Oväntat varmt,
får jag konstatera. Ingen direkt fantasifull reflektion, men nog känns värmen även under solhatten. Nej, jag klagar inte - tar det bara väääldigt lugnt ;-). Det är ju faktiskt alldeles underbart att de kalla vindarna har mojnat himlen lyser sommarblå.

Oväntat var också rododendronblomningen på min krukodlade. Den började blomma mot slutet av mars. Sedan kom åter "vintern" med framför allt kyla i våra breddgrader. Knopparna dog och blomningen avstannade. Men, det bildades nya knoppar och nu är blomningen i full gång i en andra omgång! Sannerligen en oväntad blomning.

Så här ser blomningen ut i kväll

Den här bilden publicerade jag den 29 mars

 Primula gemmifera behagar behaga... ;-) 

Mitt ogräs så här års

Oväntat är veckans tema i Blommig fredag. Se efter andras tolkningar  HÄR 

   Ha en trevlig helg!

                                           
                                           Det är vackert
              när berget blommar
Att återse blomningen på berget är bland det mest roliga jag vet i min trädgård. Berget har en alldeles särskild plats i mitt hjärta. Här samsas kineser, amerikanare, nyzeeländare, iranier, européer, japaner m.fl. "utan problem" ;-). De eventuella problemen står jag själv för i mitt oförstånd eller okunskap om vad mina invandrare behöver.

          Det blåaste blå just nu är alpgentianen

En skir kombo med Wulfenia carinthiaca (saknar svenskt namn), rosenbräckor av olika slag och keiskei-alpros.

En fransig, krispig klocka med städsegröna, blanka blad. Arten härstammar från Japan

                 Ett treblad som många beundrar.

En lite rolig undervegetationsväxt från min rododendronlund är hjortblad. 

Här har jag min just nu mest spännande växt som klarat tre vintar och verkar må prima. Har inget svenskt namn för denna tuvbildande klematis, men den är en  halvbuske som blir ca 5-15 centimeter hög.
Den får blå klockformade blommor - om man har tur :-)Vill så gärna se de där blommorna i mitt exemplar :-)

I övrigt händer det så mycket i trädgården att det går inte att hålla jämna steg med allt. 

                            Ha det gott :-)!

                               
                    Dags för månadens bild -                    igen!
Jo. Det var bättre förr. Förr var en månad en händelserik och lång tid. Man hann med väldigt mycket. Nu är det precis tvärtom! Vem har tagit bort halva tiden ;-)? Varför hinner jag så lite på en månad? Det måste vara politikers fel ;-) De har nog smygförkortat tiden ..😕...eller?
Nåja. Jag försöker vara rolig. Så klart har det med min egen tidsuppfattning att göra. Men, det känns precis så som jag beskriver ovan.
Ute har det dock hänt mycket från förra månadens bild och till idag. Sommaren kom kvickt och helt plötsligt är även nätterna milda och fina.

           Denna bild får representera månadens bild för maj.
Fler månadens bilder hittar du i Blommig fredag

                  Ha en fin helg och tack för titten!

Några ord till Eva som aldrig kommer att läsa dessa rader

Eva
Det känns jättetungt att ta farväl av Dig idag, denna blomstrande försommardag, då tanken går mer till allt levande än till döden. 
Du var för Anders och mig Livet och sommaren personifierad. Frasvåfflor med grädde och sylt kunde du trolla fram bara så där när vi dök upp utan förvarning, i ditt underbara lilla sommarnäste på Slottskogskolonin.
Du imponerade stort på mig med din allmänbildning, din kreativitet och din höga sociala kompetens. Vi saknar så att få komma och se dina projekt i den fina trädgården du hade med blommande fruktträd och magnolior.
Nej, Livet handlar inte om rättvisa. Livet handlar om Livet, som drabbar oss olika. På gott och ont.
Jag hoppas Eva att du nu har kommit till en annan trädgård där sjukdomar är okända och där du får blomstra med din fantastiska personlighet!
                     En sista kram!

