Min trädgård är min borg!
Jag älskar den innerligt.
Varenda planta, träd, buske, häck, m.m. har jag satt dit själv (med hjälp av maken ibland).
Jag följer dess utveckling som om den vore mitt barn eller min elev. Ibland blir jag besviken och ledsen på någon växt som inte "uppför" sig som jag förväntar mig.
Men, ibland får jag nästan glädjetårar när någon, lite "svårare" växt frodas och signalerar klart och tydligt att den trivs. Att den hamnat rätt. Att jag har behandlat den rätt (Tänk så lätt det är att associera på människoplantor...).
Ypsilandra thibetica är en mer sällsynt planta i trädgårdar. Rätt placerad är den inte svår: Surjord och skugga. Jag har haft min i fem -sex år. Den är en av de tidiga. Man kan plantera den i en torvblock direkt, men min står i grusblandad surjordsrabatt. De plantor som just nu står i krukor på tillväxt, som jag delade i somras, provar jag att plantera ett par direkt i torvblock sedan. Så här ser den blommande plantan ut när blommorna precis har slagit ut. Blomstjälken blir längre efter ett tag och blommorna bleknar. Undrar om bladen håller sig grönare när plantan växer i torvblock?
I år tänker jag satsa lite mer än vad jag brukar även på att så sommarblommor.
Luktärtor, violer, penséer och solrosor är några favoriter.
Här är fröer som jag snart skall väcka från slumrande tillvaro till att bli små plantor - men, jag har mååånga (alltför många) fler...:
Idag börjar kylan slingra sig in i trädgården. Det blir också ljusare när regnmolnen blåser bort och solen tittar fram. Nästan så att det gör ont i ögonen som har vant sig vid halvmörker.
Ser ni den där påsen med vita blommor som heter 'Night Phlox' ? Den är ny för mig. Den kommer jag att plantera nära en sittplats så att jag kan känna doften på kvällarna...ohh! Jag ryser redan av välbehag!
Nu blir det bara bättre och bättre dag för dag!
Glöm inte att mata småfåglar!