tisdag 1 oktober 2019




                                En välbehövlig bloggpaus
          enda in i oktober
Jag kan ju inte påstå att just mina inlägg bland trädgårdsbloggar lämnar några större spår i trädgårdsvärlden. Men, när en person - som jag mycket väl känner igen på utseendet - utropar när hon ser mig: - Är det Anja?! Varför har du slutat blogga...? Då inser jag att långt ifrån alla lämnar kommentarer, men läser/tittar och uppenbarligen återkommer...
Ja, det gör djupt intryck på mig. 
Och snälla, söta rara Du! Jag kommer inte ihåg just nu vad du heter, men glömde säga till dig att så klart kommer jag ihåg dig.
Ja, detta hände i söndags då jag gjorde min årliga insats för Botaniskas Vänner och delade ut beställda lökar för medlemmar. Stundtals kan det vara lite stressigt även om de lugna stunderna är fler. 
Som sagt, nu är vi inne i oktober. Naturens och trädgårdens stora grand finale för året har börjat och i år verkar färgerna lysa starkare än någonsin - eller så har jag bara glömt hur de lyste året innan...;-)
Två års sommartorka har har skördat sina offer i trädgården. Mina höstgentianor har reducerats till ett par stycken. Jag hade en rätt stor matta av dem. Ändå var bergets växter högprioriterade i sommarens bevattningsinsatser. Alla Meconopsis verkar försvunna. Jag hade "hur många som helst" av den vanliga M. baileyi - inte en enda i somras...
Kanske har den här typen av förluster påverkat mitt bloggande. Jag tycker inte om att vara negativ egentligen, men det är lite svårt att upprätthålla entusiasmen när trädgården ändrar karaktär åt det artfattigare hållet...
OK, gott folk! Det kommer fler inlägg. Min ambition är en i veckan.
(Har inte listat ut hur jag kan lägga ut stora bilder med en gång. De blir bara 2/3 bilder om jag publicerar dem med "extra stor". Helt klart är det roligare att titta på stora bilder istället för små. Vill du, så kan du klicka på bilderna och då blir de roligare att se.
Japansk skenkamelia, Stewartia pseudocamellia, levererar -som vanligt. I år, efter stormar, lite glest mellan bladen.Har för mig att denna bilden liknar de från förra åren. Jag borde försöka ta den från något annat håll....typ...;-)

Höstsilverax, Actaea silmplex 'Pink Spike'

"Fondtapet" på plank av vildvin. Sorten okänd.

Färgchock tillsammans. En liten japansk dvärglönn och palettblad.
Bougainvillea ar blommat sedan juni.

En pelargon som stått ute fick flytta in med denna fina blomning.

            Önskar Alla en trevlig vecka!
                       Anja
                                    Se flera inlägg i TrädgårdsFägring

24 kommentarer:

Lena sa...

Åh vilka vackra höstfärger!

Glädjekällans Trädgårdsblogg sa...

Anja!
Roligt att du är tillbaka tycker jag som hör ju till dem som läser och njuter men sällan kommenterar.
Var på botan idag med Sophie. Hon hämtade ut lökar och jag hoppades få se dig, men inte.
Ha det gott!
Birgitta

Veronica sa...

Har du inte haft frost? Eller var du smart och skyddade palettbladen?
Jag gjorde allt för att skydda dahliorna mot första frosten men glömde palettbladen så de blev helt svarta :(
Nu är det historia men jag är glad att inte din blogg är historia <3

Kram fina du!

Ulla sa...

Godt at se din blog igen! Jeg blev også lidt nedtrykt da denne sommer blev tør som sidste år, men nu har vi heldigvis fået regn, og så kommer livsmodet tilbage. Ja, også i haven! - og på bloggen!

Hilsner fra Ulla

Anjas Hill sa...

Nej men så synd att vi missade varann! Jag var där i söndags.

Anjas Hill sa...

Lyckligtvis ingen frost ännu. Mina palettblad är så stora att frosten får ta dem när det är så dags.
Nej. Jag har visst svårt att slita mig från bloggen -i all synnerhet när någon rent spontant (som damen i Botaniska) uttrycker så himla rart att hon saknade mina inlägg. Kram själv, fina Du!

Anjas Hill sa...

Tack, snälla! Ja, inspiration från trädgården blir aldrig fel om man vill skriva om densamma ;-)!

Maribel sa...

Hej Anja!
Vad kul att se dina inlägg igen. Riktigt färgglatt hos dig, visst är det fint på hösten. Blir riktigt förtjust i din vackra Dvärglönn. Idag är det en gråmulen dag med regn i luften.
Ha det bra /Marika

Anonym sa...

Hej igen Anja!
Roligt att du tar upp din blogg igen, och jag är glad om jag i någon mån har inspirerat dig. Du har alltid så fina bilder på lite ovanliga och speciella växter.
Hälsningar från GunillaS (som träffade dig i söndags vid lökutlämningen)

Gunilla Teckenberg sa...

Hej Anja!

Det var då roligt att du är tillbaka! Sedan får jag nog instämma med dig att det tär på entusiasmen när så mycket växter försvinner eller förlorar sin karaktär pga torka. Jag känner ofta numera en hopplöshet med trädgården och lusten att plantera nytt har nästan försvunnit. Höstgentianorna som jag haft mängder med olika namnsorter av är bara spillror kvar. De har varit mina höstfavoriter och vad gäller Meconopsis så är det samma här, alla är borta.

Din Stewartia är jättefin, jag tycker det är ett av de vackraste och mest odlingsvärda träd vid våra breddgrader.