            Äntligen!
Lagom värme. Sol då och då. Lite fint regn. Vindstilla. Till och med natten är hyfsat mild. Gräset växer så det knakar. Rabatterna exploderar i bladutspring och blomknoppar.
Det är fint att vara ute. 
Nu ska däremot "allt" hända på kort tid. Jag sa ju i ett tidigare inlägg att jag stressar inte. Det var då det...Man vill att det ska vara fint. Att våren och försommaren ska förstå att de är så hjärtinnerliga och kära medlemmar av trädgården. Att jag anstränger mig för att de ska få glänsa i rabatt och krukor. Växterna är ju deras uttryck. Grönskan och blomningen ger sig hän åt vårens och försommarens viktiga händelse: Fotosyntesen, en av de grundläggande förutsättningarna för själva Livet!

                    

Rosenkudde är det svenska namnet på den här solälskande stenpartiväxten. Nu ska jag hitta en bra och varm plats åt greken:-)

Va? Ska den här "fotosyntesa" med "pinky" blad? De blir gröna under sommaren också.

Jag har svårt att hänga med i svängarna. Det var ju vinter nyss???

Aldrig tidigare har denna blommat med en enda blomma så här dags???!!

Nu börjar de taggiga bergvallmon (Meconopsis zhongdianensis)

blomma i våningar. Sniglarna är lika förtjusta i dem som jag...grrr!

För pyttekrukor och/eller vas

Nu ska även Krukträdgården få sig en välbehövlig "make over". 

Tack för titten och ha det super!

                            Ingen växtexplosion,

  men det händer hela tiden något litet, nytt i rabatterna.

Det är nästan mer njutbart med denna makliga växttakt. Ögonen har lättare att vänja sig vid årstidens grönskaliga skiftningar. Våra väderproblem har också varit måttligt irriterande jämfört med många andra som fått snö och rysligt kalla nätter.

Jag blir så glad när "lilla 'Oban' " börjar dansa i sina hallonröda kjolar och som danskavaljer har hon furirhjärtat med grå kostym och grårosaröd kravatt.

Försiktigt tittat blad och knoppar upp en efter en och många bladutspring är så vackra precis så som de är just nu.

Japanska lönnar har hunnit en bit-dock inte helt utslagna än.  

Vildtulpan, Tulipa sylvestris, kan vara en tråkig bekantskap om den bara breder ut sig utan att blomma. Själv har har fått en blomvillig klon via Botaniskas Vänner. Och, jag måste tillstå, att något så fulländat vackert i form och färg redan på knoppstadiet har jag svårt att hitta bland tulpaner. Jag älskar den här rena formen och färgen som inte är "vulgogul" utan ett skimmer av det vi kallar färgen gul.

En dvärghybrid, ca en decimeter över jordytan.

Kavaljeren bugar artigast till dans

De ljusgula knopparna tillhör Rhododendron 'Wren'

Va? Vågar man tro att det börjar våras på riktigt?

Bäst att skynda långsamt

Jag är vild och vacker!

 Ormhasseln och stjärnmagnolian glor ogenerat in i mitt sovrum...,-)

Hur har andra med sina rabatter? Händer det något nytt där? 

Ta en titt i Blommig fredag!

           Status quo
                                               eller
              Från Anjas Hill intet nytt
Att det inte händer egentligen något alls dessa dagar i trädgården är inte så konstigt med tanke på att natt efter natt smyger temperaturen nära nollstrecket.
Men, allt har två sidor. Till de bra, för min del, tillhör att trädgårdens skadedjur håller låg profil. Har inte sett ännu en enda liljebagge och endast en natt fick jag napp på både den spanska skogssnigeln och snäckor. Även vårens blomning håller i sig.
Annars är utvecklingen nästan stillastående och lusten att fotografera är minimal. Växthuset agerar skydds-och arbetsrum för känsliga växter istället för det sommaruterum det brukar vara så dags på året.
Mitt showbord ser tragisk ut. Växter från mars finns kvar i rätt uselt skick och något nytt är det ingen mening att göra ännu.
Men, det är ingen mening med att klaga. Vädret rår vi inte på och det är rätt skönt att sitta i det röriga växthuset och skola om växter. Så fort solen visar sig det minsta, vilket den gör varje dag - lite i varje fall - är det riktigt varmt och gott där. De mulna, regniga och blåsiga stunderna har jag värmefläkt på så att det går ingen nöd på varken de inneboende växterna eller mig.
Tomaterna tar sig bra och jag har till och med en gurka att skörda snart. 
Hade riktigt mysigt besök häromdagen av en god trädgårdsvän, Veronica, som fick jag en riktigt efterlängtad växt av nämligen rödkvanne, 
Angeliga gigas. Den skolade jag om omedelbums och hoppas nu att den växer fort som sjutton! Även annat smått och gott kom Veronica med, som jag har skolat om.
Tja. Nu gäller det att hålla tummarna för med vår- eller försommarlikt väder. Jag vill ju så gärna få växthuset i säsongsordning.

