Odla i ren sand
Inspirerad av Peter Korn, hans trädgård i Eskilsby, Landvetter och hans bok Odling på växternas villkor som fått mig att lyckas med några odlingar.
Ett lyckat försök i sandodling blev min gulbladiga, japanska lönn Acer shirasawanum 'Aureum' syn. A. japonicum 'Aureum'.
Jag försökte får denna art att trivas ï tre olika försök men misslyckades. Den klarade inte vintrarna. Den fjärde gången beslöt jag att göra en sandbädd, i grovlek 0-8 mm. Det gick bra. Nu har den klarat av 7 år (8 kanske) i alla typer av väder. Under snörika- och barfrostvintrar. I kyliga och regniga somrar och tvåmånaderstorka med flera plusgrader och sol på dagen och flera minus på natten.
Jag har aldrig stödvattnat den utan den har fått stå och klara sig bäst den kan. Det har gått mycket bra.
Kanske ligger förklaringen i detta citat från Peters bok om odling i sand:
"Plantorna växer saktare och anpassar blad och ved efter de karga förhållanden. Den långsamma tillväxten bidrar till att växterna blir långlivade."....."Vedartade växter mognar av bättre vilket gör veden hårdare och därmed härdigare"
Jag odlar många alpina växter i sand-och grusblandning med lyckat resultat. I höst provar jag några höstljung i sand.
Strax framför, fast i en annan jordblandning sprider sig denna söta rosenglim. Andra gången på kort tid jag visar denna favoriten bland ettåringar. En riktigt älsklig växt som kan bli uppemot 40 cm hög i lite fetare jord. Här är extremt magert. Den frösår sig flitigt under hela sommaren med början av maj.
Ha det fint och tack för att du tog dig tid!
Alltid lika roligt att ha några som läser inläggen!
Sandbädd - kanske något för oss också? Vill gärna ha mycket ljung i orangerirabattens utkanter.
SvaraRaderaKram
Jahaja, det kanske är det vi ska göra, sandbädd :) Vår första solfjäderslönn dog och den vi har nu har vi i kruka och har inne på vintern. Kanske vi ska göra som du (och Peter Korn:))Tack för tipset :) Ha det gott/Monne
SvaraRaderaBehöver du aldrig ge lite extra näring när du odlar vedartade växter i sand?
SvaraRadera//Helene
Så som Peter skriver/säger så anpassar sig växten så småningom i sin växtsubstans. Jag har aldrig varken stödvattnat eller gött den med något. Förresten! Nu kommer jag ihåg att jag har faktiskt gjort det ett år: våren 2013 då risken för frosttorka var överhängande. Då vattnade jag den ett par gånger med ljummet vatten. Kanske överlevde den därför den hemska vårvintern/våren?
RaderaMinä ajattelin myös tuota lannoittamista, laitatko ruohosilppua tms.? Toisaalta puun juuret taitavat joka tapauksessa hakeutua niin syvään, että saa ravinteet ehkäpä sieltä.
SvaraRaderaEi se saa minkäänlaista lannoitusta - ei edes rohosilppuja. Se on tärkeätä että se soveltuu siihen "maaperään" jossa se kasvaa. Jos sitä vastoin kasvattaa vihanneksia ja juurikkaita hiekassa niin silloin täytyy lannoitta rohosilpuilla koska niiden täytyy kasvaa nopeasti ja ne tarvitsevat typpiä kasvaakseen rehevästi.
RaderaJag har läst Peters bok två gånger och kanske dags för en tredje gång i vinter - det finns så mycket klokskap i den boken.
SvaraRaderaAcer shirasawanum `Aureum´ har jag prövat tre gånger, det går några år och så är den borta. Blir det ett fjärde försök så skall jag pröva med sand.
Trevlig helg Anja!
Vilket härligt inlägg om trädgårdsromantikern. Sand var det här har vi ren lera så det skulle nog passa bra som motvikt. har inte testat
SvaraRaderaHa nu en fin och bra vecka
Kram Meta
Ja trädgård är verkigen en konst. Här i Wales har vi ju lite andra förutsättningar än i Sverige vad gäller temperatur, sällan snö och bara några grader minus då och då.
SvaraRaderaHa en fin ny vecka!