torsdag 3 september 2015

                                                                   
                                                                            (4)

                                  Sensommarblomning
                                    och 
            en lavendeldoftande sensommarpresent till mig
Bären i min header är amerikanska blåbär som nu sakta håller på att mogna. Nu börjar också kampen mellan mig och  koltrasten: Vem får första tjing till de mogna bären...? Jag ska nog komma på något sätt att gå som vinnare ur kampen ,-))
Knipgentiananas blomning är alltid lika välkommen. En relativt kort blomning, men så skön. Den här blå färgen måste vara bland de mest populära blomfärger. 

En annan blå färg som jag är väldigt svag för står denna vackra slingerstormhatt  (den slingrar sig runt sitt stöd) för. Har tappat namnet, men undrar om den inte är en Aconitum episcopale. Jag vet att det är på snudd omöjligt att identifiera bland hudratals arter, men kag har för mig att jag känner igen namnet. Den här blommar kanske en vecka till

Klätterstormhatten (klättrar med hängen) i denna vinröda färg tilltalar mig mindre. Inte så att jag tänker ta bort den - den klättrar så fint i silverpäronets krona och "stör" därmed ingen ;-))! Den är snyggast som vintersilhuett med sin fröställning.

Eldkrassen, Tropaeolum speciosum är en rolig klättrare som har trivts hos mig länge.
Jag brukar kruka upp några plantor på hösten för att sedan antingen ge bort som present eller sälja på våren. Min erfarenhet är att de tar sig bäst på våren.

En liten bild från Salen i regnet.

Till sist, men verkligen inte minst, en alldeles fantastisk present endast därför att jag hede lovat några pionfröer!
Ett egenkreerat, lavendeldoftande, otroligt vackert kuvert innehållande 100 kr + två frimärken. Dessutom ett handskrivet brev till mig och ett frankerat kuvert med hennes eget namn och adress till fröerna???!!! Det minsta jag kan göra är väl ändå att skicka en liten planta? Eller hur?! 
Så vackert Maj-Britt!

Det var allt för denna regniga septemberdag. 
Världens 60 miljoner flyktingar får en att förtvivla!
Vi lever just nu en tid då det är svårt att sia om hur den slutar.

Tack för titten och ha en bra dag!

söndag 30 augusti 2015


                                                                           (3)
                                            Sensommarblomning
Vit lundsköna, ett par favoritflox en underbar senblommande doftruta och även dagliljorna blommar än.
                                                                 Vit lundsköna
                                                                 Två favoritflox
                                                                Doftande ruta och solhatt
Dagliljans namn vet jag inte (kanske Du vet?). Här vilar den tryggt mot mörkbladig katsura.

                                                        Ha det gott och tack för titten!

fredag 28 augusti 2015

                                   (2)
Sensommarblomning
med vit rallarros, härdig begonia,  skogsaster och höstanemon.


Den här är lika (nästan) invasiv som den vanliga rosa. Därför låter jqag den inte gå i frö. Den växer i en begränsad rabatt så att rötterna kan jag hålla bra koll på. Men visst är den vacker?!  
Den här begonian anses vara härdig. Jag odlar den ändå för säkerhets skull i kruka.

Årets perenn, skogsaster, börjar äntligen slå ut. Här tillsammans med en rosaskimrande höstanemon och rödbladig höstsilverax.
Undrar om inte bladbegonian är en underskattad utekrukväxt. Visserligen är den känslig och måste stå i skugga och gärna vindstilla, men se så fin denna är när den nu har börjat blomma. I höst får den flytta till fönsterbrädan inne. Får se vad den gillar sådan tillvaro.
         

                                                           

torsdag 27 augusti 2015

                     Min
                      keaki
eller som den också heter: Selkova serrata; japansk zelkova 
I Göteborgs botaniska trädgård kallas den rätt och slätt för keaki, det japanska namnet för detta makalöst vackra träd.
Sortnamnet för mitt träd är antingen 'Village Green' eller 'Green Vase' . Vet inte vad det skulle vara för skillnad mellan dessa två.
I Botaniska anser man keakin vara ett av ett av de vackraste träd de har. Det såddes från frö ca 90 år sedan och är därmed det äldsta exemplaret i Sverige. Det är alltså den vilda arten från Japan och inte en "sortvariant " som min.
Zelkova, en egen art, tillhör familjen almväxter, Ulmaceae. I vår trädgård har detta träd funnits i 13 år.
Man tvistar lite om  denna art även kan drabbas av almsjukan. Kanske är den sällsynt i planteringar i Sverige av den anledningen.  I Botaniska är man lite bekymrad över en del  vissna grenar i kronan men själv undrar jag om det inte är helt enkelt naturligt att några vissnar. Har samma fenomen här hemma. I världen övrigt har man inte sett att den skulle drabbas av den fruktade svampsjukdomen.