Nu behöver jag en vänskaplig dunk i ryggen och få höra att det blir bra vilken vecka som helst ;-))!

                                Ha det gott!

                                       Ingen stress?!?
Vad har hänt med mig? Känner ingen stress inför odlingssäsongen trots att mycket är ogjort fortfarande.
Tidigare om åren har jag känt en nästan smått hysterisk stress och oro över att trädgården inte har varit tillräckligt iordninggjord till i mitten av maj eller något speciellt datum. 
Nu ger jag blanka fan i det. Jag gör saker i mitt sakta mak (numera). Sitter under "korkeken" och sniffar på blommor och den krispiga vårluften. Njuuuter! Halvfärdigt - men vad gör det när ögonen bara dras till de taggiga bervallmon, blommande Primula eller svävande sockblommor som ser helt perfekta ut i sin miljö.. För att inte tala om vitsippan 'Blue Eyes' som fått en helt underbar rosa skiftning på grund av nattkylan, skulle jag tro. Om jag börjar oroa mig redan nu för trädgårdens helhetsintryck då missar jag alla godbitar som vill bli sedda trots sin litenhet.
Jag är egentligen sån där typ som är väldigt mån om att allt ska vara så fint som möjligt. En lite perfektionisticerad* jäkel som inte tycker om slarv. Men, allteftersom åren går börjar vassa kanter slipas bort och man blir mer tolerant både mot mig själv och andra. Rätt skönt, faktiskt. 
Inget ger mig mer i växtvärlden än när jag får stanna upp och betrakta, fundera, dofta och säga till mig själv: Allt detta har jag gjort alldeles själv. Ingen kan ta ifrån mig det oavsett om jag hunnit bli klar med allt städ, pynt och annat som gör trädgården attraktiv i sin helhet....
Kanske har trädgården lärt mig att oroa mig mindre för onödigheter och ta tillvara och se det som är värt att ses...;-)

Förra sommaren hade jag 20 egensådda plantor av denna taggiga bergvallnmo .

Efter en  torr och varm försommar dog hälften....;-( 

Räddade 10 i källaren under lysrör och svalka. Idag 6 livskraftiga plantor varav två med blomknoppar. Kan inte skryta över en alltför stor odlingskicklighet så att dessa 6 plantor är jag barnsligt förtjust i och mycket rädd om. Har flera olika arter av Meconopsis på G. i såkrukor. Får se om det blir något av dem. Klarar jag några av dem kommer jag nog att skryta istället över min odlingskicklighet - i annat fall håller jag tyst...,-)

 Rosa sandviolen har blivit något av en plåga. Den är fin till utseendet men VILKA! rötter. 
Måste försöka rensa bort några som växer helt fel. Andra som inte stör annan vegetation får vara kvar. Lite av min trädgårdsfilosofi: Jag gillar det tuktade och det vilda i ett harmoniskt samspel.

Armenisk majviva - en späd tuffing med fin farina på blad och stjälkar.

Min lilla söta  Göteborgsviva  'Johanna' -alltid lika blomvillig

Vitsippa, Anemone nemorosa 'Blue Eyes'  i morse...

...och i förrgår.

Blekgul sockblomma

   Röd sockblomma. Tålig med vacker höstfärg på bladen. Fin marktäckare för lunden eller som här i en  rabattkant.

   Ha en fin dag!Tack för titten också!