Trädgårdsstress?
Det skrivs mycket om trädgårdsarbetets hälsosamma effekter. Vi lever längre, sägs det. Mår bättre. Har bättre allmänhälsa. Det finns till och med de som hävdar att vi är trevligare än alla andra.
Jag måste vara det bekräftande undantaget. Min rörelseapparat är rätt kass på grund av alldeles för hårt arbete i trädgården under ett par decennier. Och jag är då inte alls trevligare än någon annan. Tvärtom, skulle jag vilja hävda. Jag är nog rätt "egen"...
Att vara en brutal realist, är att erkänna att ens fantastiska paradis har krävt sitt pris. Jag är inte friskare än de som inte håller på med trädgården. Jag mår nog inte heller så mycket bättre. Livet har sin svackor - med eller utan trädgård.
Kände häromdagen hur en tärande stress smög i mitt huvud när jag ser att växthuset är fortfarande ur bruk. Alla plantor som står och väntar på att få komma in i växthusvärmen. En förklaring till dessa omständigheter är som vanligt - vädret. Ogräsen som jag redan har rensat ett par gånger grönskar "som aldrig förr",tack vare -vädret!
Det går inte att tvätta växthus i gassande sol. Inte heller när temperaturen är under tvåsiffrigt. Så har vi haft det i princip hela maj och även nu, under juni. Men äntligen fick vi varmt och mulet! Nu får tomaterna, gurkorna och annat flytta in. Pust! Den stressen är avklarad äntligen. Så här sen har jag aldrig varit med växthuset. Senast första maj har inflyttningen varit.
Fortfarande är det häckar som ska klippas. Gångar rensas. Sommarblommor planteras. Kanter klippas. Stress och många fysiska förhinder att besegras. Mycket att göra och jobben i trädgården tar aldrig slut. Har man avklarat en ände får man börja om där två veckor senare igen...Du som läser detta undra kanske varför jag inte tar det lite "iizi"och låter ogräset frodas? Tyvärr är det så att låter man trädgården förfalla en sommar så kräver nästa säsong ännu mer...och naturen, den hånler och tar för sig.
Hälsosamt? Vete sjutton! Men, om jag skulle få välja en gång till att slita ut kroppen i egen trädgård skulle jag antagligen svara: -JA! Hellre slita i trädgården än på "golfbanan"...;-)
För uppriktigt. Finns det något underbarare än strosa en tidig, krispig morgon i soldiset och se ens händers arbete blomstra? Hälsosamt? JA!
Kanske finns det en uns sanning i trädgårdens lovsång? Jag vet ju inte om alternativen...
En backnejlika tar sats
Rododendron som blommar ännu
Koreagranen har bjudit ett hem åt mindre korsnäbb i vår/försommar. kanske återvänder de för maten till vintern?
Det är fredag och andra trädgårdsbloggare lämnar sina bidrag, liksom jag, i trädgårdsportalen
TrädgårdsFägring!
En fin helg önskar jag Er Alla!
Anja
Det lyder besværligt med din fysiske nedslidning, og jeg må også give dig ret i at haven kan give stress. Det er ikke populært at sige det nu for tiden, hvor haver betragtes som en god behandling af alverdens lidelser, men det er et problem alligevel.
SvaraRaderaNavnlig her på denne årstid hvor vi slet ikke kan følge med. Den smukke have kræver sit!
Men der er jo heldigvis den fine gevinst at vi kan gå ud i haven og se den, mærke den og nyde den i al sin skønhed. Det foretrækker jeg også fremfor golftræning og alt muligt andet.
Dejlige billeder fra din skønne have!
God weekend fra Ulla
Hej Anja!
SvaraRaderaFörsökte komma in och kommentera hos dig igår, men kom inte in i bloggen överhuvudtaget. Men nu tycks det fungera igen. Vacker pion och allt annat som blommar och fantastiska kottar på Koreagranen. I år kom jag tidigt igång med trädgårdssysslorna, men sen blev det en paus med ryggont. Känner att jag inte är riktigt ikapp ännu, men tar det lite i taget. Hoppas du kan njuta av din fina trädgård och se allt ni åstadkommit.
Ha det bra /Marika
Hej Anja!
SvaraRaderaIntressant ämne du tar upp, ja, det sägs ju så att trädgård är så bra för stressade nutidsmänniskor. Jag har nog aldrig riktigt förstått vad som avses. Bilder som visas i sammanhanget är ofta en mycket välklädd dam i snygg sommarhatt som går med en korg på armen och plockar lite förstrött bland växterna. Så ser i alla fall inte min vardag
ut. Vår och försommar är det tungt och smutsigt arbete och det gör ont i varje liten del av kroppen. Trädgården väntar inte tills jag hinner, orkar eller har lust. Precis som du skriver så går det inte att strunta i vissa saker, det blir så mycket värre att inte göra det som krävs.
Men ändå håller vi på - jag tror på nyttan av att röra sig men vi blir äldre, det går inte så fort längre och vissa rörelser är smärtsamma, så är det bara. Själv har jag inte kunnat gå rak i ryggen på fem månader sedan jag skadade mig i vintras med snöskottningen. Troligen ådrog jag mig ett diskbrock men äntligen, den senaste veckan har smärtorna avtagit, har fått hjälp av en kiropraktor.
Trots allt - vi älskar våra trädgårdar!
Kram!
Det är mycket man kan bli stressad av och så olika saker.
SvaraRaderaOfta är det nog att man sätter för höga mål för vad man klarar av. Det är ingen annan som sätter målen, utan en själv. Jag försöker att varva ner och tänk att allt jag gör gör jag för att jag vill det, inget tvång. Det ha funnits tillräckligt med tvång i det yngre livet. Men måste erkänna att det inte alltid funkar.Gäller att tänka om, svårt.
Lycka till och hoppas du kan ta det lite lugnt emellan.
Glad midsommar!
Anja - du kanske är undantaget men det hela är väl statistik eller vandringssägner. Hur ska man kunna belägga vad du eller jag hade haft för kropp eller smärtor om vi inte haft trädgård? Tycker det är kul att trädgårdsarbete ändå omges av en positiv anda med avseende på hälsa. Vi gillar ju trädgårdsarbetet ändå, vad som än sägs. Svårt göra sig av med det beroendet, även om kroppen inte riktigt vill.
SvaraRaderaHa det fint
Helene