Man är den man är...?
Vet inte varför, men trots att vi har stor altan med bord och stolar så dras jag aldrig åt det hållet. Vi sitter där bara när vi har gäster och ibland, vilket är mycket sällan, om vi vill sola benen lite ;-). Gillar inte att steka mig i solen, men ibland får jag ett ryck och tänker att benen skulle bli snyggare med lite färg...
;-) "Man" är väl fåfäng...men resultatet visar att de där fem minuterna räckte visst inte..;-)
Däremot dras jag som fjärilen till blommor till min Krukträdgård. 
Där sitter jag gärna i min lilla trädgårdssoffa för två: katten och mig, en soffa som egentligen är mer dekorativ än bekväm...Sitter och  betraktar mina arrangemang, filosoferar, pratar med katten 😂,grillar på kvällarna, äter, lyssnar på fågelkvitter, ser alla lågt flygande småfåglar och förbereder mig mentalt för kommande samtal med maken. Samtal som alltid handalr om politik eller världsläget totalt - väldigt lite om trädgård... Från klimat till "vad Trump har hittat på idag" ventilerar maken hellre än trädgårdsprojekt:-).
Sitter och betraktar oväsentligheter, småsaker som jag ibland måste rätta till...onödigheter som stör mitt öga just ett visst ögonblick. Undrar ibland varför jag är kroppad så? Det hade jag inte medvetandegjort när jag började anlägga trädgården. Det är något som har kommit mer och mer och som uttrycker mej som person.
Gjorde faktiskt en personlighetstest på nätet. Många frågor att svara på och jag försökte vara så uppriktig jag bara kunde. - Du är personlighetstyp protagonist ?! blev svaret. Läste på vad det innebär och kom fram till att förvånansvärt mycket stämde. Men inte får jag ihop det med min detaljnördighet.  
Gjorde samma test på maken som hade en chefs egenskaper! Inte undra på att det slår ibland gnistor mellan chefen och huvudrollsinnehavaren ;-)!

Hursomhelst. Jag trivs med min "roll" i hop med Krukträdgården. Kanske matchar den mitt grandiosa jag? Vi har liksom hittat varandra och spelar olika "pjäser" beroende på humöret och vädret. Att "föreställningarna" är oftast utan publik gör mig bara mer modig :-)! Ett visste jag dock före personlighetstestet: Jag är inte humorbefriad ;-)!

Att jag är fixerad vid små detaljer visste jag inte förrän jag fick min Krukträdgård

Att grått var en av mina favvofärger visste jag heller inte...Undrar när jag "måste" ändra här...;-)?

Ser nästan militant ut...Va? Inte jag, inte ;-)!

Här har denna "protektionisten" sin show redan nu. Den otroliga, förförande, bedårande (nej, dofter vet jag inte hur man beskriver)doften vilar över två tredjedelar av trädgården. Föreställningen är oftast inte långvarig, men intensiv och efterlängtad varje år. 

                                       

                             Ha det gott 

och om du orkade läsa hela litanian har jag ju dessutom fått en publik ;-!

                     
                               Arla morgon i                          Krukträdgården
            
Som vanligt - numera - tog jag mig uti trädgården vid halv fem. Jag möts av fågelsång och humlesurr, men var är alla fjärilar? På marken snålt med morgondagg och några blommor plirar lite nyfiket på mig. Det blommar rätt sparsamt i perennrabatterna. Krolliljornas knoppar tvekar...har för mig att de varit på samma knoppstadiet länge...?
Ville egentligen fotografera honungsrosen som blommar, men knotteländet gjorde att jag tappade fokus och flydde till Krukträdgården. Honungsrosen som blommar samtidigt med blekta rododendron blommor, är på något sett en konstig syn. Tre veckor tidigare än vad som är brukligt. Nåja. Blomningen fortsätter ännu ett tag. Jag får försöka ta någon bild lite senare.
Jag gillar rumsligheten i min Krukträdgård. Slipper knotten och ser ändå alla stressade småfåglars maträder när de dyker genom luften. Nära naturen men samtidigt en bit ifrån plågoandarna. Höll på att kollidera med en lågt flygande "mamma" när jag hämtade tidningen i brevlådan.
Jag har några små vattenreservoarer för både fåglar och insekter häri. Några besökare har jag inte noterat, men hoppas att de ändå uppskattar vattnet och är besökta av mina flitiga trädgårdsinneboende, även om det sker utanför mitt synhåll.
Det är helt stilla i luften nu. Ännu en fantastisk morgon...men jag är ambivalent. Ska jag vara orolig eller bara njuta...?

