Hösteuforin     
   fortsätter ännu några dagrar
Det vackraste höstförfallet jag kan minnas - eller så har jag glömt eller bara utvecklat mitt "seende" ;-)
Men först en "sommarbukett" plockad idag.

                

Har medvetet utelämnat alla sprakande träd! Att se det lilla är inte helt fel.

                      Ha en fin höstkänsla!
                              

                                                          Liten trädgård
                                                        
                                                                       med ett

                                                      STORT TRÄD

Försommaren

Sommaren

Sensommaren

Den kraftiga, vackra stammen inger trygghetskänsla

                                                      Hösten

        Min underbara japanska zelkova i sin vackraste höstskrud
HÄR, HÄR och Här kan du läsa mer om den om du är nyfiken.

I sitt ursprung blir den uppemot 35 meter hög, men hos oss mellan 6-10 meter med en stor, vacker krona.

Ingen trädgård utan ett riktigt träd blir mitt budskap således :-)

                       Ha det jättebra!

Blowin' In The Wind ( cover )

                                   Till Er Alla 
som tittar in här då och då!

                          
                                             
                                            Västanfläkt
              och stilla regn
       Milt och skönt - men hur länge?

Mitt showbord är ett utvecklingsprojekt åt mig själv där jag övar min kreativitet, estetiska öga och mitt "expressionistiska sinnelag" - pretentiöst uttryckt.
Så länge temperaturen håller sig ovan nollstrecket och marken är bar kan jag hålla på. 
Jag gillar det uttrycksfulla - det som har något att "säga" - i allt, från växter till prylar. Är inte beroende av att hålla mig till "god smak" utan kitsch går bra om den har rätt uttryck. Sedan är den bistra sanningen att en fattigpensionär kan inte unna sig så ofta "god smak" om man vill ha lite roligt också ;-)!

 Hela trädgården är just nu  som en vernissage av någon expressionist.

                           Ha det super!

  Höstens snyggingar-
      ja, några av dem


Senhösten är magisk i år. Ovanligt mycket grönt och en del växter visar höstfärger som jag inte sett tidigare. Förklaringen måste ligga i att det är torrt och milt.
Doften av jord, löv och höstsilverax tilltalar mig och jag finner ro när jag kravlar med alla fyra för att plantera vårens fägring under paraplyalmen. Passar även på att rensa lite ogräs - hur ofta har man lust att göra sådant så här dags på året annars?
Det kännas samtidigt vemodigt och lite sorgligt när ens goda trädgårdsvän, den fyrbenta,  inte längre kontrollerar att "allt går rätt till". 
Men, livet går ändå vidare och att plantera för nästkommande flor är ändå livsbejakande och hoppfullt.
Igår, den första stilla dagen efter 10 dagars hårda, jobbiga vindar, kunde jag så äntligen ta lite bilder utan "blurr". 
Undrar om vi kommer att få ofta höstar som denna? 
Alltså, varsågod! Lite senhöstbilder från trädgården, denna gång perenner, marktäckare och grönt:

         En högrest variant av daggaster tillhörande höstastersläktet. Visade denna nyligen, men den tål att tittas på en gång till ;-)

 Oktoberkrage. Reslig, stolt och ändå med böljande blomkorgar blickar den över andra perenner.

Snacka om prydnadsvärde! Denna relativt soliga och torra hösten har fått floxen 'Natural Feelings' att fullständigt glöda i alla regnbågens nyanser.

Kommer inte ihåg att jag skulle sett gulplistern i så här vacker höstskrud tidigare. Och, till alla som beklagar sig över denna växts invasiva sätt: Rätt växt på rätt plats...;-)

Inga fula fläckar. Inget uppätet av sniglar. En alldeles ljuvlig silvermatta bildar rosenplistern i höst.

De flesta rosor kommer med enstaka blommor.

Kottegranens honkottar brukar vara rosröda på våren. Nu är de pastellgröna.

Vårälväxling är en riktig raring! Med metallicglänsande blad och på våren nästan svarta, svävande blomkolvar är detta en av mina favoriter.Jag har planterat några under paraplyalmen. Jag hoppas att snödopparna, som är planterade emellan, ska göra sig fint under tidig vår. Gräset är städsegrönt och är ca en decimeter högt. Tuvbildande. Vald 2014 till Årets växt..

Japansk zelkova har än så länge bara en antydan av skiftande färgskala längs ut i några enstaka grenspetsar.

 Här ser det smått sensomrigt ut. Jag gillar min port till Salen. Har dock aldrig hört någon besökare tycka så ;-) Tur för mig att jag tycker om det själv eftersom det är jag som har skapat den och bor här ;-)
Maija sitter och spanar efter något som hon kan jaga.

      Ha en riktigt go'dag!

