Nordan 
            - en riktigt bitande vind

Nu fick även resten av krukorna åka in i källaren. Där blåser det inte och det är relativt ljust och behagligt - skulle jag tro att de "tycker" - de övervintrade växterna.
Blåsten tränger igenom märg och ben trots ett antal plusgrader i termometern.
Nu när alla växter har hamnat på sina rätta ställen  kan jag koncentrera mig på lite dekorering av entrén och "julstädning" inne. Julstädning står innanför citattecken därför att idag är julstädningen nästan som en lite ambitiösare veckostädning. 
Kommer ihåg hur min mamma städade inför julen, som inte alls går att jämföra med min. 
Eftersom allt tar numera så lång tid får jag lov att tjuvstarta ;-)!
Det är dock roligt och inspirerande men jag försäkrar er att adventsstakarna kommer inte att stå i fönstren före första advent ;-). Lite "vett och etikett" får även jag hålla mig till.
Här följer lite "smakprov" från Krukträdgården.

                     Ha en trevlig helg!
       
Titta även in i vår uppdaterade, läckra trädgårdsbloggportal
                                     TrädgårdsFägring

                                                       
       

                                                     Vitflockel
           (syn. rostflockel)
                                                    Ageratina altissima'Chocolate'
                                                 
                                            (syn. Eupatorium rugosum 'Chocolate')


Tunna, eleganta, lansettformade blad i skiftande nyanser av rost och purpur med silverskiftningar. Välförgrenad med massor av blomknoppar - stora som knappnålshuvuden. Plantan kan bli uppemot 1.2 m hög. Föredrar mycket fuktig jord.
Det är redan november men, grenarna som är kvar i rabatten med några knoppar, har inte svällt och jag kommer aldrig att få se blommorna utslagna ute.
Som tur är har jag skaffat denna kraftiga perenn mest för bladens skull. De fyller upp i rabatten och liksom lyfter upp andra mer solitära växter. Vitflockel är lite som operakören bakom solisterna.
Eller, så får den själv vara solisten. En fin solitär på rätt ställe.
Har varit liiite besviken på att aldrig få se den att blomma - fram tills i höst. När oktoberregnen och stormar, kuling och hårda vindar avlöste varandra tog jag resolut fram sekatören och klippte av nästan alla grenar med blomknoppar och ställde dem i en vas inne. De har stått så fantastiskt fint och blomknopparna, trots deras litenhet när jag tog in dem, har slagit ut. 
Nu är jag dubbelt så nöjd med den. I rabatten en fin fyllnadsväxt och på senhösten en fin snittblomma.

Ageratina altissima härrör från östra och centrala Nordamerika. Där växer den i skogsmarker - förmodligen rätt blöta sådana eftersom den vill ha fuktigt eller t. o. m. blöt mark. Gärna soligt eller halvsoligt. I sydligaste delar av Sverige kan den eventuellt hinna blomma. Härdigheten B = En perenn som kan odlas över hela landet, men kräver en skyddad och väldränerad växtplats för att utvecklas bra. 
Giftig växt vars mölksaft innehåller tremetolen .

Buketten inne

Utslagna blommor. Dekorativa, "annorlunda" blommor

Trodde inte på fullt allvar att dessa små knoppar skulle orka slå ut.

           Länkar som vanligt till TrädgårdsFägring. I veckan med temat Vackert i november

                       Ha en fin helg!

     Att flytta stora, tunga växter           till vinterförvaring

Det smartaste sättet att odla större krukväxter ute är förstås att skaffa sådana som är minst två zoner härdigare än vad man själv har. Då kan krukorna stå ute året om. 
Att leka Medelhav i zon 3 i Sverige med större olivträd, citrus m.fl. kräver att man förflyttar dem till frostfri övervintringsplats. Sådana växter har jag ett antal och kan tacka maken för att de slipper frysa ihjäl på vintern.
Den absolut största "Medelhavsväxten" vi har - som inte alls härstammar därifrån utan från Nya Zeeland, är vår Cordyline australis 'Atropurpurea', köpt 2005 (hittade äntligen inköpsåret bland anteckningarna). Den är stooor! Mäter ovandelen från rothalsen inklusive kronan 3,4 meter. Kronan är 90 cm hög och 1,3 m bred...dvs egentligen alldeles för stor för oss gamlingar att kånka ner till källarförvaringen. Men vi är båda förälskade i den och då uppbådar man oanade krafter när så krävs. Maken är stark vilket underlättar ;-)  I källaren får den vila horisontellt med en kudde under nacken...det får ju inte göra ont.
Proceduren att få den till källaren skulle nog få utomstående att dra på mungiporna...allt stånkande och pustande...som tur är ser ingen oss....  Något som underlättar hanteringen betydligt är att hela roten får vara i en svart sopsäck i stället för kruka.
Den döljs bakom ett "plank" i rothöjd när den är ute i Krukträdgården. 
Annars tycker jag att det handlar lika mycket om att förbereda sig själv för "vintervila". Nu tillbringar man tid inne mer än ute. Och visst är det skönt. Jag är nog årstidsberoende. Både vi själva och växtligheten vilar och hämtar kraft till nästa säsong.

