Vårbruk i februari

Smältvattnets tid är ett minne blott...
               Luftfuktigheten är hög och tunga regnmoln skymmer det mesta av dagsljuset. Fönstren är regnvåta nästan jämt och träden bugar djupt för stormarna. När hade vi smältvatten sist, vårens omisskännliga tecken för vårt klimat? Och när hade vi vår i februari, Västkustens säkraste vintermånad?                          
               Hybridjulrosornas blad är stora som dasslock. De har även stora, sprickfärdiga blomknoppar och många har redan slagit ut.
Några doftvioler blommar med bleka, små blommor i brist på ljus och sol. Snödropparna har redan blommat länge.
Prydnadsgräs i krukor, som jag brukar betrakta som ettåringar, ser fina ut - däribland kopparstarren som är känslig för kyla och väta under vintermånaderna. Jag har skyddat dem från regn och de har aldrig sett så fina ut så här dags tidigare om åren.
               Men, jag måste säga att riktigt stora ögon gjorde jag vid upptäckten av alla nunneörter som står i i färd med att börja blomma!
Jag har en yta med lite blandat vårblomande. Där finns arter av Corydalis, Helleborus, Viola, Primula och Cardamine. Men samma yta är även en sensommar/höstrabatt med Phlox och Eutrochium purpureum med namnsorter(tidigare: Eupatorium) vilket gör att det ser rätt skräpigt ut just nu.
Jag vill att vårblommorna får "glänsa" - som det heter på modernt språk - och jag tvingas till vårbruk nu.

Faktiskt sådde jag för många år sedan en blandning av orintaliska och turkiska julrosor. Fröerna kom från Botaniska. Sedermera har mina julrosor blivit bara fler och fler -både de egensådda som har förökat sig och en del köpta plantor. På en del har jag namn - andra, de hybridiserade, är och förblir lite unika, och överraskande ibland 

Nunneörterna har kommit långt och de måste få glänsa med andra vårblommande arter.

Rabatten på våren.  I år hoppas jag på ännu mer våblommor i denna rabatt. De vita bollvivorna har blivit fler och även en del lökväxter och violer .

                                           Samma rabatt på sensommaren/hösten. Den "namnlösa" vita floxen är min höstfavorit. Den har hamnat på rätt plats och ser ut att trivas bra. Rabatten är nog ca 15 år  gammal.
Den här rabatten är extremt blöt i grunden. Grannens naturdamm är intill. Men jag har dränerat den först med tjockt lager makadam i botten. Sedan grus ett lager och sist ett tjockt med jord som jag fyller på varje vår med pås-kogödsel. Tycks funka för det mesta. 

                                                Grannens naturdamm, dit ett andpar landar varje vår.

                                          Önskar alla en fin helg
                  Anja
                                          
                                        Missa inte inlägg från andra trädgårdsbloggare i 
                                                                Trädgårdsfärgring

Varmkompost

                                                                       

                                               Kompostering
      av köksavfall i varmkompost

Kanske dags för mig att ta till orda när det gäller kompostering av köksavfall. Nu, när Bokashi blivit väldig populärt är det kanske dags att besjunga den vanliga varmkompostens lov. Jag är ingen "expert" och mina teoretiska kunskaper, när det gäller tex kemi, är synnerligen försvinnande små. Men, min metod funkar bra!
När jag läser på om varmkomposteringar på nätet låter det rätt komplicerat att få till rätta proportioner mellan kol, kväve, vätska och syre. Jag känner mig rätt okunnig och dum. 
Men som fördetting inom "pedagogikbranschen" och då i all synnerhet anhängare för metoden "leraning by doing" har jag fått till det med min varmkompost. Den är  fullt med maskar, har snabb förbränning och luktar gott. Och, den bygger som sagt på egen erfarenhet. 

Så här gör jag 
Har en vinterisolerad varmkompostbehållare på 200 liter. Köpt för ca 20 år sedan. Som "ny" fortfarande. 
Den fyller jag regelbundet på, 1-2 gånger/vecka.

Har i köket på diskbänken en lunchlåda med lock. Dit hamnar allt organiskt från köket. Dock inget rått köttavfall eller kycklingben. Vi äter väldigt lite kött och då är det oftast färdiga produkter så som färdigmalet köttfärs eller färdiga kotletter och liknande. Däremot fiskrens,räkskal, och kattmat som hunnit bli ofräscht.Men mest skal av rotsaker, grönt och kaffesump och finfördelat äggskal.
Äggkartonger och kaffefilter går också bra att kompostera, men jag gör det inte. Kaffefilter, även riven, tar lång tid att förmultna och äggkartongerna eldar jag upp.

