onsdag 6 november 2019


                           

        Olivträden är ute än

Nu är november här. Årets "längsta" månad på den tiden jag slet med lönejobb. Numera går tiden så fort att även november är en kort månad.
Trädgården är inte riktigt så grå som den brukar så här dags. Headerbilden är tagen mot slutet av oktober och ser inte riktigt så färggrann ut idag som på bilden. Men nu behövs färg för boosting av sinnesstämningen så att oktoberbilden får leka november hos mig. 
Olivträden är ute än och får vara det så länge det inte blir en sammanhållen kall period. Några frostnätter klarar de ute om dagen blir på plussidan. 
Jag tycker om alla mina medelhavsväxter. När jag tänker efter så har nästan varje kruka en story som gör att man blir lite känslomässigt bunden till var och en. Jag är också en en personlighetstyp som är s.k. högsensitiv, vilket kan betyda att jag tar djupare och hårdare på sådant som andra ser en mer nyktert på. Jag vet några som har tröttnat på sina och låter frosten göra grovjobbet så att de blir lättare att slänga sedan... 
Jag har två lite större olivträd. Det första fick jag för ett antal år sedan av maken som present på internationella kvinnodagen.Den borde vara betydligt större, tycker jag, men har kanske inte fått den optimala vården. Det andra olivträdet är "dottern" till det första och faktiskt kraftigare trots samma, rätt nonchalanta vård av mig... Jag tog sticklingar av moderplantan, mot alla rekommendationer. Jag använde rotningsmedel och i övrigt ungefär så som man gör med en rossticklingar. 
Trädgården håller på att gå i vila.Fler och fler träd och buskar tappar bladen och lägger sig som en matta över mullen och gräset.
Fågelaktiviteterna är på topp - fröerna går som smör i solen. 
Just nu känns det inget gott att vara ute. Har haft en långvarig, jobbig hosta - dock slapp jag äntligen lunginflammation - vilket jag har brukat få de sista tio åren. Ibland flera gånger på året. Men lite "grädde på moset" blev det med borrelia....
Har tagit in bougainvillean och oleandern in i vardagsrummet. Får se hur det går


Krukrosorna får stanna ute hela vintern. Jag ställer dem  
under takutsprång...Det har gått bra i två vintrar. 


                                                                          "Dotterolivträdet"


Eukalyptusviden har många blad kvar


Så länge vi inte har snö, piggar det städsegröna upp.

Daggaster sträcker sina rödbruna grenar uppemot 180 cm i luften och klarar lite frost. 


Dessa blad vill jag ha mer av. De tillhör förstås höstcyklamen Cyclamen coum. Den har blommat hela hösten med vita blommor.


Men ojdå! Ännu en omgång detta år! Otroligt. Tar nog in den så att blomningen inte fryser bort. Den här har kanske hamnat väldigt rätt: Oftast bortglömd i en kruka. Vatten bara godtyckligt när "trädgårdsmästaren" har lust eller kommer ihåg:-)
Har tappat räkningen hur många gånger denna trädgårdsaurikel, Primula x pubescens har blommat i år. Plockade in även denna lilla krukan igår p.g.a. hot om -6 grader i natt.

Inte finns det särskilt mycket att berätta om från trädgården just nu. Det är mörkt och kallt ute så att inomhus"trädgården" får skänka lite grönska och blomning.

Ha det gott!
Tack för titten!
Ta en titt även hos andra trädgårdbloggare i vår portal

Anja
Gunilla Teckenberg sa...

Hej Anja!
Men du har ju berättat hur mycket som helst om trädgården, du har ett väl utvecklat sinne för detaljer så du brukar alltid ha något att berätta. Bara fortsätt!

Jag bär på samma känslomässiga relationer till växterna som du gör, egentligen omfattar det allt levande. Jag köper allt färre sommarblommor numera och jag klarar inte av att lämna växter ute för att kylan skall ta död på dem. Har dåligt med goda övervintringsplatser så då avstår jag numera
att köpa den typen av växter. Har haft dessa konflikter med mig själv ett flertal gånger och det är inte trevligt.

Och ja, november månad måste ha förändrat sin karaktär för numera går den med rasande fart.

Kram!

Carina sa...

Calliope var en fantastisk sak och okänd för mig. Men den ska helt klart leta efter för jag tycker om att ha färger även så här års. Mitt olivträd står också ute fortfarande. I veckan tog jag in kameliorna men det är egentligen samma sak med dem. Lite frost fungerar så länge det går över noll på dagen.

Relationer till växter har jag helt klart men ibland kan jag få en släng av låt naturen ta sin tribut men då mest för jag inte orkar. Är inte så förtjust i slit och släng.

Ha en fin helg! Carina

Skicka en kommentar