Ha det så gott och fortsätt att blogga!

Kram!

Anjas Hill sa...

Ja Marika, det är bra att låta "själen komma ikapp":-)
Jag njuter av höstens soliga dagar.

Anjas Hill sa...

Javisst är det vackert nu!

Anjas Hill sa...

Har man, som jag, bloggat länge så känns det lite tomt att inte skriva om trädgården.
På tal om Meconopsis hade jag många av egendrivna/sådda, speciell variant av arten horridula. En försökte titta upp men tröttnade på värmen, Bevattningen var inte nog.
Vi tycks bara ha två slags sommarväder: torka och mycket regn. Torkan byttes mot ihärdigt regnande andra veckan augusti som pågick månaden ut och även det mesta av september regnade bort.
Ja, skenkamelian är fin. Den tycks ha hamnat riktigt rätt i min trädgård.

Susie på Stjärnarve... sa...

Jag har bara väntat på att du skulle börja blogga igen!Håller med om att det är extremt tråkigt när trädgården förändras till en tråkigare sådan med färre arter. Men då brukar min gubbe trösta mig och säga; "Har du tittat hur det ser ut i andras trädgårdar!?" Och då menar han förstås hos vanligt folk, alltså dom som inte är ett dugg trädgårdsintresserade. Deras brukar mest bestå av en misskött gräsmatta och några trista vanliga buskar. Hade dom nåt träd på tomten när dom flyttade dit så brukar det också vara kvar - och då är det inga roliga sorter precis! När vi är ute och åker brukar jag försöka glo in i trädgårdar vi åker förbi - sen kommer man hem och tycker man har det otroligt fint!! Eller hur..... *fniss*

Veronica sa...

Svarar på din fråga här om gångarna: Jag vill inte ha en riktig hårdlagd yta som stenplattor och inte heller grus som rullar runt. Gräset var katastrof och blir på norrsidan av huset bara lera. Därav trampstenarna som vi har haft där. Sen var vi en sväng i Sundsvall hos Charlotte Garden Flow i somras som gjort stenmjölsgångar och då kändes det helt rätt. Fördelen är att, eftersom man "paddar" det så det blir hårt, så blir det en fast mark att gå på men ändå grus så vattnet rinner undan.

Jag kommer till Göteborg i slutet av januari :) Träffas gärna <3

Anjas Hill sa...

Tack Veronica! Jag tror att man har stenmjölsgångar bl.a. i Botaniskas örtagård. De blir, precis som du säger, behagliga att gå på men ändå en lättskött yta.
Om jag lever och står på "bena" är du så klart välkommen <3 !

Anjas Hill sa...

Heejj GUNILLA!
Ja, det betydde mycket!
Nu sitter det - namnet! Tack snälla för din support av min blogg. Trötta jag blev riktigt pigg då i söndags av dina uppmuntrande ord. Jätteroligt att du "hör" av dig med en kommentar!
Ha det jättegott!

Anjas Hill sa...


Vad roligt att "se" dig här Susie :-)
Ja men visst kan man se på saken på det viset också, Susie ;-)!
Men, jag tänker inte riktigt så, utan har man drivit fram några arter som kan betecknas som rariteter, och de verkar ha trivts, och de tynar bort helt plötsligt, känns det som en sorg i hjärtat. Jag tillhör den där sentimentala sorten som får en "relation" till växterna, om du hajar hur jag menar...

Carina sa...

Härligt att läsa ett inlägg från dig :) Och synd att jag hämtade mina lökar på fredagen ;) Å andra sidan är jag nöjd för jag fick planterat dem och en del till lördag eftermiddag, det känns väldigt skönt.

Visst är det tråkigt när mångfalden i trädgården går åt 'fel håll'. Jag har klarat torkan ganska bra men sorkarna...

Ha det gott! Carina

Gunilla i Ekeby sa...

Vad glad jag blev över att se ett inlägg från dig igen, Anja. Jag brukar alltid läsa men vet att jag är dålig på att skriva kommenterar.
Ännu har höstfärgerna inte riktigt kommit igång här så jag njuter av bilderna från din trädgård så länge.
Trevlig helg./ Gunilla

Anjas Hill sa...

Det är otroligt hur sällan jag träffar på någon jag känner vid lökhämtningen. Ändå kan jag se i pärmen att där finns många namn som jag känner igen.
Torkan härjar som värst på mitt berg med de små växterna som inte tycker om "medlehavsvärme".
Kulatt du fick lökarna i jorden. Nu är det bara att vänta några månader...

Anjas Hill sa...

Så överraskad jag blir av denna varma mottagning.
Tidigt i morse hade vi -0,3 grader...den första frosten i höst. Tack för dina trevliga ord!

Trädgård i Torslanda sa...

Det är nog så Anja att den anonyma massan är ganska stor. Det ser man på statistiken för bloggen (jag ser det på min). En helt fantastisk bougainvillea. Det är verkligen en färgklick under lång tid. Ska prova den.
Ha det fint
Helene

Anjas Hill sa...

Jo, men visst är det så. Jag kollar också på statistiken då och då (i alla synnerhet när kommentarerna är under 5...;.)!)
Men, den hos mig, så otroligt omoderna och osexiga "egenskapen" klen självkänsla, gör att jag drar per automatik slutsatsen att jag skriver så ointressant att man bara orkar inte bry sig...typ ;-), och därför får jag inte kommentarer. Nåja.
Bougainvillean har fått flytta in. Den får vara inne så länge den är fin. Ska bli spännande att se hur länge den blommar och trivs inne.

Skicka en kommentar