Den lilla lådan på diskbänken fylls fort. För att slippa att springa ut var och varannan dag tömmer jag  den i en komposthink på fem liter som jag har i grovköket. Den tar fyra-fem tömningar från "lunch"lådan.
Sedan är det dags att tömma hinken i varmkomposten. 
1)Först rör jag om/luftar i komposten med en högaffel (det finns förstås pryl att köpa för ändamålet, men jag är för snål ...). Högaffeln funkar för mig. Jag kommer åt långt ner i komposten och luftar därmed rätt brai den. Maskarna väller fram och ropar: -Blir det käk nu? 
2)Sedan tömmer jag min hink och fördelar lite jämt över hela ytan. 
3)Strör över  ett par nävor köpehönspellets (har inga egna hönor)  och 
4)överst färdigköpt strö, för att mota spyflugor från att vilja bostätta sig där.

Fördelar
Snabb förbränning men massor av maskar. Maskarna har flera "våningar" att bo i. De letar den lämpligaste beroende på tillgång till föda och temperatur. Jag tömmer min varmkompost varje vår. Då är den ren mylla bortsett ifrån några plommon- eller nektarinkärnor.
Ett "bekvämt" sätt att kompostera med toppresultat. Bokashi använder jag endast vid sträng kyla.

Bilden är tagen idag

Lagom fuktig kompost. Tog bilden idag och försökte få bilder på maskar som är alldeles under ströet, men icke.

Problem 
Om komposten blir för torr kan den invaderas av myror på sommaren. Då får man vattna och se till att temperaturen ökar kraftigt.
Temperaturen höjer man genom att först lufta ordentligt (röra om i komposten) och sedan fylla på med avfall och hönspellets eller räkskal så att förbränningen kvickstartar. Räkskal tycks ha en "tändningseffekt" på komposten. Maskarna dör inte utan försvinner i kompostens öppna botten, där det är svalt. Vad som händer med myrorna vet jag inte. De försvinner i varje fall.
Min kompost har dock aldrig drabbats av att vara för blöt. 

Har inga ambitioner att försöka verka "rätt" eller vetenskaplig utan endast redogöra hur jag bekvämt tar tillvara köksavfallet. Hur tråkigt kan bli smått lustfyllt. 
Komposteringen jämte sopsortering gör att vi har sophämtning endast en gång i månaden.

              Dillen älskar kväverik näring.


Det känns rätt i själen när det växer nya grödor i den jord jag själv har tillverkat. Jag blandar kompostjorden i grönsakslandets befintliga jord. Jag har för mig att genom att tillföra extra kväve i form av hönspellets får jag en näringsrik kompost. Förbränningen lär tära på kvävet och utan extra tillförsel kan komposten bli kvävefattig.

 Vitlöken är mycket näringskrävande. Man måste fylla på extra näring, utöver komposten, under säsongen.

Även om mitt inlägg är långt så är den kort i förhållandet till ämnet. 
Hoppas att någon får glädje av inlägget och det går förstås att ställa frågor. 

                        Ha det gott!
                    Anja
                                                  
                                     Glöm inte   Trädgårdsfägring

....och plötsligt händer det

           Solen har "gassat" från klarblå himmel                 hela dagen!

Det kändes nästan overkligt att se sig om här hemma när solen lyste snart sagt i varenda ostädat vrå. Fönstren var ogenomskinligt  matta i motljus av all smuts som månadsvis regn medför. Trädgården däremot, som var så ful igår, nu badade i klädsam guldskimrande skrud av de varma strålarna. 
Man blir ju solgalen när det har varit en kompakt mörker i månader, med få undantag, och även då i korta stunder. 
Det blev verkligen läge att sitta i lilla plasthuset och kruka en del växter som farit mycket illa av denna halvårslånga "höst".
Undrar om kung Bore tänker klämma en liten svinkall och/eller snörik vinter mellan hösten och våren...? Den som lever får se.

Inne i växthuset är det lite vårkänsla. Ungersk blåsippa, Hepatica transilvanica i all enkelhet. Jag har alltid någon växt som jag driver till blomning i förväg.

I år odlar jag mina egna, krusbladiga penséer. Några har kommit upp.

Och så pinsamma jag: Tre krukor av några lökväxter som jag inte har en susning vad de heter eller ens vad de är för arter...?! Hur kan tre namnskyltar bara försvinna? Undrar om de kommer att blomma i år? Förra våren kom det upp blad, men inga blommor.

Den här skylten sitter dock kvar. Kul att veta vad växter man har heter - eller hur ;-)?

