Olivträden är ute än
Nu är november här. Årets "längsta" månad på den tiden jag slet med lönejobb. Numera går tiden så fort att även november är en kort månad.
Trädgården är inte riktigt så grå som den brukar så här dags. Headerbilden är tagen mot slutet av oktober och ser inte riktigt så färggrann ut idag som på bilden. Men nu behövs färg för boosting av sinnesstämningen så att oktoberbilden får leka november hos mig.
Olivträden är ute än och får vara det så länge det inte blir en sammanhållen kall period. Några frostnätter klarar de ute om dagen blir på plussidan.
Jag tycker om alla mina medelhavsväxter. När jag tänker efter så har nästan varje kruka en story som gör att man blir lite känslomässigt bunden till var och en. Jag är också en en personlighetstyp som är s.k. högsensitiv, vilket kan betyda att jag tar djupare och hårdare på sådant som andra ser en mer nyktert på. Jag vet några som har tröttnat på sina och låter frosten göra grovjobbet så att de blir lättare att slänga sedan...
Jag har två lite större olivträd. Det första fick jag för ett antal år sedan av maken som present på internationella kvinnodagen.Den borde vara betydligt större, tycker jag, men har kanske inte fått den optimala vården. Det andra olivträdet är "dottern" till det första och faktiskt kraftigare trots samma, rätt nonchalanta vård av mig... Jag tog sticklingar av moderplantan, mot alla rekommendationer. Jag använde rotningsmedel och i övrigt ungefär så som man gör med en rossticklingar.
Trädgården håller på att gå i vila.Fler och fler träd och buskar tappar bladen och lägger sig som en matta över mullen och gräset.
Fågelaktiviteterna är på topp - fröerna går som smör i solen.
Just nu känns det inget gott att vara ute. Har haft en långvarig, jobbig hosta - dock slapp jag äntligen lunginflammation - vilket jag har brukat få de sista tio åren. Ibland flera gånger på året. Men lite "grädde på moset" blev det med borrelia....
Har tagit in bougainvillean och oleandern in i vardagsrummet. Får se hur det går
Krukrosorna får stanna ute hela vintern. Jag ställer dem
under takutsprång...Det har gått bra i två vintrar.
"Dotterolivträdet"
Eukalyptusviden har många blad kvar
Så länge vi inte har snö, piggar det städsegröna upp.
Daggaster sträcker sina rödbruna grenar uppemot 180 cm i luften och klarar lite frost.
Dessa blad vill jag ha mer av. De tillhör förstås höstcyklamen Cyclamen coum. Den har blommat hela hösten med vita blommor.
Men ojdå! Ännu en omgång detta år! Otroligt. Tar nog in den så att blomningen inte fryser bort. Den här har kanske hamnat väldigt rätt: Oftast bortglömd i en kruka. Vatten bara godtyckligt när "trädgårdsmästaren" har lust eller kommer ihåg:-)
Har tappat räkningen hur många gånger denna trädgårdsaurikel, Primula x pubescens har blommat i år. Plockade in även denna lilla krukan igår p.g.a. hot om -6 grader i natt.
Inte finns det särskilt mycket att berätta om från trädgården just nu. Det är mörkt och kallt ute så att inomhus"trädgården" får skänka lite grönska och blomning.
Ha det gott!
Tack för titten!
Ta en titt även hos andra trädgårdbloggare i vår portal
Anja
Vad finns kvar av växtligheten
efter sju kalla nätter?
Inte mycket, blir mitt lakoniska svar! De kalla nätterna följs av regn - en dödande kombo för trädgårdens veka växter.
Som tur var tog jag in en rejäl bukett blommor dagen innan frosten. Halva buketten är fräsch än idag.
Sedan lyfte jag in Bougainvillean för att se om den klarar att stå i fönstret inomhus. Efter ett par dagar tappade den hälften av blommorna, men den var så blomrik att det gjorde inte så jättemycket på utseendet.
Några krukor fick stå ute under fiberduk och har klarat sig.
Under de kyliga dygnen passade vi, maken och jag,på att roa oss inomhus: Ny färg på hallväggarna och nya innerdörrar och ny matta gjort av 560 petflaskor...tja, ett riktigt lyft för interiören. Förresten! Enligt Feng Shui är hallen det viktigaste rummet i ett hem...vårt blev äntligen hedrad som sådan...;-)
Sedan är jag av egenskapad "hävd" en krukväxtmänniska sedan unga år och inomhus skiljer sig inte märkbart från utomhus - så här års ;-) Om ett par veckor fyller min benjaminfikus 50 år hos mig...jämte sonen...!
Man skulle kunna uttrycka det som: Tiden går ;-)
En hållbar bukett från trädgården
Begoniakrukan har stått på altanen hela säsongen. Att de där små murbinkafröerna (Erigeron karvinskianus) hittar även i denna kruka - ja, hur?? Måste ha skett förra sommaren när själva plantan inte var så stor.