Ej trädgårdsrelaterad

                                   

                                                    Kattdiabetes
Vår älskade kattpojke Wille hade en svår sjukdom som han levde med i 4 år som diagnos. Troligen hade han den redan när vi fick honom på katthemmet, vilket skulle kunna vara förklaringen till att han ställde sig vid kylskåpet och TIGGDE!!Det var så frustrerande att inte veta vad han ville ha.
Så småningom blev Wille akut sjuk och han fick diagnosen Diabetes mellitus.
Vi fick lära oss att hantera detta faktum och det "gick bra" trodde vi, till vid en veterinärkontroll upptäcktes att hans tandstatus var usel och sockervärden för höga. Det blev en tandoperation. Nu trodde vi att allt var frid och fröjd. Enligt veterinären skulle även blodsockernivåerna stabiliseras. Dock blev jag väldigt medveten om  kattens tänder och kollade då och då i munnen på Wille. En dag upptäckte jag att han hade blödande tandkött. Akut iväg till veterinären, en ny tandoperation där det mesta av tänderna avlägsnades. Nu då? Nu ska väl alla problem vara lösta. Nästan inga tänder - inga tandproblem mera? Bra sockervärden? Trodde vi. Ingen talade om för oss att i och med denna dyra operation (10'000kr = ingen ersättning från Agria) var det inte på något sätt säkert att hans tandproblem vara lösta. Att denna lömska tandsjukdom drabbar olika hos olika katter.
När då Wille blev "helt plötsligt" jättedålig på fredag den 16 i september åkte vi iväg med honom till Blå Stjärnan på lördagsmorgon.
Fattar ni hur otrolig häpen jag blev när veterinären förklarade att hyans mun var lika infekterad som vid förra gången då nästan alla tänder opererades bort? Det känns som ett svek från djursjukhusets håll att inte berätta för oss att problemen är inte säkert löst trots den omfattande operationen ??!!
Denna alldeles särdeles underbara kattpojke med de mest uttrycksfulla ögon jag någonsin sett hos en katt led i tysthet. Vi hade igen aning om att han mådde dåligt. Han visade absolut inget. Ändå måste det ha varit helvetiska smärtor i munnen. Han slutade helt enkelt att äta den fredagen på grund av munsmärtorna. Först när njurarna hade slutat att fungera bra och han inte kunde kissa såg vi hur eländigt det var ställt med vår undertbara katt. Nu ville jag dock sätta stopp för kattplågeriet. Inga mer plågsamma tandoperationer, njurprover, blodprover, droger...Jag är lite knäckt fortfarande och jag saknar Wille sååå!
Osökt blir mina frågor: Vad kunde jag ha gjort bättre? Men, det är ingen idé och älta det. Det är för sent. 
Man får en väldigt stark relation till en katt som kräver så mycket av ens uppmärksamhet. Wille svarade med en fantastisk tillit till oss. 
                        
                      För avhämtning gratis
Känner du till någon som skulle kunna ha glädje av diabeteskatts saker så hör av dig till oss.
Vi har tillbehör som Wille lämnade efter sig. Bl.a. diabetestorrfoder (ja, han vägrade äta våtfoder), ekologisk kattsand (ca 17 kg), blodsockermätare med lansetter m.fl. 
Om du känner någon med en diabeteskatt så skänker vi allt. Men endast vid hämtning. 


Denna tandsjukdom drabbar, enligt veterinären, 80% av rovdjur - både vilda och tama. Har du katt -kolla tänderna!

Den här sittplatsen överger jag sist på hösten

Entréträdgård som funkar alla snöfria tider på året.

                                                                      Små dillsolar

Höstsolens ljus är kort men intensiv 

Äpplet Rödluvan levererar...

"Palmen" är ståtlig och får njuta av utelivet tills frosten. Sedan bär det till källarbädden för vintervila á la geisha.

Tack för titten! Ha det gott!

                                     Oktober
                    Månadens första dag ser lugn och fin ut. Stormen har bedarrat och molnen ser ut att skingras över trädtopparna.

                    Kanske undrar någon vilken växt som pryder min oktoberheader? Det är en oktoberstormhatt. En alldeles underbart fluffig med drömska moln av ljust lilablått vid hjälmkanterna.

                              Jag får en känsla av att vårblommorna får större utrymme i folks trädgårdsdrömmar än höstdito. Det är inte så konstigt med tanke på att det är lite av ett vågspel att satsa på höstperenner. Hösten kan vara lurig med tidiga frostknäpp då blomningen uteblir. Numera är höstarna ofta milda och blomningen blir en liten förlängning av sensommarkänslan, vilket åtminstone jag behöver för att förkorta den mörka årstiden.

                              Höstastrar är andra vanliga oktoberperenner. Själv har jag inte varit så förtjust i att ha dessa i rabatten förrän jag sprang på en jätte hos Gerben. En rese på 180 cm just nu i den köpta krukan. När den väl har etablerat sig i rabatten kan den bli två meter hög.

Mörka välförgrenade stjälkar. Blad i lilasvart och ljusblålila asterblommor. En skönhet som jag på grund av stormar och ösregn inte kunnat plantera i rabatten ännu. Och oj, så svår att fånga i bild, i och med den smala silhuetten, än så länge.

Till sist, men inte minst börjar så smått sin årliga färgshow.

                Om ett par timmar gör jag mig iordning för att göra min lilla årliga insats för Botaniskas vänner.

                   Ha en fin helg!