Vatten, vatten, vatten...

Egensådda petunior i skiftande nyanser av rosa och persika.

  Som "alla" vet gillar jag pynt....Den grå färgen har för mig som finne en stark symbolvärde... 

Min underbara vidjehortensia har nästan onaturligt stora blomklasar i år. Hoppas att den trivs lika bra i rabatten som den har trivts i kruka. Av den här busken kan jag klippa blommande kvistar och ha i en vas.

                                    ...och inte bara vidjehortensia utan även luktärter …men, oj! Vasen var inte snygg till...får gå genast ut och byta ;-) (tänk vilka enorma bekymmer man kan ha ;-)!)

                                                                          Bättre?

               

            Heliotrop kan jag inte vara utan. Har Du känt på doften?                     

                  Vi är många som bloggar om trädgård!
                              Se HÄR

                                              Trädgårdsvardag
Min trädgård, mitt i vardagen, utan väntade gäster, är inte riktigt så fin som jag gärna vill göra gällande via bilder, som bara visar sådant som är i ordning. När jag går omkring och jobbar där störs jag själv egentligen inte av det osköna. Det är först när jag förevigat röran i bild som jag förstår varför jag måste lägga manken till att få saker klara innan någon får för sig att vilja tärdgårdsvandra här...;-) Det är ju inte detta jag vill att andra ska ta bilder på eller komma ihåg....;-) 
                     Idag gick jag upp klockan 4.45. Luften var frisk och lite kylig. Dofterna går inte med ord beskriva - de är bara så sanslöst otroliga - ja, ni vet ju själva. Går igenom i huvudet vad som ska bli dagens värv i trädgården. Allt går ut på att städa eller klippa häckar, vattna krukor  och växthuset. Men också att sitta och njuta av att ha trädgården. Det gör numera inte så mycket att allt är långtifrån perfekt. Man sitter liksom mitt i det levande Livet och påminns - ibland väldigt påtagligt - vad allt handlar om. Det handlar inte om min uppfattning om rättvisor. Det handlar bara om det flödet som heter Livet.

Det gäller att fokusera på det som inte stör om man ska hinna njuta av trädgården mitt i städningen

Nej. Det här vill jag inte visa egentligen för någon ;-)Nej, det här vill jag egentligen inte visa för någon....men, det kommer att bli bra - kanske redan idag :-)? 

 Som tur är syns inte röran inifrån - mindre stressande helt enkelt 

 Nu ska jag ut och göra lite nytta och inte bara sitta och "filosofera" :-)

Ha det gott och tack för att du tog dig tid.

                      