Som ett landmärke sträcker sig vår "Palm" över hustaken

Igår åkte den in till vintervilan

Har tagit in en oproportionerligt stor bukett av paranasalvian, Salvia guaranitica 'Black and Blue'.

Den är också helt enorm efter en het sommar, men som tur är klipper jag ned den ordentligt och tar in några jättekvistar. Dock utan blommor.

Mina allra första egenodlade citroner får mogna inne.

Just nu har jag inne rätt många hortensiablommor. De är vackra så här års och passar väldigt bra ihop med gamla böcker...:-)

Jag höjer mysfaktorn inne med många växter i krukor och i vaser. Nu är jag och de flesta av mina växter redo för vintern.

                   Länkar som vanligt till  TrädgårdsFägring

                                                             Ha en fin helg!
                  

                                                               

                                                               
                 Inte en enda frostnatt ännu
        med lång höstblomning som följd

Höstblommande perenner börjar återhämta sig från sommarvärmen och börjar slå ut så här sent, här hos mig. Men, jag ser också hur en del får kämpa på extra för att komma igen. Det är först nästa höst jag vet om en del har överlevt eller inte. Oktoberstormhatten saknar jag speciellt. Får se om den orkar ta igen sig till nästa säsong. 
Det är nästan hjärtskärande vackert när blommor slår ut mot allt visset. En del löv är färggranna och en del blad ser mer blaskiga ut, men de är fina kulisser till skimrande blommor i milda färger.

Stor höstanemon "levererar" länge i höst

Uppifrån: Gulltörel med variegerade blad, mandeltörel, en mörkbladig skönhet och blekgul sockblommas vintergröna blad är en dekorativ blickfång även så här sent på året...

Denna rosablommande gentiana kräver en solig och mild höst för att riktigt komma till sin rätt. Milt har vi haft men inte så mycket sol.Bilden överst är från idag och den understa för ett par år sedan.

Grenastern är en hysterisk blommande, buskaster

Min absoluta favorit bland höstblommande astrar är denna storväxta daggaster. I min rabatt ca 1,7 m hög.

Skuggliljan ska inte stå skuggigt. Står den för mörkt hinner den inte att blomma på våra breddgrader.

Denna kuddformade vinda med silvriga blad och rosa blommor sammanknippad jag verkligen inte med höstblommor. Nu är den i alla fall fullt med blomknoppar. Tror dock inte att de orkar slå ut. Plantan har inget svenskt namn.

Mitt "pärlbusketräd" är mig mycket kärt. Varje säsong bjuder det på något vackert att titta på. Nu, när löven lämnat grenarna, får lavar av olika slag den luft och ljus de behöver för att "blomma" ut. Lavar skadar aldrig träd eller grenar.

En av många marktäckare jag har är denna rosablommande rosenplister. Har även den vitblommande sorten.Den vill ha riktigt god jord för att bli så där härligt frodig är min erfarenhet. Många tycker illa om den, vilket jag inte kan begripa. Lätt att rycka bort om den invaderar ställen där man inte vill ha den.

    Höstsilverax håller ett vakande öga över äkta mattan i Salen.

             Ha det gott i hösträdgården!
             Länkar som vanligt till TrädgårdsFägring 

                       

        Sommarkrukor står ute än

och en del kvällar har varit så milda att vi har suttit ute till sena timmen. 

Nu verkar det ändå som om vädret skulle återgå till det mer normala. Men för vår del verkar det inte bli frostnätter ännu.

   Att dekorera för hösten är faktiskt alltid lika roligt.Men jag har svårt att bestämma mig hur jag vill ha det.Jag provar och provar. Ibland är jag nöjd med resultatet - ibland mindre. Får se om jag gillar dessa imorgon :-)?

          Jag länkar till bloggportalen TrädgårdsFägring. 

                      Ha en trevlig helg!