Saxifraga 'Mrs. Helen Terry' med stora blomknoppar

Rosenrododendron, Rhododendron oreodoxa var. fargesii , den tidigaste av mina rododendron. Hur ska det gå i år?

Hybridkejsarolvon, Viburnum bodnantense ' Charles Lamont'

har fullt av blad"knoppar", men kan inte se blomanlag. Detta har aldrig hänt tidigare. En mild vinter brukar den blomma så här dags?!

Min Myosotis pulvinaris, (hittar inget svenskt namn) och revviva, Androsace sarmentosa, har farit mycket illa av allt regn, trots väldränerade förhållanden. Här ser du små prickar av Myosotis - det som var kvar i rabatten...

Nu väntas en period med lite kallare nätter och en och en annan solglimt då och då på dagarna. Får hålla tummarna att vintern inte gör sitt intåg i mars-april...

Önskar alla en fin vecka med många härliga stunder med sådder. Det är även dags att plantera om pelargoner...😍

Anja

Länkar till TrädgårdsFägring

Vårkänslor mitt i vintern.

Så vårlikt med barmark utan tjäle och flera plusgrader dygnet runt.
                             

                             Många vårblommande växter står i knopp och det kliar i fingrarna att få sätta i gång med vårbruket ute. Men, här hos oss är det inte bara plusgrader utan ett "evigt" regnande och hårda vindar därtill. För en gamling som jag, inget som lockar att vara ute och jobba...Annat var det förr - ju förr desto mindre brydde jag mig om sådana baggisar.

Visst har jag passat på att rensa lite när solen har tittat fram och blåsten har bedarrat en stund. Samtidigt får jag inte glömma att här på Västkusten kan vintern slå till sent - oftast i februari och kan hålla på hela mars fram till april.
Därför är det extra härligt att ha plasthuset i gång inne i glashuset. Där doftar det vår av jord i krukor och en behaglig värme på minst 10 grader.
Jag har tjuvstartat en del sommarblommor som jag vill ha så tidigt som möjligt i blom. Sommaren blir ju kortare och kortare i kapp med stigande ålder. I barndomen var sommaren en evighet - numera "ett kort ögonblick".

Altanen är ett trädgårdsrum som ger mycket glädje under regnfria sommardygn

Jag vill gärna kunna smycka altanen och Krukträdgården med blommande växter redan i maj - om vädret tillåter. Därför har jag sått några fröer av indiankrasse, buskkrasse, petunior, penséer, vallmo, blomsterböna, jätteverbena och luktärter. Min erfarenhet är att det går att driva några plantor så här amatörmässigt och få några tidigblommande exemplar - allt för att förlänga säsongen...

Förra sommaren såg jag en enda bladrosett av alla mina bergvallmon...även den försvann,,

Dessa ska i jord idag. Många arter av Meconopsis och en nyhet som sådd är bärnstensvippa, som jag fick av Veronica när hon var här på blixtvisit i tisdags. (Kolla gärna på Veronicas inlägg om vintersådd)

Nu är de sådda plus lite annat också!

Men oj, vad jag saknar mina Meconopsis och en del primulor som de två sista, heta somrar har tagit kol på. Därför tänker jag så, med en dåres envishet, ett antal arter av bergvallmon...

Tänker mig odla dem i krukor så att de kan flyttas till svala ställen på sommaren och ha koll på dem under vintern...

Bilden har jag kopierat från Impecta frökatalog 2020

Kornvallmo 'Amazing Grey'

Det är lönlöst att blicka för mycket bakåt. I sommar hoppas jag att få se denna läckra kornvallmo bre ut sig bland andra, med andra färger.

Länkar som sig bör till

     TrädgårdsFägring       

                                                                   2020
       Nytt År! Nya drömmar!
Årets första header får representera blommande förväntan.
Hösten och vintern har bjudit rikligt med regn och milda temperaturer. Hårda vindar har avlöst varandra.
Men,finns det tots alla väderbesvikelser något härligare än januari?! Allt ligger framför en. Det pirrar i ens hela väsen av otålighet. Att de senaste två åren har varit vädermässigt "konstiga" har man redan "glömt". Nu gäller att få så frön. Mina första sätter jag om ett par dagar. Chile, penséer, jätteverbena m.fl. Godis åt ögat, för konsumtion åt oss själva och åt nyttoinsekter.
Att driva själv sommarblommorna är rätt nytt för mig. Tidigare om åren har jag drivit mest perenner. Men, förra årets lyckade satsning på en liten blomsteräng gav blodad tand. Det är i en blandning av "Butterfly mix" - egenkomponerad - där även bin och humlor surrar. 
I torkan är dessa lätta att hålla fräscha genom bevattning.
Men, även när regnet inte vill ta en längre paus, frodas sommarblommorna förvånansvärt bra i den magra, väldränerade jorden.
Jag känner inspiration inför denna nya decenniets odlingssäsong. 
När Ni läser mitt inlägg har jag precis fyllt 78! Jag har ett rätt ungdomligt "hjärta", som matchar illa mitt gamla lekamen. Men, 
hoppet är det sista som lämnar människosinnet. Därför ger jag mig hän åt närande, inre bilder av vår- och sommarvyer, som bara en levande trädgård kan ge. Insekterna bryr sig inte om deras näringskällor är ett-, två- eller fleråriga blommor.
Och, jag fortsätter att odla mångfald från tidig vår till sena hösten. Bilderna nedan är några av nyttoinsekters favoriter.