När leendet börjar stelna i början av 

                                                      juni
Värmen fortsätter och dagarna slår värmerekord efter värmerekord. Värmen är inte bara roligt och glatt. Den även dödar.  
Gillar man att ligga vid stranden på en solstol och sola är detta väder ett drömdito. Men, om man istället vill jobba i trädgården så är det ett par timmar på morgonen som är aktuella. Kvällarna är också lite svala men så fruktansvärt mycket knott. Min varmsvettiga, nakna hud i armar, ansikte och ben bjuder på kalas och jag är tvungen att rusa in. Jag kan ju klä mig i något tunt men då antastar de huvudet och då får man ha något som täcker hela huvudet från halsen till nacken -något sådant har jag inte. 
Jag är lyckligt lottad som har vatten att vattna med. Bergets känsliga växter har överlevt tack vara stödbevattning. Har ännu inte vattnat vanliga perennrabatter, och jag undrar hur länge jag vågar vänta...? Rabatterna är djupa och än så länge kan jag inte se några uppenbara torkskador. Några ser lite taniga ut, men vid full vigör i övrigt.
Har aldrig, så länge jag har bloggat, tagit så lite bilder. Det beror förstås på ljuset. Solen skiner i princip jämt och då går det inte att ta bilder. Senare på kvällen blir bildernas färger skumma vilket jag inte gillar. Jag skyller på kameran medan de som kan fota skyller på fotografen ;-)Oavsett orsaken blir det bara dåliga bilder.
Men, det är småsaker. Jag kan vara inomhus i svalkan. Äta, dricka och sova....men det kan inte små fågelungar som nu går en grym död tillmötes. Vår flora och fauna är inte skapt för dessa väderförhållanden. Jag är oerhört glad över mina barrträd, där många arter - både fåglar och insekter - hittar en boplats och svalka.
Jag skulle vilja beteckna vädret som naturkatastrof. Blåbären i skogen fick en strålande start - nu håller de på att torka bort...
Hos oss har extremväder visat sig flera gånger sedan 2013. Kan egentligen bara minnas 2014 som ett någorlunda "normalt" år med en västkusttypisk vinter, vår, sommar och höst.
Jag trivs varannan dag. Den ena dagen aktiv och njuter av vädret - den andra utslagen och orkar ingenting. 
När jag har min pigga dag är jag beredd att strypa....ja, strypa folk som vattnar sina GRÄSMATTOR och dessutom i gassande solsken 👿! 
Att vara så okänslig, obildad och hänsynslös mot vår gemensamma skatt, sötvatten, att man är beredd att ödsla med den i onödan - ja, då blir jag riktigt arg och förtvivlad. Gräsmattan dör aldrig. Den kan mista sin grönska men så fort det blir svalare eller regnar så kommer gräsmattan igen.

     

   

      Det är omöjligt att ta vettiga bilder på berget. Spansk ramonda blommar helt hysteriskt hos mig och har blivit till många bestånd under årens lopp. Här är en av dem.

Kanadensisk hönsbär är en skuggväxt för sura bäddar. Gärna direkt i ett torvblock. Mina är inte etablerade ännu och torkan är knappast drömtillvaron för dem.

I krukorna blommar det hyggligt.

Har jääättemånga av dessa och inte orkat/hunnit skola om en och en. Därför tog jag upp några taniga plantor ur sina trånga krukor och satte dem i bättre jord och i en större kruka utan att sära på dem. Tja. De visar sin tacksamhet genom att blomma :-)!

Den här är rolig, eller hur? En tofsliljeart som många tror är en orkidé.

Detta hade jag att bjuda på idag. Vill du se andras aktivitetetr i trädgården och på bloggen så ta en titt i trädgårdsbloggportalen

              

TRÄDGÅRDSFÄGRING

                                  Historisk maj

Har vaknat varje morgon till solsken, fågelsång och luften har vibrerat av förförande dofter. Enligt SMHI är denna maj den varmaste sedan mätningarna började. Menar de 1881?
Dagarna har varit varma. Det har tagit lite tid att vänja sig vid värmen - känns som sydsemester. 
Men nu, nu vill jag bara att det fortsätter. Det känns så obeskrivligt att få äntligen uppleva sol. Som ni kanske kommer ihåg så regnade förra sommaren bort för mig.

Visst. Det är torrt och man måste vattna. Än så länge har jag inte vattnat perennrabatter men krukor och bergsplanteringar måste vattnas så att alla småväxter får sin dos av fukt. Jag kan unna mig att njuta av solen och medförande torkan tack vare vår badsjö som även förser mig med bevattningsvatten.

                                    Växthuset är städat. Hoppas att persikorna mognar i år.

Berget har börjat blomma. Jag har många dvärgarter av Rhododendron/Azalea. Är mycket förtjust i dem.

Buskpionen har uppenbarligen gillat vintern. Det var ett antal år sedan den var så här fin.

Det känns bra just nu även om "vår"bruket är sen i år.  Det är trots allt helt underbart med riktig sommar. Jag njuter. Återstå att se om jag kan bjuda "allmänheten" till trädgården den 1 juli.

Ta en titt på vad andra trädgårdsbloggare skriver i sina bloggar  just nu i TrädgårdsFägring


                        Ha en fin helg!