så har vi "åbäket" här....:-)

            Då återstår bara att önska alla en trevligt vecka!
                        Tack för titten!
                      Anja
Fler trädgårdsrelaterade inlägg hittar du i TrädgårdsFägring!

                             

                    Våren är på G i Göteborg
Sol, och regn om vartannat. Tempen på plussidan dygnet runt. Grundvattennivåerna höga så att nu vågar jag njuta av solen. Snödroppar och julrosor tittar upp. Vid en liten uterunda hör jag vårdrill från småfåglar. Hade jag inte astma skulle jag drilla ikapp...;-)
Julrosbladen blev bortklippta igår. Idag fortsätter jag vårbruket med en rabatt åt gången. En är ju ingen ungdom längre så att det gäller att ta det piano så här i början av säsongen. 
Det är otroligt inspirerande att se hur trädgården och naturen håller på att vakna så smått.
Enligt meteorologen på SVT är det inte ovanligt på våra trakter att våren kan börja from 15 februari - aldrig före det datumet. 
Såg att ungerska tandroten hade småå antydan till vegetation. Att någon styvare violblad tittade upp. Att tjälen håller på att släppa och att hybridkejsarolvonet, som jag odlar i kruka, har massor av blomknoppar. Krukan har stått ute hela året.
Och, just nu, när jag tittar ut genom fönstret ser jag solen vräka ned sina strålar...
Om en timme ska jag ut och städa sydrabatten. 

   I fönstret  mot Krukträdgården trivs denna vildpelargon. Det syns att fönstret inte är precis nytvättat ;-)

                   Fruset på och runt Stora dammen

Inte kunde jag motstå dessa. Det brukar flyga varje år någon förvirrad humla alldeles för tidigt. Kanske även i år. Då blir den glad av att se dessa, hoppas jag.

Julrosblommor överallt! Det bådar om en fin vårblomning av dem.

Pynten gnistrar och glimmar i solen. Denna, för mig väldigt dyrbar skatt, har en glaskonstnär i USA, som inte har varit i min trädgård, som inte känner mig, men har tittat då och då på min blogg och skapat detta vindspel, bara för mig! (Hon heter Joslyn Webster)

Så här ser min himmel ut idag!

ps

Tänk, om den/de följare som lämnar min blogg skulle vara så modig/-a att berätta varför. Kanske kunde jag göra något bättre eller annorlunda?

ds

                        Ha det gott!
                             Anja
                      
                     Tack för att du tog dig tid!

       Vad skriver andra i sina bloggar i TrädgårdsFägring?

               Min, högst personliga smak
        eller när tingen får ta plats
Det är svårt att beskriva tingens roll i trädgården. I mångas mening är det bara ett trams. Vet inte. Kanske är det just detta jag reagerar på? I min barndom var allt som inte var livsnödvändigt, trams. 
För mig finns det ett romantisk skimmer över tingen i trädgården. Mina prylar är antingen arvegods, loppisfynd och reseminnen, men även några designsaker av rost...De inga döda ting utan alla vittnar om en svunnen tid eller en historia. De har tillhört ett sammanhang, formad eller använts av människohänder, som nu får ta plats i trädgården och lyfta fram eller komplettera någon växt, ett arrangemang eller bara få "andas ut" av att inte hamnat på tippen...
Dessutom fyller en del grunkor tomma, svårtillgängliga ytor. 
När jag flyttade hit för 22 år sedan hade jag Medelhavets privata, enkla trädgårdar i näthinnan. Då var det framförallt de blåa krukorna och faten som tilltalade. Sedermera har trädgården tagit form och jag utvecklats med den. Nu är inte blått längre en favoritfärg, men de får leva vidare i Krukträdgården där jag lätt kan skapa lite medelhavsk känsla.
Men, framförallt skapar tingens "personligheter" en trädgård, som besökaren inte glömmer. Att "pynta"  är dock ett vågspel som inte får gå överstyr. Ingen vill ha sin trädgård som ett skrotupplag, väl? 
Här visar jag med några kommentarer varför just denna/dessa betyder något för mig. 

Ställningen är en obelix skapad av Two Faces. I den har jag hängt
en liten fågelbur, present för många år sedan, som får tjäna som återvinningsplats för Maijas päls. 

Tunnan i mitten är vattentunna. Behändigt när jag ska vattne mindr krukor.

              Blåa fat som ger lite av Medelhavskänsla.  

        Svärmors gamla mugg som hon förvarade pennor i.

     Våningskakfat med godis som man inte blir fet av ;-)

                          Från Kreta

                     Present från Libanon

Tänk noga över vart du ställer dina små violer...:-)

Inget märkvärdigt, men i mitt tycke lyfter lådan petuniorna och petuniorna gör lådan "märkvärdig". Tänk att många ställer sommarblommor i plastlådor....men, smaken är som den berömda...

 Jag är väldigt förtjust i vackra krukor. Grått är en favoritfärg.

Den vita ramen från Indiska för ca. 30 år sedan. Den grå från en av Finlandsresorna och den lilla, rostiga korgen från Tage Andersen.

Skulpturen från ett gammalt båtvrak, gjord av en konstnärsvän.
Rostig piedestal av Two Faces. Rostig maskroskruka, Stålhetta 

                                 Vattenkannor

En vit, tom vägg är inte så kul att glo på. Grannens garagevägg bildar tillsammans med vår husvägg en innergård. Har fått tillåtelse av grannen att pynta väggen lite...

Här var några av sakerna i trädgården. Lyckades inte just nu hitta en enda av mina egentillverkade. Håller på att rensa bland bilderna och förr eller senare dyker de väl upp. 
Tänk vad det är trevligt när vi är olika och har olika smak. Jag "ojar" för någons "dåliga" smak - och en del andra tycker inte om mina. Så är det och så ska det vara. 

                  Ha en trevlig vecka.
                       

ps
För att återknyta till veckans tema finns det inget, frånsett min egen trädgård, som jag återvänder till så fort jag kan: 
Stora Allvaret på Öland.  Ett säreget paradis på jorden.
                                      ds
                                                                                   
       
    Titta in på TrädgårdsFägring och hämta inspiration.