Charmigt
Ett kärt möte med min gamla rumsgran, trots rätt anskrämlig anrättning av spretiga grenar och en del vissnade barr, blir det ändå! Efter en lång vintervistelse i källaren sträcker den så tacksamt ut sina ofullständiga,gul-och grön barriga armar och omfamnar den friska och klara luften. Det ömsesidiga återseendets glädje emellan oss är ordlöst. Vi har mycket gemensamt, den gamla granen och jag.
Min dotter brukar säga till mig: - Mamma, du är så charmig,när jag säger eller gör något tokigt. Så ser jag på min gamla rumsgran också. Charmen sitter inte i det perfekta utan i det ofullständiga med glimten i - barret?
Sommaren är på väg och då får grödorna i växthuset börja vänja sig vid sommarlivet utomhus.Snart är det pelargonernas tur att inta trappan i Krukträdgården.
Persikan har stått ute redan i ett par dar.
Tack för titten och ha en fin dag!