                       Aurorafjäril, hane, insupande nektar från en sommarfibblas blomma...
 Har låtit en liten del av trädgården blomma med "ogräs" - en populär plats för olika insekter. 

Kornvallmon, Papaver rhoeas av olika sorter tillhör en av mina favoriter.  

                                                                 Sensommarplantering

                           Samma på tidig vår

                 En av sommarens fjärilsrestauranger

 Växthuset är också en insektsdragande miljö med många blommande växter från gurkor, tomater och chili m.fl. till prydnadsblommor.
Läste någonstans att det är bra att ha en hov att fånga in dagsländor som annars faller offer för spindlar eller andra rovinsekter.

           Allt gott till Er Alla!  
                                                                         Anja
                                          Ett Nytt decennium med TrädgårdsFägring

                                 GOD JUL!

Önskar alla en fridfull och härlig jul med många prasslande fröpåsar som julklappar! 

Anja

TrädgårdsFägring

                                                                December
                                                en höstmånad numera
         eller elegi över den förlorade                      trädgårdsdelen

Kanske har någon lagt märke till att mina inlägg duggar glest. Det beror på en  minskad motivation att blogga om trädgård. Det i sin tur beror på att jag ser hur min absoluta favoritrum i trädgården håller sakta på att förlora arter på grund av väder, som för alpina växter är rena döden: Milda, regniga vintrar och torra somrar.
Jag kommer så väl ihåg hur jag fortfarande för några år sedan sedan tog en sväng på berget för att inspektera de små växterna och vilken glädje jag kände när jag såg hur många av dem trivdes och mådde bra. Jag hade härliga visioner över olika projekt som skulle göra Berget till ett smyckeskrin för små gnistrande pärlor av alpina växter. Hur jag varje kväll gick med ficklampan för att destruera glupska sniglar. 
Efter ett tiotal år fick jag min första chock som jag inte riktigt förstod hur jag skulle hantera. Nämligen,en morgon när jag tog som vanligt en inspektionsrunda över Bergets småväxter, ser jag till min förtvivlan hur koltrastarna hade pickat sönder rejält många av torvkanterna i letandet efter föda. Torvspill låg överallt på berget. Även några växter hade de slitit upp. Det var första gången jag kände hur maktlösheten grep tag i mig. Väldigt jobbig känsla.
Så småningom kom andra bekymmer som hade mest med vädret att göra, med samma effekt av maktlöshet. 
De sista två somrars torka har inneburit dödsstöten för många arter. Det har varit främst värmen som en del växter inte har pallat för på Berget.
Nu är det inte längre med förväntan jag ser vårens ankomst utan med fruktan. Vet inte om jag kommer att "kasta in handduken" när det gäller trädgården eller om jag orkar/vill vara tillräckligt flexibel  för  att vilja njuta av det som fortfarande blomstrar och trivs? Just nu känns det inte så.
Ingen direkt tjusig hyllning till årstidens ljusfest, men så är livet ibland.

      Den här grusvivehybriden har inte försvunnit - ännu.

          Några Meconopsis har jag inte sett till på två år.

Försvunna sedan två år

Fransiga alpklockor hade jag en stor matta av som spred sig lite här och var på Berget. I somras kom det upp några få blommor och bladmassan var både kraftigt reducerad och en del visset bruna.

         Stor smyckeblomma hade inte gett upp ännu i somras.

                              Försvunnen.

                  Dessa verkar vara kvar ännu

Hjärtranunkeln har flytt sin kos medan sandviolen sprider sig hejdlöst.

Fransklockorna av den här arten blommade så här fint i somras.

              En bit ab Berget för ett antal år sedan

Woodlandsdelen av Berget har tagit minst skada av vädret, men undervegetationen av vivor har minskat och den "vanliga" blå bergvallmon har försvunnit.


                    Ha det gott! 
                  Anja
              Länkar som vanligt till TrädgårdsFägring