Zelkova har sin naturliga utbredning i Japan och finns även på Taiwan och i Kina. Den klarar vårt klimat ned till zon 3.
I japan använder man det hårda träet i olika snickerier så som taikotrummor och möbler.

Keakin är också vårt vårdträd. Den är vacker, ståtlig och den finaste solparasollen under varma dagar och den avger ingen frukt, vilket är viktig "egenskap" för vårdträd enligt gammalt folktro.
Den tål dessutom hård beskärning. Kanske dags att utsätta min för gallring?
I Japan är det ett vanligt bonsaiträd. Stammen har en vacker färg och struktur vilket är ytterligare ett plus för ett solitärträd i trädgården.
Vilken tur att jag inte visste hur stor den blir....då skulle jag aldrig skaffat den. Nu är jag bara lycklig över att ha detta, i Sveriges trädgårdar,  så sällsynta träd. På hösten dominerar keakin synen totalt med sitt underbara höstskrud i sprakande färger.

                             En trädgård utan ett vårdträd måste vara som en stad utan torg ;-)?!
                                                           
                                                             Har Du ett vårdträd? 
                                         Vore roligt att om Du vet varför Du har valt just det trädet?

tisdag 25 augusti 2015

                                  (1)
Sensommarblomningen börjar avlösa varann
                 med betoning på SEN!

Först ut är porslinsanemon; Anemonopsis marcrophylla.
En spröd, krispig skönhet från japanska bergsskogar.  Den föredrar fuktig, humusrik jord i flytande skugga eller till och med helskugga där bladen utvecklas vackert.. Rododendron bildar en fin fond till de ljusa blommorna. Bildernas bestånd har både rododendron och amerikansk blåbär som kuliss. Alla dessa vill ha jord som är lite åt det sura hållet så att de trivs verkligen tillsammans.

                                                       Äntligen kom regnet!
                                           Tack för titten

fredag 21 augusti 2015

Augusti
är en månad som jag tycker om alldeles särskilt!
Det är dofterna, ljuset, fjärilarna, den sena blomningen och de mörka kvällarna med stjärnbelyst himmel som trollbinder.

                           
                        Bara en "liten" bildkavalkad. Jo liten ;-))!

                                 Ha det gott - gott Folk!

måndag 17 augusti 2015

....och älvorna på ängen dansa...?
Ingen naturäng, men mina perennrabatter har naturen som inspiration.


                                           Ha en  go' dag!
ps
Tar nog om bilderna i kväll i bättre ljus. Morgonljuset har för hårda kontraster
                        ds

söndag 9 augusti 2015

Drama!
En vacker sommardag vid dammen. Fridfullt flyter näckrosbladen på den mörka, glittrande vattenytan. Nyss slank vattensnoken under ett av bladen - helt omöjlig att föreviga i bild. 
Grodan Victor filosoferar på sitt favoritblad och alla världens hemskheter är långt borta...trodde jag!
                          Men, vad är det som flyter där? 

Jag blir ögonvittne till en thriller jag aldrig sett förut. Vattenskräddaren har fångat en fjäril.
Skräddar'n står på fjärilen som skälver till då och då. Insekten paddlar med ett par ben på sin "fjärilsflotte". Målet är att komma under ett näckrosblad för att där, i lugn och ro, fullborda sitt rov...
 Sedan fortsätter lugnet som om ingenting  hänt.
Och jag fortsätter att sitta vid dammen och betraktar den japanska konvaljbuskens  vackra stam.
Och inte vet jag vart dessa, numera bättre begagnade, färdigköpta betongrosor hamnar till sist. Nu står de och hedrar den bortgångne fjärilens korta liv.

                                                                  Tack för titten!

Sidvisningar förra veckan