Nu har hela härligheten stått inomhus i ca 10 dagar och murbinkan ser inte ut att vantrivas. Ska bli kul att se hur länge den ser så här fin ut. Jag flyttade ut krukan bara för fotografering.
Ingen lättfotad objekt inomhus. Min, om ett par veckor, 50 år gamla benjaminfikus. Bougainvillean skymtar till höger. Extra svårt att fotografera tack vare altanen bakom fönstren.
Berget i höstskrud
Dessa väna penséansikten har hängt med sedan april i år.
Att krukodla stjärnflocka skulle vara en ren succé visste jag inte i försomras då jag planterade en kruka från Blomsterlandet. De blommar så här ännu. Bilden är tagen idag.
Ett stort bestånd av skuggliljor (Tricyrtis formosana) har jag på berget och beslöt mig att flytta en del i en vanlig rabatt. De flesta har vissnat ned men en tittar så nyfiket
Oktoberstormhatten (Aconitum carmichaelii 'Cloudy') har klarat nattfrosten.
Önskar alla en fin vecka!
Tack för titten!
Anja
Det finns fler trädgårdsbloggar att titta i
TrädgårdsPortalen
En välbehövlig bloggpaus
enda in i oktober
Jag kan ju inte påstå att just mina inlägg bland trädgårdsbloggar lämnar några större spår i trädgårdsvärlden. Men, när en person - som jag mycket väl känner igen på utseendet - utropar när hon ser mig: - Är det Anja?! Varför har du slutat blogga...? Då inser jag att långt ifrån alla lämnar kommentarer, men läser/tittar och uppenbarligen återkommer...
Ja, det gör djupt intryck på mig.
Och snälla, söta rara Du! Jag kommer inte ihåg just nu vad du heter, men glömde säga till dig att så klart kommer jag ihåg dig.
Ja, detta hände i söndags då jag gjorde min årliga insats för Botaniskas Vänner och delade ut beställda lökar för medlemmar. Stundtals kan det vara lite stressigt även om de lugna stunderna är fler.
Som sagt, nu är vi inne i oktober. Naturens och trädgårdens stora grand finale för året har börjat och i år verkar färgerna lysa starkare än någonsin - eller så har jag bara glömt hur de lyste året innan...;-)
Två års sommartorka har har skördat sina offer i trädgården. Mina höstgentianor har reducerats till ett par stycken. Jag hade en rätt stor matta av dem. Ändå var bergets växter högprioriterade i sommarens bevattningsinsatser. Alla Meconopsis verkar försvunna. Jag hade "hur många som helst" av den vanliga M. baileyi - inte en enda i somras...
Kanske har den här typen av förluster påverkat mitt bloggande. Jag tycker inte om att vara negativ egentligen, men det är lite svårt att upprätthålla entusiasmen när trädgården ändrar karaktär åt det artfattigare hållet...
OK, gott folk! Det kommer fler inlägg. Min ambition är en i veckan.
(Har inte listat ut hur jag kan lägga ut stora bilder med en gång. De blir bara 2/3 bilder om jag publicerar dem med "extra stor". Helt klart är det roligare att titta på stora bilder istället för små. Vill du, så kan du klicka på bilderna och då blir de roligare att se.)
Japansk skenkamelia, Stewartia pseudocamellia, levererar -som vanligt. I år, efter stormar, lite glest mellan bladen.Har för mig att denna bilden liknar de från förra åren. Jag borde försöka ta den från något annat håll....typ...;-)
Höstsilverax, Actaea silmplex 'Pink Spike'
"Fondtapet" på plank av vildvin. Sorten okänd.
Färgchock tillsammans. En liten japansk dvärglönn och palettblad.
Bougainvillea ar blommat sedan juni.
En pelargon som stått ute fick flytta in med denna fina blomning.
Önskar Alla en trevlig vecka!
Anja
Se flera inlägg i TrädgårdsFägring
September
börjar med lite kyligare väder
Själv känner jag av annan slags kyla och tar en paus från bloggen. Får se om det blir fler inlägg och i så fall när.
Hittills har jag publicerat 1253 inlägg och en miljon 44tusen 300 sidvyer...! Under augusti 7320 sidvyer...Så "några" har ju ändå varit och kollat utan att lämna andra spår än i statistiken...:-)
Den här "ge upp"-fasen har jag varit i även förut och längtat ändå väldigt fort tillbaka. Man vet aldrig.
Ha det gott så länge!
Anja
Japansk porslinsanemon blommar just nu
Denna klematis har blivit min favorit av den enkla anledningen att den levererar varje år en överdådig, lång blomning.
Överskott av tomater blir hos mig till "soltorkade" tomater, fast i ugn. Här i ett lag av olivolja, vitlök och basilika, salt och peppar.
Nyligen planterade jag ett gäng vattenrotade basilikastjälkar i stor kruka och här håller rosmarinsticklingar att rota sig. Jag kan inte ha för många örtodlingar. är galen i dessa.
ps
Precis när jag är på väg att ge upp har jag fått en ny följare:-)!
Tervetuloa Karoliina!