Trädgårdsminne
Mitt första möte med trädgården
Bilden är tagen exakt, på dagen, för 20 år sedan. Nyinflyttad för en månad innan och så förväntansfull inför en tomt som jag skulle omvandla till en trädgård.
Den här delen var den svåraste av hela tomten. Tom yta med grusplan som varit parkering åt två bilar.
Hade svårt att få någon "feeling" här. När något inte "talar" till en är det svårt att skapa visioner. Platsen blir som en tom yta utan vare sig charm eller "själ". Sakta har den tomma ytan blivit till min Krukträdgård. Det tog ca 16 år att få till det i dagens uttryck.
Numera tycker jag att den har både charm och "själ" även om det är lite stökigt så här års. Vi har precis blivit av med en decimeter snö. Men, jag tycker idag jättemycket om den svårtämjda delen av trädgården. Vi förstår varandra numera ;-)!
Ingen drömkåk eller drömtomt precis ;-))! Sådant lägger man inte riktigt märke till när man är förälskad. Ja, det faktum att detta nu var vårt, gjorde detta ocharmiga stället till något extra ,-))! Vårt hus är ingen drömkåk nu heller men helt ok ;-)!
Krukträdgården försöker jag få till ett galleri av blickfång. Långt kvar, men det gör inget, det är ju så roligt att hålla på!
Just idag skiner solen från en klarblå himmel och jag ser att mina fönster har varit bortglömda länge som putsningsobjekt ;-) Men, det är smått fint att fota genom ett grumligt fönster! Inga reflexer som stör ;-) I eftermiddag får jag nog göra något åt saken, för uppriktigt sagd så finns det inget som får ett hem att se smutsigt ut som fönster som inte ha blivit pustade på rätt länge. Särskilt vid klart väder.
Fler trägårdsminnen hittar du på
ps
Det känns som om dagens tema skulle trigga igång trädgårdsminnen som lätt skulle kunna bli en liten bok. Många trädgårdsminnen handlar om möten med andra fina människor och deras trädgårdar. Ett trevligt ämne!
ds